Skymningar, uppmärksamhet och riktigt grov korv

Leverans lördagen den 27/2

Nu gäller det att dra in pengar efter två dåliga månader så den här veckan satsar jag på oemotståndliga produkter. Följande finns på beställningsformuläret.

  • Urbenade kotletter med rejäl fettkappa – inställsam som jag är skar jag upp en hel urbenad kotlettrad från en jättesugga till er den här gången. Men tillgången är begränsad. Ett paket med två kostar ca 170 kronor, 300 kr/kg.
  • Smal kallrökt kumminkorv – min variant av landjäger. Passar till en korvöl.
  • Leverpastej/Leberwurst – kind, hjärta och lever blir en bredbar leverpastej av tyskt snitt. Ni vet, silvermedaljpastejen.
  • Leberkäs/Fleischkäse – ännu mera tyskt med en emulsionskorv som bakas i form i ugnen. Innehåller varken lever eller ost som man skulle kunna tro av namnet. Servera en tjock skiva på bröd med inlagd gurka, eller stek den och servera med potatissallad och stekt ägg. Lite som en lyxig falukorv tycker jag och några av er kunder. Den här gången gör jag den mindre salt än förra gången.
  • Toulousekorv – En riktigt grovmalen fransk korv milt smaksatt med vitpeppar och muskotnöt. 30-32 mm i diameter och ca 16 cm långa. Det blir nog den grövsta färskkorven hittills, jag mal köttet på 12 mm-skivan den här gången.
  • Fläskmerguez – Den klassiska nordafrikanska lammkorven, så klart gjord på fläskkött i min version, och smaksatt med harissa, kryddsmeten med bland annat chili, vitlök, och kummin. Jag serverar den nästan alltid med couscous och ringlar det chilistinna stekflottet över. Eller så doppar jag ett fluffigt vitt bröd direkt i stekflottet.
  • Rillettes – det franska köttmoset som serveras på brödbitar till ett glas vin som mellanmål eller som aptitretare. Jag tycker att denna omgång inte blev tillräckligt fet och därmed hårdare i konsistensen, därför rear jag ut den för 50 kr/st trots att den är i en större förpackning denna gång.
  • Ur frysen finns det isterband, citron/kummin/mejram, svampkorv och chipolata med salvia.
  • Det finns också några filéer, tunna revben och några stycken ”grisens hemlighet”, men de lägger jag inte ut i beställningsformuläret. Är ni intresserade av det så får ni skriva det i kommentarsfältet.

Tuffa tider men skymningen är tillbaka

Mina starkaste barndomsminnen handlar inte om händelser utan om stämningar och bilder. Särskilt starkt är minnet av skymningen och det blå ljuset och siluetten av den stora eken på gården utanför hyreshuset i Stockholmsförorten där jag växte upp. Jag tror att det är augusti. Stämningen är både sorgsen och hoppfull, det gör ont men det är vackert och ensamt och tryggt och alla andra är någon annanstans. Tiden står stilla, men jag vet att allt kommer att försvinna.

Nu har äntligen skymningarna blivit längre igen, och det är inte längre kolsvart när jag går från charken till boningshuset. Då känns det som om tiden går lite långsammare och det är så skönt. Februariskymningen och augustiskymningen liknar varandra. Skymningen är min tid på dagen, för mig är den hoppfull.

Grisuppfödning

Jag har sedan en tid tillbaka önskat att någon annan ska ta huvudansvaret för grishållningen, under förutsättning att den sker på i stort sätt liknande sätt som den sker nu. En viktig del av min verksamhet är att jag själv har kontroll över så stor del av kedjan från kulting till korv som möjligt. Det ger mig kontroll över kvaliteten i varje steg, förutom slakten som jag har valt att lämna över till andra. Nu har jag kommit fram till att, så länge som uppfödningen av linderödssvinen sker på ett sätt som är snarlikt den som jag bedriver den här på gården, så får någon annan gärna ta det ansvaret, så att jag kan lägga min begränsade kraft och energi på tillverkningen av charkuterierna.

Till min stora glädje har två gårdar inte långt härifrån visat seriöst intresse för att föda upp linderödssvin åt mig. Jag tänker fortfarande ha en begränsad grupp grisar här på gården som exempel på hur grisarna lever och ska leva. Men det här är långsiktiga planer; de första grisarna för slakt från dessa gårdar kommer inte att vara färdiga förrän om 1½ år. Däremot ska jag anstränga mig för att få mina egna grisar att sluta föröka sig från och med nu.

Hedrande uppmärksamhet

Har jag förresten berättat om att jag ska få ett slags hedersdiplom från Slowfood Uppsala? Jag vet inte riktigt vad det innebär, med det ska tilldelas mig på föreningens årsmöte i april, tror jag. Hur som helst så glädjer det mig mycket för det är en organisation som jag känner stor sympati för och som jag även numera är medlem av. Det kanske du också borde bli?

På tisdag den 23/2 kommer det dessutom att offentliggöras att jag tilldelas en viss korvrelaterad institutions hederspris. Mer än så säger jag inte, men det gör mig naturligtvis väldigt glad att folk uppmärksammar det jag har gjort och att de vill hedra mig för det. Mera sådant, det behöver jag.

Kurser

De senaste kurserna har varit väldigt lyckade tycker jag, och deltagarna har också verkat mycket nöjda. Följande datum finns lediga platser. Läs mer på http://franzenscharkuterier.se/kurser/

  • 5/3 (3 lediga platser)
  • 19/3 (2 lediga platser)
  • 2/4 (2 lediga platser)
  • 16/4 (4 lediga platser)

Vi ses!

Kristofer

Share

Svampkorven, smakerna och sinnenas tillförlitlighet

Veckans produktion och leverans lördagen den 13/2

I förra veckan fortsatte jag produktutvecklingen av en husets salami. Jag har inte varit tillräckligt nöjd med mina salamiliknande lufttorkade korvar än så länge. Men den här omgången har jag stort hopp om. Se bara så fin och möglig den ser ut efter en knapp vecka i mognadsskåpet.

Igår på korvkursen hade Örjan med sig torkad svamp som vi använde i en av korvarna. Den blev väldigt god så nu har jag beställt ett halvkilo torkade trattkantareller så att jag kan göra en liknande korv på onsdag som kan levereras till Uppsala och Stockholm på lördag. Dessutom tänker jag göra chipolata med salvia igen. Längre ner i brevet beskriver jag de olika produkterna som finns att beställa på beställningsformuläret.

Sinnet ljuger och talar sanning

Det finns mängder med experiment som visar hur opålitliga våra smaksinnen är. Rödfärgat vitvin upplevs som vore det rödvin och billigt vin i dyra flaskor bedöms ha högre kvalitet. Våra smaklökar och vårt luktsinne kan tyckas opålitliga eller lättlurade men det är mer komplicerat än så. I lördags talade jag om min verksamhet med lantraser som livsmedel på ett seminarium anordnat av Gutefårakademin. Före mig talade Lisa Förare Winbladh om smaker och gav många exempel hur felaktigt det är att se livsmedlens smaker som något objektivt eller konstant, och på hur olika vi som individer upplever smak – vi lever i unika smakuniversum var och en av oss.

Förutom smaklökarna och luktsinnet så påverkas våra upplevelser starkt av de ”mentala smaklökarna”. Mat smakar godare i ett trevligt sällskap. Mat smakar godare om den är vacker. Jag har tänkt mycket på det här det senaste året. För det är också så att köttet från ett djur som vi vet har levt ett gott liv smakar godare än ett djur som levt eländigt. Och det handlar inte bara om faktiska smaker beroende på mindre stress och sundare liv, utan också om att våra mentala smaklökar tycker att det smakar godare. Först bekymrade det mig att de mentala smaklökarna kan förvränga våra sinnesupplevelser så att till exempel de som köpte torterad tysk gris i tron att det var svenskt KRAV-kött inte märkte skillnaden. Men nu har jag accepterat att det är så, och att det kanske är bra att det är så.

Det är bra att vi kan njuta ännu mer av smakerna av mina grisar för att vi vet att de levt ett hyggligt liv. Det är bra att min korv smakar godare för att ni har träffat den som har gjort den. Att leverpastejen är extra god för att ni vet att den inte innehåller något annat än det som behövs, för att ni har träffat grisarna och sett hur de har det, vet vad de äter och vilka som matar dem, för att ni vet hur de dör och vem som har styckat och putsat köttet, det är bara bra att det är så. Och om nu våra individuella upplevelser av vad vi äter skiljer sig så enormt beroende på våra tungors olika anatomi, så kanske det dessutom är bra att de mentala smaklökarna gör oss mer lika varandra och jämkar våra upplevelser åt samma håll?

Veckans beställningsformulär

Följande finns att beställa för leverans på lördag den 13/2 till utlämningsplatserna i Uppsala, Upplands Väsby, Hornstull och Herrängen.

  • Svampkorv. En grovmalen korv smaksatt med mjöl av trattkantareller och större bitar trattkantareller och Karl-Johan som jag fräst i flott från mina grisar. Stoppad i svintarm 30/32 och cirka 12 cm långa.
  • Chipolata med salvia. En smal korv malen på 5-mm-skivan och stoppad i fårfjälster 20/22. 18-20 cm långa brukar de bli.
  • Leberwurst/leverpastej. Min silvermedaljbelönade leverpastejversion av den tyska leverkorven. Nu ännu godare och saftigare! Bäst före 160216. Går utmärkt att frysa.
  • Rillettes. Det här är Robins version av Emmas rillettes, med tillägg av lite av mina åsikter. Köttet har sjudit med ben i flott i 30 timmar och sedan dragits sönder och blandats med flott och köttsafter till en smet som kryddats med salt och svartpeppar. Härligt att bre på brödbitar som en förrätt eller mellanmål.
  • Smal rökt lufttorkad korv är min variant av tysk Landjäger och således kryddad med bland annat kummin och sedan lätt kallrökt. Den innehåller senapspulver vilket kan vara bra att veta för senapsallergikern. Du får inte kalla den ölkorv, men du kan få dricka en öl till den och kalla ölen korvöl.
  • Lufttorkad karré skivar jag ganska tunt. Italienarna skulle kalla den coppa, eller lonza i Rom-trakten. Min hänger 3-5 månader. Jag vet inte om det blir den klassiska varianten eller den moderna som jag skördar den här gången, vi får se.
  • Lufttorkat ytterlår skivar jag mycket tunt. Det har hängt i minst 6 månader och är kryddad med bland annat enbär och rosmarin.
  • Hundsnask är en till ny grej. Det är svålen eller öronen som jag torkar. Snasket gör Sonja glad.

Kurser

Följande datum finns chansen att gå en heldagskurs i korvtillverkning. Läs mer på http://franzenscharkuterier.se/kurser/

  • 5/3
  • 19/3
  • 2/4
  • 16/4
Share