Idag har jag och Julia gjort två sorters salami, isterband och typ falukorv. Den ena salamin är som Gårdens minisalami, kryddad med fänkålsfrö och svartpeppar, fast tjockare och större men ändå inte Gårdens makrosalami, om ni fattar vad jag menar. Den andra salamin är Rådmannens 2:a försök, i samma dimensioner, men förutom dillfrö kryddad med lätt krossad röd kampotpeppar från Kambodja och lite citronzest. Jag tycker att den förra versionen blev alldeles för muggig och hoppas på bättre tur den här gången. Förutsättningar finns, eftersom det nya kylaggregatet i mognadsrummet ger bättre förutsättningar för en stabilare utveckling. Hur det blev visar sig om cirka tre månader. Salamiutveckling kräver tålamod.
Nu är det bara tre lördagar kvar av Bondens vårmarknader. På lördag mellan 10 och 15 står jag på Katarina Bangata tillsammans med Qina, qorvälskaren. Vi kommer att ha med färsk typ falukorv som hänger i röken just nu, citron/kummin/mejram-korv som vi ska stoppa i morgon, likväl som en ungersk färskkorv med finpaprika, chili, svartpeppar, vitt vin och en doft vitlök. Vi tar också med oss en massa annan korv som vi har i frysen, till exempel chipolata med salvia, prinskorv, Nürnberger Rostbratwürstchen, Lisas korv, Münchner Leberkäse, Biala Kielbasa, Fläskmerguez, Frankfurter, de sista salsiccia med fänkålsfrö och vitt vin och några förpackningar leverpastej. Och så tar vi med och ett utbud av styckdetaljer också. Och lufttorkade saker. Visst var den god, den nya omgången Landjäger!?
Ikväll skulle jag vilja gå ner i trädgården och slå gräset med slåtterbalken under mina Åkerö-äppelträd som blommar med en prakt som jag inte tror att jag har sett så länge som jag har bott här. Men det finns en oro i mig som gör att jag sitter kvar inne och skriver det här i stället. Ibland blommar växter som mest när de blir utsatta för svåra omständigheter och vill sprida sina gener innan de dör. Jag hoppas att så inte är fallet med mina aplar. Själv blommar jag inte alls trots att jag är döstressad av att Livsmedelsverket (SLV) vill komma på ett kontrollbesök på måndag. De ringde igår och var på gården för en oanmäld kontroll, men då var jag i Uppsala för att handla ingredienser till dagens produktion, så vi kom överens om måndag i stället. Jag reagerar väldigt starkt rent fysiskt på detta, med darrningar, svettningar och tung andning. Jag tror att det beror på hur jag har blivit illa behandlad tidigare av SLV och den stress som det har skapat under flera år. Min reaktion nu är inte proportionerlig, och till en mindre del bottnar den nog även i mina problem livet igenom med att hantera auktoriteter som ska bedöma mig och tala om för mig vad jag får och inte får göra. Det har jag haft problem med så länge jag kan minnas, men det kanske är dags att sätta sig över det nu. Det är barnsligt och tar fram dåliga sidor hos mig, som självömkan, flyktbeteenden och undvikande av ansvar. Egentligen är det här inte en farlig situation som hotar mig på något sätt. De kan sätta käppar i hjulen, göra felaktiga bedömningar, tvinga mig att ändra rutiner, ålägga mig kostsamma förändringar, behandla mig orättvist, göra ett dåligt jobb, debitera mig för strunt och vara otrevliga, men det har ju egentligen inte jag med att göra. Jag ska försöka komma ihåg det, om det om det blir svårt att sova. Tack för att ni lyssnade.
Och kycklingen växer, börjar byta dunet mot fjädrar och tar för sig när det vankas kvarnrens! Den ser ut som en liten kaja ser jag nu. Hoppas att det inte blev något äggfel i redet. Mamma är den grå hönan på bilden och moster den svarta.
