Det är svårt att veta vad man ska skriva när det ser ut som det gör i världen. Jag lyssnar mycket på P1 och har svårt att koncentrera mig på arbetet. Det känns opassande att skriva något glatt om den goda korven när så många människors liv slås sönder av en fascistoid dåres megalomani, men äta måste vi ju ändå, och korv kan vara trösterik mat. Ni glömde att handla av mig inför sportlovet men har chansen nu på lördag den 5 mars att handla till dess avslut, men jag gissar att många av er fortfarande är fångade i fjällen. 

Isterbanden som har hängt kvar i röken sedan den förra omgången är nu tillräckligt torkade för att kunna ätas som de är. Torkade isterband – en väldigt svensk salami! Vi har också nygjorda prinskorvar och Frankfurter – mina favoritkorvar för tillfället – som packas och läggs ut i butiken i morgon torsdag. Men som vanligt så finns det mycket mer än så på beställningsformuläret.


Prinskorven och Frankfurtern har jag låtit “Ä-märka” genom Äkta vara. Äkta vara är “en konsumentförening som jobbar för ärligare och bättre mat. Mindre fusk, tydligare information och färre tillsatser“. Organisationen är kanske mest känd för att de utser årets matbluff genom en årlig omröstning, men de gör också mycket annat. Gå in och kolla på deras hemsida och fundera på om du inte ska bli  medlem och stötta deras arbete. Jag kommer att låta märka de flesta av mina produkter, förutom styckdetaljerna, med deras märke, eftersom jag uppfyller deras krav och jag hoppas på att det kan sprida information om mina varor till en grupp konsumenter som inte känner till mig än. Jag behöver ju fler kunder om inte företaget ska få likviditetsproblem bara för att ni åker på sportlov. 

På söndag åker jag till Falköping för en veckas rehabilitering på Mösseberg rehabcenter. Jag ansökte och fick den vistelsen genom CancerRehabFonden som är “en ideell insamlingsorganisation som erbjuder rehabilitering till vuxna cancerdrabbade“. Organisationen får inga statliga bidrag utan finansieras uteslutande av gåvor och bidrag från företag och stiftelser. Gå gärna in och stötta dem, men inte med pengar från korvbudgeten, tack.

Det kan tyckas konstigt att det behövs rehabilitering efter en lyckad cancerbehandling, men förutom att cancern och behandlingen kan leda till fysiska och neurologiska problem som sitter i under en längre tid än själva sjukdomen, så kan sjukdomen vara så mentalt omvälvande att den kräver tid att bearbetas även intellektuellt. Det kan behövas nya verktyg för att hantera livet som det ser ut från ett helt nytt perspektiv. För egen del har jag inte riktigt haft tid att reflektera över vad det egentligen var som hände förra året, och jag tror att det kommer att vara bra för mig att komma bort helt och hållet från gården och företaget en vecka för att ägna mig åt det. Det kan också vara bra att träffa andra som har gått igenom liknande saker, för det är tyvärr så att det finns vissa erfarenheter som är svåra att dela med de som inte varit med om liknande. Jag har redan upplevt lättnaden i att inte behöva förklara för den som vet, och lugnet i den gemensamma erfarenheten.

Så i nästa vecka får Julia sköta produktionen själv. Jag kommer hem först på fredagen, men kör utkörningen på lördag den 12 mars, om inte annat meddelas.

Vi ses!