Thüringer, Lisas, Storm, Leberkäs eller förbjuden korv?

Ja, det var de sorterna vi gjorde igår och som vi packar idag. En del ligger redan i butiken. De korvarna och en del annat förädlat kött går att beställa via den här länken och hämta upp på REKO Uppsala Boländernas utlämningsplats på parkeringen framför IKEA i Uppsala i morgon kväll 18:00-18:30. Eller så kan man beställa på beställningsformuläret, där det även finns styckdetaljer och lite annat, för leverans till de sedvanliga ulämningsställena i Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm nu på lördag den 8 februari.

Än så länge ingen framgång vad gäller de som kommit på visning av min gård. Det verkar som att de ännu inte har varit mogna att ta steget att flytta till en gård på landet, även om de har börjat tänka i den riktningen. Många har verkat väldigt entusiastiska över min gård, men många har också verkat tro att man inte behöver kompromissa om något på sin önskelista när man letar efter en jordbruksfastighet. Vissa par verkar inte helt överens om vad de vill, andra verkar inte ha kommit tillräckligt långt i konkretionen av sina planer.

Då minns jag hur det var för mig när jag började titta på gårdar för ungefär 17 år sedan. Det som fick mig att fundera över ett annat liv var att jag hade förstått hur mycket bättre jag mådde när jag var nära naturen, och hur det kunde läka mig från sorg. Och jag hade blivit så oerhört inspirerad av tv-serierna där man fick följa Hugh Fearnley-Whittingstalls flytt från London ut till River Cottage på landet och hur han med hjälp från kunniga personer i bygden försiktigt lärde sig att odla och hålla lite djur för att bli mer självförsörjande. Och när jag var på vårt torp på Vikbolandet varje helg så insåg jag att jag inte ville åka tillbaka till stan, för livet där kändes alltmer konstlat och onaturligt och fyllde mig bara med stress.

Jag minns hur jag började läsa annonserna för gårdar till salu, för att sedan åka på visningar helt utan intention att köpa. Det fick mig att pröva tanken och börja drömma om hur ett annorlunda liv skulle kunna te sig. Efterhand började jag tänka i mer praktiska banor över vad det var jag behövde, vilka mina behov var. Jag gav bud på några gårdar och avfärdade andra, men vann aldrig budgivningen. Det var nog efter ett par år som jag blev tipsad om den här gården i Rönna, och en erfaren utegrisbonde som bodde här i närheten stöttade mig under visningen, – Jovisst kunde man ha några grisar här, jag kan hjälpa dig och visa hur man gör. Och till min förvåning så vann jag budgivningen den gången.

När jag tänker på det här så förstår jag att de som har varit för att titta på gården har kommit olika långt på färden från stad till landsbygd och i omställningen till livet på en gård. Och jag vet ju att köpa en gård är något större och svårare än att bara skaffa en ny villa eller en ny bostadsrätt. Här handlar det om att ställa om sitt liv till något annorlunda och att våga ta steget för att förverkliga sina drömmar. Framöver kommer jag på ett tidigt stadium att ställa kontrollfrågan –Vilket tillträdesdatum tänker ni er, om ni hittar rätt gård? för att få en känsla för om de har kommit tillräckligt långt i processen.

Det enda jag kan göra för att öka chanserna för att de rätta personerna ska hitta till gården är att annonsera så synligt och så lockande som möjligt. Jag håller på att pilla på några texter på hemsidan som ska beskriva gården mer fylligt och visa fler foton än annonserna på Hemnet och Blocket. De texterna kommer jag sedan att försöka få översatta till tyska och nederländska för vidga målområdet.

På lördag kväll ska jag och säljaren skriva under köpekontraktet på Gunnarsbo.

Vi ses!

Toulouse eller Nürnberger?

Eftersom både Toulouse-korv och Nürnberger Rostbratwürstchen har efterfrågats på sistone och jag är en så flexibel och omtänksam människa, så tillverkar vi båda sorterna i morgon. På torsdag lägger vi ut en del av dem i gårdsbutiken och på lördag kör jag ut båda sorterna och resten av utbudet som ni kan boka på beställningsformuläret, på leveransrundan till utlämningsställena i Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm. Vi gör också mer av Gårdens salami med fänkålsfrö och svartpeppar, men det tar ju några månader innan den är klar att snaska på.

Det finns alltså styckdetaljer och buljongkit (som ligger under Övrigt på beställningsformuläret) och frysta och färska korvar – Isterband, Fläskmerguez, Frankfurter, Citron/kummin/mejram-korv, Salsiccia med rostade fänkålsfrön, svartpeppar och vitt vin, Biała kiełbasa, Krillekorv, Mystisk korv, Rådmanssalami, Landjäger och Pfefferbeisser. Och skivad lufttorkad karré, kotlettrad och ytterlår. Plus fyra sorters honung från Görlinge (som ni swishar för direkt till Josephine).

Det var glest med beställningar till förra rundan, men jag kör alltså nu på lördag igen, för varje krona in är viktig nu under oxveckorna.

Idag övergick gårdagens dis till tjock dimma som gjorde att det kändes som min gård befann sig på en liten isolerad ö, och att tiden stod stilla. Det skulle kunnat vara vilsamt, men jag är otålig nu och vill slå på motorerna så att ön rör sig framåt och jag kommer någon vart. I söndags åkte jag och hälsade på säljaren till Gunnarsbo tillsammans med hennes son som bor här i grannbyn, och vi småpratade lite om gårdens historia och mitt förestående köp. Det var trevligt och eldade på min längtan dit. Nu har jag fixat handpenningslån och väntar bara på att kontraktet ska formuleras. Jag hoppas att det kan ske de närmsta dagarna. I väntan på att få skriva under kontraktet och betala handpenningen så roar jag mig med att läsa om Ydre och Sommen och söka information i arkiven om de delar av min släkt som levde däromkring. Det är så spännande att lägga lager på lager av kunskap ovanpå kartan. Men när dimman lättar så ska jag återvända till nuet och försöka vara här där min kropp är och inte flänga iväg så mycket i tankarna hela tiden. Trots dimman så var det fortfarande inte riktigt mörkt klockan halv fem idag.

Vi ses!

Kött, korv och löning på lördag

I morse hämtade jag två grisar från slakteriet. De var lite små, så tänk på att det färska köttet på beställningsformuläret för leveransrundan nu på lördag, kommer i form av mindre styckdetaljer (till ett lägre styckpris) än de frysta detaljerna, om nu storleken spelar roll för er.

Förutom alla dessa styckdetaljer – och fyra buljongkit som ligger under Övrigt på beställningsformuläret – så finns det frysta och färska korvar – Isterband, Fläskmerguez, Frankfurter, Citron/kummin/mejram-korv, Salsiccia med rostade fänkålsfrön, svartpeppar och vitt vin, Biała kiełbasa, Krillekorv, Mystisk korv, Rådmanssalami, Landjäger och Pfefferbeisser. Och skivad lufttorkad karré, kotlettrad och ytterlår. Plus fyra sorters honung från Görlinge (som ni swishar för direkt till Josephine).

Slakteriet har höjt priset på slakten med 50%! Det gör att Olle kommer att fakturera mig 4 kronor mer per kilo av hans grisar. Detta i sin tur gör att jag idag har höjt priset med 4 kr/kg på alla produkter som jag packar från och med idag. Det innebär att den som köper fryst i stället för färskt den här helgen kan spara oerhört mycket pengar*. Jag vill påpeka att jag inte har höjt mina priser sedan juni 2020, dum som jag är.

Har ni märkt att ljusets kvalitet har förändrats? På sistone har det varit dagar då det är som att himlen har höjts några snäpp och att ljuset skimrar även genom de tjocka molnen. Och även om solen gick upp först vid 8:24 idag så var inte mörkt längre vid 7:30. Det är något på gång.

I helgen bestämde jag mig för att lägga handpenning på gården jag vill flytta till. Trots att min egen inte är såld än. Jag har sex månader på mig att sälja min gård, och jag är övertygad om att det kommer att gå bra. Det är en så oerhört stor lättnad att veta att Gunnarsbo kommer att bli mitt. Nu måste jag bara hitta en mäklare som kan hjälpa till att skriva ett oantastligt köpekontrakt och sköta det praktiska med betalningar och sådant, till ett rimligt pris. Någon sådan har jag väl inte i kundkretsen?

Vi ses!

*Den möjliga besparingen står i relation till antal köpta kilon och är därför i det närmaste obegränsad.**

**Obegränsningen är begränsad till antalet kilo kött och korv i frysrummet vid varje specifik tidpunkt då en beställning görs.

Från noll till hundra

Jahopp, då var det dags igen. Från gubbsoffans vila ut i charken där vi ska göra fem sorters korv idag. Det blir Fläskmerguez, Frankfurter, Citron/kummin/mejram-korv, Salsiccia med rostade fänkålsfrön, svartpeppar och vitt vin, och isterband. De fyra första har jag lagt upp på beställningsformuläret där ni kan göra beställningar för utkörning på lördag den 18/1 till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm, eller upphämtning i gårdsbutiken till helgen.

På beställningsformuläret finns också Rådmanssalami, Landjäger, Pfefferbeisser, lufttorkat ytterlår, lufttorkad karré, fryst bacon och en del styckdetaljer. Plus fyra sorters honung från Görlinge (som ni swishar för direkt till Josephine).

Idag ska vi ha en praktikant i charken, en kund M som har ett starkt mathantverksintresse och som har gått en kurs hos Eldrimner för min gamle charklärare Jürgen. Det ska bli kul!

Förutom att göra korv under veckan så ska jag förutom en massa andra saker också röja hemmet igen inför en visning på söndag. En familj som kommer då har jag pratat med på telefon, och jag tycker att det lät som att de skulle passa här. Men jag gör mig inga som helst förhoppningar för om jag gjorde det skulle jag bli tokig av den här säljprocessen. Tyvärr kommer den vackra snön ha smält tills dess, men jag och hönsen tycker ändå att det är skönt att dagarna kommer att bli varmare den här veckan. Tre av hönsen har börjat värpa igen. Och om en vecka så kommer dagarna vara 27 minuter längre än i dag!

Vi ses!

Tiden och rummet

Nu är det här året snart slut. Jag arbetade hårt fram till jul, och nu tillåter jag mig att inte tänka på produktion ett tag. Det är väldigt skönt att låta hjärna och kropp vila, men också väldigt ovant att ha fri tid. I går kväll ställde jag mig till min förvåning och slipade ner och oljade en köksbänkskiva för att jag hade så svårt att göra ingenting. Så jag behöver nog lite mer avslappningsövningar i några dagar innan jag börjar den ständiga planeringen av produktion och leveransrundor igen.

Det här året började inte så bra med en väldigt lång vinter med dålig försäljning och en upptäckt metastas i levern som brändes bort i april, med en blödning och ett stort hematom till följd. Nu, två kontroller senare, har hematomet nästan försvunnit och inga tecken på metastaser har synts till. 

Sedan försäljningen tog fart igen under den sköna sommaren så har det, trots en hel del oväntade stora utgifter, gått fortsatt bra under hösten och vintern med stadig försäljning på Bondens marknad. Jag har inte behövt trycka på panikknappen en enda gång. Jag är oerhört tacksam för det stöd som jag har fått från er som köpt mina varor, och inte minst de av er som inte har kunnat köpa mina varor men ändå stöttat verksamheten med donationer, för att inte tala om er som gjort både och! Jag ser det som att vi driver den här verksamheten tillsammans och jag känner stor värme för er alla. 

2024 var året då jag blev tunnhårig. Jag har visserligen varit omväxlande tunn- och tjockhårig flera gånger de senaste åren, under och efter cytostatikabehandlingarna, då håret har kommit och gått och med olika kvalitet, färg och lockighetsgrad. Men den här gången tror jag att det har med åldrandet att göra. Nästa år fyller jag 60 år och det är helt obegripligt för mig. 

Det som hände i mitt liv innan jag fyllde 30 känns en aning avlägset, men det mesta som har hänt sedan dess känns som att det hände i förra veckan, eller förra månaden eller förra året, eller häromåret. Jag minns som igår när jag fick en kastrull i 30-årspresent vid firandet på Cliff Barns 1995. När jag får höra att jag ska fylla 60 år, så är det med 30-åringens öron och svårt att begripa, för det är först någon gång de senaste fem till tio åren som jag tycker mig ha blivit vuxen. 

Det sägs ibland att man inte bara är den ålder som man har år som, utan att man också även är alla tidigare åldrar i sitt liv. Det tycker jag är klokt, och det stämmer överens med min erfarenhet. Numera, när jag ser en äldre man – och jag tycker att nästan alla män är äldre än jag – eller kvinna, så kan jag ofta se den unga pojken eller flickan i hens ansikte. Den erfarenhet jag har uppnått i livet är ekvivalent med alla dessa olika åldrar inom mig som jag i viss mån förstår och har kontakt med. Kanske är det vad som gör att jag kan se dem också i andras ansikten.

Jag tycker att fenomenet tid blir mer och mer fascinerande ju mer jag funderar över dess natur. Som fysikalisk storhet och fjärde dimension är tiden mycket svårare att begripa än de andra dimensionerna, trots att vi har lika mycket vardaglig erfarenhet av den som av höjd, bredd och djup. Vi ser egentligen bara tiden genom hur andra fysikaliska lagar samverkar med den, i förfallet, i termodynamikens entropi, i utveckling och förändring. Men tiden själv känner vi inte. 

Metaforerna kring tiden är oräkneliga och kanske står de ibland i vägen för sannare bilder av hur vi befinner oss inom den. Vi ger tiden en riktning vilket den kanske inte har. Vi förlorar tid och tiden är utmätt. Jag har läst någonstans att man i andra kulturer ser tiden som något som flödar emot en, vilket ger en annan syn på vad man har och vad som kommer. 

På sistone har jag funderat på det här hur vi bär alla våra åldrar inom oss, och hur då den förflutna tiden liksom har lagts i skikt ovanpå varandra. Om man föreställer sig att tiden förhåller sig till rummet, till platsen, på samma sätt som tiden lagras som minnen i våra liv, i våra kroppar, så uppstår en spännande tanke. Om man för enkelhetens skull likställer tid med det som sker, och allt som sker på en plats lagras ovanpå det som tidigare skett, så bildas skikt av tid. Om tiden som dimension ackumuleras i rummet, så finns den tidigare tiden, eller tiden som den var, kvar på samma plats. Jag menar alltså inte det konkreta som fältarkeologerna studerar, jag menar tiden som var. Det finns ingen anledning att ta för givet att den är försvunnen bara för att dess spår har vittrat sönder.

På Trögden, som halvön ner i Mälaren sydöst om Enköping kallas, känns tiden. Det gamla kulturlandskapet är bevarat, vägarna slingrar sig fram mellan gärdena och kyrkorna, och stenhällarna är fulla av hällristningar. På sådana platser mår jag bra, till skillnad från platser utan kulturhistoria, eller med skövlade landskap. Här på gården har jag skapat min egen historia, och stenar och träd och hagar och byggnader och rum och platser rymmer mina minnen, och utsikten över de böljande slänterna, åkrarna och småskogarna ger mig lugn. Men jag har inte satt mig in särskilt mycket i gårdens tidigare historia. Och trots att jag trivs här och platsen har betytt mycket för mig, så förstod jag i somras att det egentligen inte finns något som håller mig fast här. 

Den plats i södra Östergötland som jag vill flytta till, blev jag förälskad i redan när jag såg foton därifrån, och när jag besökte gården och fick gå runt i rummen, så visste jag med en gång att jag ville bo där. Nära och avlägsna släktingar har bott i området i många hundra år. En av de avlägsna – farmors farfars farmors syssling – visade sig ha bott på den gården mellan 1800 och 1810. Kan epigenetiken förklara kärleken till ett landskap? 

Jag förstår att det jag skriver kan missuppfattas som något slags vedervärdig jord-och-blod-chauvinism. Det är inte så jag menar. Jag leker bara med tankar om tid och rum, och hur lite vi egentligen vet om det som präglar våra liv. Jag har en tydlig bild av vad jag vill göra i mitt liv nästa år. Det som står i vägen är att jag måste få min gård såld. Nu har jag sänkt priset och ska börja annonsera visningar igen. Håll tummarna och fortsätt läsa mina nyhetsbrev för ytterligare omfattande skildringar av min hårväxts utveckling! 

Jag önskar er ett Gott Nytt År! 

Sista julmarknaden och leveransrundan innan jul.

I förrgår på bondens julmarknad sålde vi slut på all prinskorv och leverpastej. Därför har vi bestämt oss för att göra mer prinskorv i morgon tisdag, och leverpastej också, om vi bara får tag på mer lever. Då kan vi lika gärna göra lite timjan/rödvin/vitlök-korv när vi ändå håller på. På onsdag börjar vi stycka två grisar och så snart vi har skurit ut bitar från sidorna så gör vi mer rullsylta på dem. Isterbanden hänger i röken och kommer också bli klara under veckan.

Jag tänker ge ett försprång till de stackars kunder som inte har kunnat komma till Bondens marknad under hösten, och köra en klassisk leveransrunda till Uppsala, Upplands Väsby och de sju utlämningsplatserna i Stockholm på söndag den 22 december. Det innebär att man kan göra en beställning från idag fram till på torsdag klockan 11 på beställningsformuläret. En sådan beställning kan också hämtas här på gården den 23 december. Sedan packar jag de beställningarna och tar med allt som blivit över till Bondens sista julmarknad lördagen den 21 december.

Det kommer att bli körigt och mycket jobb den här veckan för mig, Julia och Stefan, så jag kommer inte att kunna tillfredsställa några specialbehov eller beställningar som går utöver vad som finns på beställningsformuläret (förutom små önskemål som ni gärna får formulera i kommentarsfältet på beställningen och som jag tillfredsställer i mån av tid och möjlighet). Jag beklagar det, men det krävs för att jag ska kunna göra så många som möjligt någorlunda glada. Var snälla och basera inte hela er beställning på ert behov av leverpastej; det kan bli så att vi inte får tag på någon lever och då berättar jag det på företagets Facebook-sida senare idag. De julskinkor som nu ligger på beställningsformuläret är det sista vi har.

I mellandagarna kör jag MELLANDAGSREA på gården och sänker priset till 6 600 000 kr! Passa på! Annonsen kommer upp igen på Hemnet på julafton.

Vi ses!

Elva år av tillit

På lördag står jag och U på Bondens tredje julmarknad på Katarina Bangata mellan klockan 10 och 15. Vi tar med oss leverpastej och prinskorv som vi gjorde idag och skivad julskinka som sjuder nu över natten och Gårdens pâté som vi ska göra i morgon, och det som är kvar av rullsylta, kallrökt sidfläsk, höstflott, istersmör, senap, salami och annat lufttorkat och massor av fryst korv och mer, som jag glömt bort men förhoppningsvis kommer ihåg till på lördag. Till exempel fågelgodis.

Vill man att jag ska ta med mig en fryst julskinka så har jag lagt upp några nya på hemsidan under menyn Julskinkor, som man kan boka och antingen hämta upp på marknaden på lördag, eller på gården på fredag eller söndag, om man klarar av att följa instruktionerna på bokningssidan.

I början av nästa vecka kommer jag att lägga upp ett vanligt beställningsformulär med alla produkter som jag har att erbjuda till leveransrundan söndagen den 22 december, och det som inte bokas senast torsdag den 19 december klockan 11 tar jag med mig till den fjärde och sista julmarknaden den 21 december. Komplicerat, jag vet, men vi måste ha ordning och reda.

Marknaden i lördags var trevlig och gick bra, men den känslan överskuggades av de telefonsamtal jag fick från kunder som stod i gårdsbutiken och inte hittade sin beställda julskinka. Det visade sig att något litet as hade varit där tidigt på morgonen och stulit tre bokade julskinkor från frysboxen, en hel del kött från kylen och alla sedlar från kassaskrinet. Det gjorde mig väldigt bedrövad. Jag blev så ledsen för under alla dessa år som jag har haft gårdsbutiken så har den varit ett bevis på att det räcker med att vi litar på varandra för att saker och ting ska fungera. Ni litar på vad jag har i korven och att jag gör mitt bästa, och jag litar på att ni betalar för det ni tar med er från butiken, och berättar för mig vad ni är nöjda eller missnöjda med. Det har byggt upp en stark relation mellan er och mig. En relation som ger styrka och hopp om att även annat kan fungera om vi bara bryr oss om varandra, hjälps åt, och visar varandra tillit. Det är vackert och det är enkelt och det är sant och det gör oss starka.

Först tänkte jag att nu är den epoken över, nu har någon idiot förstört alltihopa. Och jag åkte och köpte övervakningskameror som jag har satt upp på gården. Det var skönt att få handla och göra något åt saken. Skönt att skydda sig. Först igår kväll kom jag på att det som hänt faktiskt inte berör oss, er och mig, och vår relation. Den som gjorde det där, har inte med oss att göra, den tillhör inte vår grupp, och kan inte förstöra den tillit vi har till varandra.

Nu har jag satt upp kamerorna och de filmar mig och er, men de sitter inte där för att jag inte litar på er. Och det vet jag att ni förstår. Jag vet ju att det inte var någon av er som stal och förstörde för mina kunder och för mig. Det var en människa som inte har förmågan att känna tillit och som förmodligen ingen litar på. Vilket hemskt liv.

Vi ses.

Skinkstruktioner

Ok. Jag har 1) ett begränsat antal julskinkor att sälja, men det blir ändå många beställningar att hantera de följande veckorna. Det är 2) väldigt mycket att göra inför julen för en charkuterist. Det finns 3) begränsad plats för julskinkor i mina frysar, och det krävs listor för att hålla reda på i vilken back varje individuell skinka finns. Det är 4) inte helt enkelt att hålla reda på skinkbeställningarna, var och när de ska hämtas upp och av vem. För att inte bli knäpp på kuppen så har jag ett strikt system för att hålla reda på allt. Nästa stycke innehåller information och instruktioner som är nödvändiga att följa för att boka en julskinka från mig.

Vill man boka en skinka så ska man gå in på hemsidan under menyn Julskinkor. De julskinkor som syns där är de som går att boka. Men de går bara att boka för upphämtning antingen på Bondens marknad på Katarina Bangata på Södermalm i Stockholm på det angivna datumet, och helst så tidigt som möjligt den dagen, eller i gårdsbutiken de datum som är angivna på bokningssidan. Plats, dag och ungefärlig tid måste anges vid beställning. Dessutom måste beställningen göras innan klockan 11 på fredagen, dagen före Bondens marknad. Finns inte plats, dag och ungefärlig tid angivet i beställningen, eller om beställningen kommer senare än klockan 11, så ignorerar jag bokningen och återställer inventariet.

Om det finns skinkor kvar nästa vecka så kommer det att stå nya datum för upphämtning på beställningssidan på måndag, och instruktionerna kommer vara exakt likadana, och detta kommer också gälla för veckan därpå. Bra, nu borde detta vara glasklart. Om något fortfarande är otydligt så be en vän om hjälp med att göra bokningen.

 Igår gjorde jag rullsylta (kalla den fläskroulad om du vill) och den blev storartad tycker jag. Idag har vi packat den i mindre bitar som vi tar med till marknaden på lördag, förutom det som vi lämnar i gårdsbutiken. Jag körde också tre julskinkor sous vide över natten och griljerade och skivade idag, till både lata, ensamstående, frosseriblyga och de som inte lyckas beställa en hel skinka.

 Ni ska också veta att det finns både Höstflott och Istersmör i sortimentet för tillfället. Liksom kallrökt sidfläsk, Senap 1777 och massor av korvar och lufttorkat. Och fågelgodis.

Det kommer att bli en leveransrunda någon gång innan jul, jag lutar åt den 22 december, men jag har inte bestämt datum än. Jag återkommer i frågan.

Nu hinner jag faktiskt inte skriva mer, för det är dags att äta glass för att fira min namnsdag.

Vi ses.

Marknad, skinkor och min lilla vän Sonja

Nu på lördag den 30 november blir det den första av fyra julmarknaderna på Bondens marknad Södermalm. Jag och U står där mellan 10 och 15. Liksom tidigare år så går det att beställa en julskinka som vi tar med till marknaden. Skinkan beställer du under menyn Julskinka på hemsidan. Beställning som du gör nu måste hämtas upp denna helg, på lördagens marknad eller i gårdsbutiken. Eftersom vi har dåligt med frysutrymme på marknaden är det bra om du kommer och hämtar din skinka så tidigt som möjligt.

Mina julskinkor är nitritfria och kommer från grisar som levt hos grisbonden Olle Linder på Åsbergby gård utanför Knivsta. Skinkorna är sprutsaltade med en 13% saltlake till 20 % av deras vikt, såsom jag lärt mig är lagom för att de ska behålla sin saftighet vid tillagningen. Saltlaken har jag gjort precis som föregående år med mitt portugisiska oraffinerade atlantsalt, lite lagerblad, vitpeppar, enbär och kryddpeppar, och en gnutta socker. Skinkorna är alltså fria från nitrit och andra konserveringsmedel. Därpå har vi vakuumförpackat skinkorna och efter några veckor fryst in dem när de har tagit till sig laken. Priset är 400 kr/kg. Skinkorna är frysta vid leverans. Skinkorna är inte kokta, de är råa men rimmade. Du behöver inte vattna ur skinkan, den har rätt salthalt som det är.

På lördag tar vi också med oss de flesta styckdetaljerna från de två bamsegrisar som vi styckade i förra veckan (inklusive kotletterna som hyllades av Nicke på YouTube-kanalen Vinsmart), plus kallrökt sidfläsk, lufttorkad karré, ytterlår, Pfefferbeisser, salami och mängder av olika korvar.

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000004514004_zc_v1_1732690562325_20241126_164508.jpg Det här är Sonja som många av er har träffat. Hon föddes den 10 september 2010 och kom hem till Rönna i januari 2011. Sedan min skilsmässa 2015 har jag haft delad vårdnad om henne. I augusti blev hon diagnosticerad med bröstcancer och opererades. För ett par veckor sedan upptäckte vi knölar i armhålan. I söndags fick hon plötsligt ont och började halta. I måndags röntgades hon och den lilla kroppen visade sig vara full av metastaser. Vi insåg att vi var tvungna att låta avliva henne, och det kommer att ske i morgon torsdag klockan 15.

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000004514004_zc_v1_1732690609747_20241126_162346.jpg För tjugo år sedan, när jag var ung och dum i huvudet, så hånade jag människor som talade med sina hundar – de förstår inte mänskligt språk! – och jag tyckte att min pappa var fånig som talade om fårens och kornas själ där de gick i hagen bredvid hans hus utanför Malexander. Jag hade inte haft någon nära kontakt med djur sedan mitt marsvin och mina akvariefiskar som barn. Jag visste heller knappt något om relationer överhuvudtaget, för den delen. Jag har lärt mig väldigt mycket sedan dess. I dag blir jag minst lika upprörd över att Svenska kyrkan påstår att hundar och grisar inte har en själ, som över dess oetiska kapitalförvaltning och rovdrift på skogen.

 

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000004514004_zc_v1_1732690632297_20241126_164539.jpg Sonja har gått bredvid mig de senaste 14 åren, de år som varit de viktigaste och mest omvälvande i mitt liv. Nästan allt som jag vet idag har jag lärt mig under den tid som Sonja har funnits i mitt liv. Hon har varit min följeslagare och vi har vågat möta varandras blick utan skydd och försvar. Hon har lärt mig vad villkorslös kärlek är, hon har lyssnat på mig som ingen annan, och hon har kommit för att trösta mig när jag har varit ledsen.

Jag känner mig så ledsen nu, över att jag aldrig mer kommer att få känna hur hon kastar sig över mig så fort jag lägger mig på soffan, för att få pussar på halsen. Och att jag inte kommer att få se henne ligga och njuta när jag stryker henne över huvudet och vi tittar varandra i ögonen och hon ler på ett sätt som jag aldrig har sett någon annan hund göra.

För mig har hon varit mycket speciell, och jag vet att ni är många som förstår vad det här betyder och hur det känns för mig nu, och jag vet att de finns de bland er som inte förstår att ett djur kan betyda så mycket, för ni har inte själva upplevt det. Jag hoppas att ni får uppleva det en dag. För mig är inte Sonja ett djur, hon är en varelse, med en vacker själ, från en annan och samma värld som jag.

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000004514004_zc_v1_1732720677127_20241126_163318.jpg

Vi ses.

Mer leveransrunda och visningar

Nu på lördag den 16 november kör jag en leveransrunda igen, till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm. Julia styckade en stor gris från Anders Ottosson i förra veckan, så jag har lagt upp styckdetaljerna (+ buljongkit!) från den på beställningsformuläret jämte korvarna vi har kvar från förra leveransrundan (apelsinkorv, förbjuden korv, frankfurter, isterband, krillekorv, leverpastej, mystisk korv, rådmannens salami, fänkålssalsiccia och toulousekorv) och de som vi tillverkar i veckan (biała kiełbasa, citron/kummin/mejram-korv och prinskorv). Och det finns julskinkor och Senap 1777 och Görlinge-honung också!

Se så, slå er lösa, det här blir sista leveransrundan på ett tag, för den 30 november börjar Bondens julmarknader på Katarina Bangata!

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000004405054_zc_v1_1731263252405_20241110_163033.jpg Igår och idag har jag haft familjer på besök för enskilda visningar av gården. Det var en helt ny och udda upplevelse, men jag tror att jag hade nytta av mina erfarenheter av marknadsföring i mitt företag. För jag tror att jag alltid kommer längst med ärlighet och uppriktighet, och genom att försöka sätta mig in i hur jag själv skulle uppleva den andres situation, och genom att uttrycka mina egna känslor för det jag vill sälja och aldrig aldrig aldrig försöka sälja något som jag själv inte tycker om eller står för, och till varje pris undvika klyschor och förenklingar. Naturen var inte riktigt på min sida den här helgen, för det finns kanske inte någon tid på året som är mindre charmerande för en gård än en grå novemberdag, men det var åtminstone inte snöblandat regn och storm.

Familjerna som var här var väldigt lika varandra till konstellation men olika varandra till karaktär, och deras uttryck för sympati eller antipati för vad de såg på gården återfanns på en skala från totalt outgrundligt, över milt gillande, till sprittande entusiasm. Så jag vet inte vad jag ska tro, men jag känner mig lätt hoppfull i kväll, bland annat för att de alla var väldigt trevliga. Jag gissar att nästa steg är att ringa upp dem i veckan för att fråga vad de tyckte och svara på frågor och erbjuda ytterligare visning. Förmodligen lägger jag inte upp nya visningsdatum framöver utan ändrar i texten så att det står att de ska kontakta säljaren för visning av gården.

Och hemmet är väldigt mysigt nu med alla fria ytor och välstädade hörn.

Vi ses!