Idag har jag tillverkat min salsiccia med rostade fänkålsfrön, svartpeppar och vitt vin, och min merguez, så att ni har färskkorv att beställa till leveransrundan nu på lördag den 20 november. I butiken finns korvarna i morgon fram mot eftermiddagen, då jag och Eva har packat dem. Jag justerade merguezreceptet en aning och när jag smakade på pannbiffarna jag gjorde av överbliven smet till lunch, så kunde jag konstatera att den blev hetare än den brukar vara, vilket var mitt mål.
Notera att det finns en ny styckdetalj på beställningsformuläret – luffarbiff, eller flat iron steak som den kallas på amerikanska kor. Det är en avlång muskel 10-20 mm tjock som sitter på bogen. På bilden ovan pekar den svarta kniven på Latissimus dorsi och den röda kniven på luffarbiffen. Jag har delat varje luffarbiff i två bitar som lämpligen steks eller grillas och skärs i tjocka eller tunna skivor tvärs över fibrerna. Den är mör och den är god. Ni har väl förresten inte missat skinkmedaljongerna som jag skär ut från rullen på bakbenet? De är också möra och goda och kräver bara en snabb vända i stekpannan.
I övrigt finns det elva nya julskinkor och en massa andra smarriga grejer på beställningsformuläret så det är bara att hoppa in och beställa.
Här brukar jag skriva öppet och personligt om vad som händer i mitt liv. En del tycker nog att det är alltför självutlämnande, men för mig är det en terapeutisk skrivövning och ett försök att formulera känslor och tankar så gott jag kan.
Det händer mycket skrämmande och sorgliga saker i mitt liv just nu, men den här gången är det för privat, ligger för nära, för att jag ska vilja skriva om det, och det involverar en annan person som jag inte vill lämna ut. Jag skriver ändå det, för att ni ska förstå varför, om jag verkar frånvarande eller ledsen framöver. Vi får se vart det leder, vad det lider, och vad det får för konsekvenser.