Kött, korv och ett grisoffer

Den här veckan kommer de två ganska stora KRAV-grisarna (107 och 108 kg slaktvikt) från Mats Lundkvist utanför Fjärdhundra. I morgon ska jag stycka dem tillsammans med Karl-Gustav, en kille som förmodligen kommer att stycka en del för mig framöver. Jag har redan lagt upp de förväntade styckdetaljerna från dessa två på beställningsformuläret, tillsammans med en del korv, bland annat Lisas korvFrankfurter, Nürnberger Rostbratwürstchen och isterband. Där ligger också rillette som jag gjorde i förra veckan. Den är god och mild i smaken så var inte rädda för att prova även om ni inte har ätit rillette förut. Det uttalas för övrigt rijett.

Jag har bestämt mig för att fira min nya hälsa på söndag den 29 augusti genom ett tacksamhetens grisoffer. Det betyder att jag kommer att grilla en hel gris. Vill ni hjälpa mig att äta upp den så köp en biljett för den symboliska summan 100 kr, så vet jag att ni kommer. Blir det dåligt väder, så att jag ställer in dagen innan, så betalar jag tillbaka summan. Ta med eget vin eller öl, eller vad ni nu vill dricka till. Grisen är förhoppningsvis färdigstekt vid 16, men ni är välkomna tidigare om ni vill hjälpa till med förberedelser eller någon gårdssyssla.

I förra veckan var min kompis Janne här med sin drönare. Jag älskar flygbilder som den i brevhuvudet här ovanför, där man ser horisontens rundning och förstår sin egen plats på jorden. Och trots att jag egentligen inte tycker att man borde kunna äga mark, så är det en skön känsla att kunna säga att det där, det är min mark, den får jag disponera som jag själv vill. Men det är klart att det innebär ett ansvar och att jag är skyldig att ta hand om den på ett bra sätt.

Egentligen var syftet med drönarbilderna att ha för att dokumentera och planera fruktträdgården som jag håller på att anlägga. På bilden ovan har jag hastigt markerat ungefär var de tretton träd som jag hittills har planterat står. Nu ska jag gå ut och titta exakt vilken sort som står var. Och så ska jag plantera ett par blåbärsplantor. I förrgår råkade jag beställa 490 tulpanlökar också, som jag ska plantera under och runt om fruktträden. Grannen säger att jag behöver skaffa ett bra lökjärn.

Vi hörs!

Styckdetaljer, varmkorv och flyttad utlämningsplats

Jag kör en leveransrunda nu på lördag den 14 augusti, men observera att utlämningsplatsen för Östra Södermalm är flyttad. Det beror framför allt på att vändplatsen på Skånegatan är avstängd på grund av ett bygge och att Bondens marknad har öppnat och därför är det många stora bilar som står parkerade längs gatan vilket gör det omöjligt att vända med den stora kylbilen. Därför tänker jag försöka stanna på Södermannagatan 46, strax ovanför Gotlandsgatan, ungefär. Jag tror att där finns en lastplats där jag ibland parkerade kylbilen för två år sedan. Det är inte långt bort från platsen på Skånegatan, man promenerar bara lite längre ner i allén längs Katarina Bangata. Låt oss försöka med det, så får vi se hur det fungerar.

Den här veckan har Julia styckat en gris som har fötts upp av Anders Ottosson. Den är lite mindre, så tänk på att styckdetaljerna ligger i det undre prisspannet. I dag tillverkar vi Lisas korv (hårt rostade enbär och fänkålsfrön, citronzest och ingefära, bland annat) och Frankfurter – den goda varmkorven – men även rillettes! Rabelais kallade det tydligen brun grismarmelad, men jag säger oftare franskt köttmos, och vanligtvis brer man det på bröd som ett mellanmål eller som en aperitif. Det är hur som helst fläsk som har sjudit sedan igår morse och som vi kommer att pilla sönder och röra ihop och montera i glasburkar först i eftermiddag. Jag brukade göra detta för fem år sedan och det var mycket populärt, men jag kan inte hitta någon bild så det får vänta till den är burkad. Det finns också isterband och flera sorters fryst korv och lite annat.


Nu är det sensommar, inte höst! Kornet är ännu inte tröskat här omkring och det är fortfarande hett när solen ligger på. Men jag känner oro för att sommaren ändå kommer att ta slut. Som den alltid gör. När jag var sjuk så fantiserade jag ofta om att när det var över så skulle jag vilja åka till Medelhavet för att få simma i det klara salta vattnet igen, i oktober när turistsäsongen tar slut. Minnena från barndomens och ungdomens resor har präglat mig. Nu när jag är frisk så känns det väldigt svårt att åka på en sådan semester; när vädret ballar ur och öarna brinner som följd av klimatförändringarna känns det sjukt att låtsas som ingenting och flyga växthusgasidiotiskt. Jag måste undersöka om jag kan ta kostnaden med en tågresa i stället.

I nästa vecka ska jag provjobba med en ny styckare. Nej, Julia ska inte sluta utan bara fokusera mer på produktionen. Om det faller väl ut så ska vi också försöka växla upp lite, målet blir sex grisar i månaden, så att det blir några pengar till oss alla. Vi får ta det steg för steg.

Nyss ringde en läkare från kirurgen som svar på min fråga på 1177 om när venporten, som jag har under huden uppe på bröstet, ska tas bort. Han sa att det kan de göra nu eftersom ingen mer cytostatikabehandling ska ges. Han skulle skicka en remiss. Det verkar som att de hade glömt bort det, liksom de glömde bort att kalla mig för att ta bort stygnen efter stomin. Jag känner mig lite bortglömd av vården, men det är tydligen väldigt vanligt att man känner så när man har gått igenom intensiv vård och varit omhändertagen och övervakad och provtagen ständigt och jämt under lång tid, och sedan plötsligt är botad. Det är som det ska, de ska ta hand om andra nu. Jag låter min deltidssjukskrivning ta slut om några dagar. Jag känner mig frisk, blir bara väldigt trött ibland, och jag ser mycket frisk ut, tycker jag. Det svarta håret växer ut, och jag tycker att jag ser tjugo år yngre ut än för några månader sedan. Jag är inte heller längre så där läskigt lik hur min pappa såg ut innan han dog, som jag var när jag var som sjukast.

Tyvärr så var jag lite försiktig i våras när jag planerade årets odlingar. Jag var rädd att jag som tidigare skulle sätta alldeles för mycket och få skördeångest längre fram och inte veta vad jag skulle göra av allting. Nu har jag alldeles för lite rödbetor, chili, morötter, bönor och annat! Bara tomaterna och potatisen räcker till. Jag ska utvidga grönsaksodlingen till nästa år. Det är märkligt hur betydelsefullt odlandet har blivit för mig. Jag tänker varje dag på hur fin min fruktlund ska bli och vad jag mer ska plantera där. Nu har jag två körsbärsträd, två plommonträd, ett körsbärsplommonträd (rotstammen av ett misslyckat ympat plommon), tre päronträd, två persikoträd, två mullbärsträd, och två sorters hallon som jag får vidareföröka själv om jag gillar sorterna. Sedan ska jag föröka mina jättegoda röda krusbär som jag har i vanliga trädgården, och försöka stamma upp dem. Till nästa år ska jag fundera över rader med vin och kanske en damm och massor av mer bär som kan växa under fruktträden. Det är bra att ha en dröm att flytta in i när oron angriper.

Vi ses!

Stormkorv och små arslen

På lördag blir det leverans igen och den här veckan blir beställningsformuläret extra extra kort, men det innehåller några efterlängtade produkter. Stormkorven blev smal den här gången, för jag råkade lägga fårfjälster i blöt i stället för svinfjälster. För er som inte minns så är det den korven som är smaksatt med sichuanpeppar. Dessutom har jag öppnat en lufttorkad skinka, den urbenade varianten som italienarna kallar culatello (litet arsle) och som består av innanlåret, rullen och ytterlåret, endast kryddat med salt och svartpeppar och inträngt i en urinblåsa från en ko och hårt uppbundet.

Svårigheten med att tillverka en culatello består främst i att det kan bli en luftficka där lårbenet satt, och i den kan det utvecklas oönskade grejer som förstör hela skinkan. Det hände mig några gånger i början och det är trist när man har väntat ett och ett halvt år på något gott. Fast jag har så dåligt minne så jag går inte och väntar, utan blir i stället väldigt glad när jag hittar något gammalt som jag hade glömt bort i mognadsrummet.

Orsaken till att det blir ett begränsat urval i veckans beställningsformulär är att jag tänker fira min födelsedag på onsdag, i stället för att göra korv. På morgonen ska jag visserligen hämta den gris från slakteriet som jag kör dit om en liten stund, och snabbt som attan ska jag stycka ut en kotlettrad som restaurang Esperanto måste ha. På kvällen ska Esperanto bjuda mig på middag och det ska bli oerhört spännande att se vad de gör av mina grisar egentligen. Köttfåglarna har viskat i mitt öra att den nya menyn är helt fantastisk. (Dagens topprestaurangers menyer skruvar dock inte upp mina förväntningar, om jag ska vara ärlig. De skulle behöva lite språkvård ur ett lingvistiskt och gastroestetisk perspektiv. Ja, jag åtar mig sådana konsultuppdrag!)

Men har ni några speciella önskemål på detaljer från den här grisen så får ni gärna uttrycka dem, även om jag förmodligen inte kommer att hinna stycka ut dem till på lördag. Jag kan ju lägga undan, och ni kan ju komma och hämta här hos mig också.

Vi ses!

En glad korv

Här sitter jag med en förkylning lika långvarig som mitt goda humör, och stämbanden rasslar och öronen knastrar. Men vad gör väl det när man har något underbart att se fram emot och 2016 års elände är som bortblåst. Det är bäst att passa på och vara glad när man kan, och man ska alltid ta ut lyckan i förskott, den har så kort bäst-före-datum. I morgon tillverkar jag en extra glad Toulousekorv – grov, saftig och ren i smakerna – som jag levererar nu på lördag den 14/1 med ett leende. Beställning kan du göra här.

I butiken finns lite fler saker än på beställningsformuläret, se hemsidans högermarginal, och om du är intresserad av till exempel en halv filé så är det bara att skriva in det i kommentarsfältet på beställningen.

Januari och februari är alltid de månader med sämst försäljning för mig. Därför har jag tänkt hålla lite korvkurser nu, och det tycks även stämma överens med era önskemål för jag har fått en del förfrågningar. Planerade kursdatum är lördagarna 21/1, 4/2, 18/2. För en kurs ska bli av så krävs det att fyra personer anmäler sig. I övrigt finns nästan all information om kursen här. Det brukar vara himla kul dagar.

Vi ses!

Kristofer

Vin- och charkprovning, korvutkörning och andra jippon

Låt oss återerövra ordet ”jippo” och sluta säga ”event”. Nu tränar vi:

Jippo 1 – Utkörning

lördag den 10 september blir det charkleverans till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm igen. Beställningsformuläret finns här, jag tror att det är ganska självförklarande. Men om du har frågor om någon av produkterna så ställ dem genom att svara på det här brevet.

Jippo 2 – Korvkurs

Under lördagen den 17 september håller jag en heldagskorvkurs. Mer information om kursen finns på hemsidan under menyn Kurser.

Jippo 3 – Mat & människor i Fjärdhundraland

För andra året anordnas en smakrunda, söndagen den 25 september, där nästan alla matproducenter i Fjärdhundraland erbjuder en smaktallrik för 30 kr. Jag är med och på min tallrik finns smakprover på några av mina olika charkuterier. Alla medverkande och deras smaktallrikar med karta listas på föreningen Fjärdhundralands hemsida.

Lufttorkat ytterlår

Jippo 4 – Vin- & charkprovning, centralare Italien

Måndagen den 10 oktober 18:30–22:00 blir det vin- och charkprovning i en hemlig källare i Uppsala. Vinerna kommer från Marche, Abruzzo, Lombardiet och Toscana och presenteras av Pawel från Zebrawine och charkuterierna presenteras av er favoritcharkuterist.

Max 18 personer, 800 kr/person, anmälan snarast till [email protected]

Jippo 5 – Vin- & charkprovning, norrare Italien

Lördagen den 12 november upprepar vi föregående jippo, men med viner från Piemonte och Emilia-Romagna.

Jippo 6 – Ekollon- och äppelfest

Var ditt eget jippo! Ta med fallfrukten och ekollonen och mata (eller låt barnen mata) mina grisar. Grisar tar upp smaker från det som de äter. Kanske smakar mina produkter nötigt av ekollon och sött av äpple om någon månad? Det här kanske jag borde planera lite mer organiserat till nästa år? En dag då alla tar med sig fallfrukt och ekollon till grisarna och så står jag och grillar korv till försäljning? Ni har kul, grisarna blir matade, och jag tjänar pengar!

/Kristofer

Marzena och hennes salsiccia

Den här sommaren blev inte alls som jag hade tänkt mig. Men jag har blivit som den där sparringgubben som fanns i Hobbex-katalogen när jag var liten. Jag hamnar alltid med fötterna på jorden och huvudet upp i atmosfären så småningom, trots smällarna. Så lyder åtminstone besvärjelsen.

Marzena

För några dagar sedan tog jag en av mina två ursprungliga grisar till slakt, modersuggan Marzena. Hon har nog gett mig åtminstone fem kullar, men slutade ge kultingar för knappt ett år sedan. Hon har varit en underbar gris att lära känna, en gång i tiden dominant och drottninglik, senare varm och godhjärtad, lite ängslig med åren. I unga år räddade jag livet på henne när hon fick rödsjuka och jag var tvungen att ge henne en spruta med antibiotika varje kväll i en veckas tid. Veterinären varnade mig att det skulle bli svårt när hon piggnade till, men eftersom vi redan kände varandra så väl så lät hon mig sticka sig varje kväll utan att protestera, för hon litade på mig.

Det kändes väldigt svårt för mig att ta henne till slakteriet, men det gick lugnt till utan stress och jag följde henne hela vägen till hissen som tog henne ner till gasbedövningen. Sedan grät jag och försökte hålla masken när jag fyllde i transportsedlarna på kontoret.

Vanligtvis känner jag inte grisarna som går till slakt på det här sättet. Jag har en annorlunda relation till dem, jag har redan från början vetat att de så småningom, efter ett hyggligt liv, ska gå till slakt för att omvandlas till livs-medel. Så har människan levt i symbios med grisen i flera tusen år, och så lever jag nära både liv och död i min vardag.

Om man har levt nära grisarna man föder upp så blir det viktigt att ta väl hand om köttet. Vanligtvis är det ju inte den som har fött upp grisarna som sedan säljer köttet eller själv förädlar det, utan uppfödaren säljer oftast djuret till slakteriet som säljer köttet vidare till grossister eller förädlare i flera led. Då bryter man ansvarskedjan och köttet blir anonymt. Då finns inget annat incitament för att göra bra produkter, förutom möjligtvis profiten eller den eventuella yrkesstoltheten. Det måste finnas en stark relation mellan uppfödaren och förädlaren/återförsäljaren för att det ska bli rätt.

Det blir av än större vikt att ta hand om köttet på rätt sätt från en gris man har stått nära. Jag har stått och styckat idag och jag har aldrig sett så fint kött. Jag ska ta tillvara varenda smula och hedra henne med att göra så gott jag överhuvudtaget kan. Jag tänker till och med använda sådant krafs och strunt som jag vanligtvis låter gå till spillo, blodiga bitar och sådant som inte ser så trevligt ut, och göra en emulsionskorv av det i nästa vecka, som en traditionell charkuterist. Kanske blir det min variant av falukorv. Nu vet ni vad den kommer att innehålla, det vill säga råvara av exceptionell kvalitet som en vanlig varmkorv aldrig varit i närheten av.

Karréerna vägde 7,5 kg! Den ena levererade jag till Sayan och FlorenciaRestaurang Esperanto igår, den andra ska jag lufttorka. Bogstekarna tror jag att Magnus EkOaxen Krog kommer att vilja ha. Den ena skinkan har jag benat ur och kommer att göra en culatello-liknande skinka av. Den andra kommer också att bli en lufttorkad skinka, men i en annan tradition. Sidorna kommer jag att göra pancetta av och kotlettraderna kommer att lufttorkas, utan fänkålsfrö den här gången så att jag behåller så mycket som möjligt att köttets egen smak. Resten kommer jag att använda i en Marzenas salsiccia som finns på beställningsformuläret denna vecka. Hur jag kommer att krydda den vet jag inte riktigt än, men förmodligen blir det med lite fänkålspollen, röd kampotpeppar och vitt vin.

Veckans beställningsformulär innehåller

  • Marzenas salsiccia. Se ovan
  • Münchner Leberkäs. Sydtysk korv som bakats i form i ugnen. Smaken får mig att associera till en mycket lyxig falukorv. Läs mer här.
  • Lufttorkad karré. Det som italienarna kallar coppa.
  • Lufttorkad fet kotlettrad. Kryddad med fänkålsfrö.
  • Lufttorkat ytterlår. Kryddat med enbär och rosmarin bland annat.
  • Fryst Thüringer Rostbratwurst. Klassisk tysk bratwurst med kummin.
  • Frysta lätt kallrökta isterband. Syrade, kallrökta och lite torkade. Innehåller korngryn.
  • Fryst Leverpastej. Efter recept på tysk Leberwurst.
  • Fryst rillettes.

Formuläret finns här.

Samma saker och lite till kommer att finnas i gårdsbutiken som är öppen från 10:00 till 20:00 som vanligt.

Välkomna!

Höns och leverans

Idag är jag på så dåligt humör att jag inte tänker skriva något underhållande överhuvudtaget.
Ni får nöja er med en bild på mina Kindahöns som jag hämtade i förrgår, och det är inte ens ett bra foto. En tupp, 8 hönor och 11 kycklingar fick jag hem. Har ni tur så kan det finnas lite ägg i gårdsbutiken i framtiden.

Veckans beställningsformulär innehåller

  • Färsk citron/kummin/mejram-korv. Mitt eget påhitt som blivit en mycket populär sommarkorv. Tjockare, mellanlång, grovmald.
  • Färsk fläskmerguez. En grisvariant av den nordafrikanska korven som är smaksatt med harissa och som är så populär i Frankrike. Smal, lång, finmald.
  • Lätt kallrökta isterband. Syrade, kallrökta och lite torkade. Innehåller korngryn.
  • Leverpastej. Efter recept på tysk Leberwurst.
  • Fet fläsksida. Kör långsamt i ugn eller skiva och grilla. Eller starta din egen baconproduktion.
  • Fina, feta, urbenade kotletter.
  • Skirat flott. Smält och filtrerat mjukt späck och ister. Fantastiskt att använda i bakning och i pajer, frijoles refritos, piadini och stekt potatis, till exempel.
  • Lufttorkad karré. Det som italienarna kallar coppa.

Formuläret finns här.
Samma saker och lite till kommer att finnas i gårdsbutiken som är öppen från 10:00 till 20:00 som vanligt.

Välkomna!

Mexikansk chorizo, Thüringer Rostbratwurst och snövitt flott

Nu har Abraham kommit, min första mexikanska volontär. Han är utbildad veterinär och han har haft en liten deli i Mexiko City, som systern nu tagit över. Hans engelska är bättre än min och han är vänlig och lugn, men bekymrad över utvecklingen i Mexiko. Han lär oss andra om det mexikanska köket och lagar väldigt goda saker. På onsdag ska vi göra mexikanska chorizo så att det finns att beställa på beställningsformuläret till leveransen nu på lördag den 16/7 (se nedan). Han gjorde en stor gryta frijoles refritos på borlottibönor åt oss häromdagen, så det äter vi till varje måltid. Tricket med en bra frijoles refritos, berättade han, är att ha stora mängder grisflott i den, vilket är ovanligt nuförtiden i Mexiko. Frijoles refritos är ett helt eget universum, en introduktion till möjligheterna som erbjuds hittar du här. Vilken tur att vi smälte ner späck och ister till flott häromdagen. Det finns nu i burkar om ca 500 g för 60 kr.
Mexikanska molletes är en enkel frukost eller lunch baserad på frijoles refritos som vi blev serverade för någon dag sedan. En tjock brödskiva eller en bit delad baguette med ett lager av bönsmeten toppad med ost, som grillas i ugnen. och serveras med pico de gallo i södra Mexico. Pico de gallo – tuppens näbb – är som ni vet en röra av hackad tomat, lök, korianderblad, chilifrukt och limejuice.  När vi nu diskuterar olika sätt att servera den mexikanska chorizon föreslår Abraham en uppskuren baguette som man har frijoles refritos i, och korven, kanske ost och pico de gallo, eller en massa andra saker. Men faktum är att man i Mexiko nästan alltid skär upp korven och använder den råa korvsmeten på olika sätt – i tacos, som fyllning i enchiladas, uppblandad med ägg och stekt till frukost, på mollete eller i frijoles refritos, et cetera.

Den mexikanska chorizon skiljer sig för övrigt mycket från den spanska chorizon. Den innehåller ingen rökt paprika och den äts huvudsakligen som färsk, eller efter att ha fått hänga några dagar. Ganska mild chilifrukt, vitlök, mexikansk oregano (som jag inte har råd med), spiskummin, nejlika, svartpeppar och vinäger är ingredienserna i Abrahams gammelmormors recept. Någon variant på det blir det.

Vi kommer också att tillverka Thüringer Rostbratwurst på onsdag, och eftersom vi inte längre är matchauvinister i det här hemmet så ser vi fram emot hur den germanska traditionen ska gifta sig med de mexikanska smakerna och den brittiska volontärens matlagningskonst. I nästa vecka ska förresten Sam lära mig tillverka pork pies. Det kanske blir en ny produkt.

Ännu en topprestaurang

Tvåstjärninga Oaxen Krog (http://oaxen.com/oaxen-krog/) ringde i förra veckan och vill också ha kött från mig nu. Det gör mig mycket glad och återigen stolt över mina grisar. Jag är också glad att jag kan erbjuda er samma kött som Stockholms bästa restauranger serverar.

Det lufttorkade ytterlåret

Det lufttorkade ytterlåret.

Veckans beställningsformulär innehåller

  • Färsk mexikansk chorizo. Enligt ovan. Min ambition är att göra den lite chilistark, men jag kan inte lova hur det blir.
  • Färsk Thüringer Rostbratwurst. En klassisk tysk korv smaksatt med framför allt kummin, men även mejram, vitpeppar och ingefära.
  • Feta urbenade kotletter kör vi en gång till. Om du grillar dem så föreslår jag att du ger dem färg först men sedan avslutar med lock på indirekt värme.
  • Fet fläsksida. Kör långsamt i ugn eller skiva och grilla. Eller starta din egen baconproduktion.
  • Skirat flott. Smält och filtrerat mjukt späck och ister. Fantastiskt att använda i bakning och i pajer, frijoles refritos, piadini och stekt potatis, till exempel.
  • Smal rökt kumminkorv el. svensk Landjäger. Liten lufttorkad promenadkorv.
  • Lufttorkat ytterlår. Kryddat med bland annat enbär och rosmarin. Just det här ytterlåret är lite torrare och intensivare i smaken för det har hängt i mer än ett år.
  • Fryst Stormkorv. Korven som är tillägnad Ingvar Storm och som är smaksatt med sichuan- och kampotpeppar. En ny favorit hos många kunder. Sichuanpepparn fungerar som en smakförstärkare och gör korven mustig.
  • Fryst rillettes. Franskt köttmos till fördrinken.

Samma saker och lite till kommer att finnas i gårdsbutiken som är öppen från 10:00 till 20:00 som vanligt.

Ni är så välkomna!

P.S. Tack för alla reaktionerna på det föregående nyhetsbrevet och era intressanta förslag. I går hade jag ett nytt konstruktivt möte med de två gårdar som vill föda upp linderödssvin till mig. Jag känner en viss tillförsikt för det är roligt att fantisera om vad det samarbetet kan utvecklas till.

 

Chipolata, Nürnberger och funderingar kring expansion

Funderingar kring expansion

Nu tänker jag högt. Jag känner mig inte som en företagare eller en entreprenör. Jag har inte utbildat mig till det och ingen har egentligen lärt mig hur man gör. Jag har själv hittat på hur man gör, vad det nu är jag gör. Min verksamhet bygger väldigt mycket på improvisation, förmodligen alltför mycket, och jag längtar efter lite mer struktur och trygghet.

Nu låter jag slakta fyra grisar i månaden. Då går verksamheten runt, om jag säljer allt som jag gör av köttet, men det blir ingen vinst att tala om, eftersom mina fasta kostnader är höga. Nu funderar jag på vad som skulle hända om jag i stället lät slakta sex grisar i månaden? Då skulle jag nog ha råd att anställa någon, som kunde stycka och putsa kött och ta hand om enklare delar av produktionen. Då skulle jag själv få mer tid över och kunde koncentrera mig på det som jag är bäst på. Men det känns väldigt väldigt läskigt att bära ansvaret för en annan medborgares inkomst och anställning.

Att jag alls har börjat tänka på de här sakerna beror nog på den engelska volontären Sam som jag har på gården nu. Han är oerhört inriktad på att lära sig allt vad jag kan lära honom och han är den första volontär som jag har vågat anförtro nästan hela styckningen av en gris på egen hand. Det är inte lätt att lämna ifrån sig ansvar, eller kontroll, men jag har så stort förtroende för honom att jag kan acceptera om det inte blir helt rätt varje gång så här i början. Att hitta någon som honom skulle vara nödvändigt för att våga anställa.

En expansion förutsätter också att jag kan bli av med allt kött och alla charkuterier jag producerar, och då skulle jag nog bli tvungen att fundera mer kring marknadsföring. Det här nyhetsbrevet har drygt 900 prenumeranter och ungefär hälften öppnar breven. Jag vet inte hur många av er som kommer och handlar av mig på gården, men antalet beställningar när jag kör ut leveranser brukar ligga kring tjugo en bra lördag. Jag får ut cirka 80 kilo kött och fett per gris så det skulle handla om att prångla ut 500 kg produkter per månad om jag slaktade sex grisar av den storleken. Det blir sex ton om året.

Slut på högtänkandet. Kom gärna med goda råd om ni har några.

Nästa leverans

blir nu på lördag den 2 juli. Följande ingredienser har beställningsformuläret:

  • Färsk chipolata med salvia. En smal fransk korv som engelsmännen verkar gilla. Kolla BBC:s serveringsförslag.
  • Färsk Nürnberger Rostbratwürstel. Den lilla tyska smala med mejram och en gnutta mjölk, bland annat.
  • Färska feta urbenade kotletter. Igen, hurra!
  • Färsk fet fläsksida. Kör hel länge i ugnen eller skiva tjockt och grilla. Eller salta och rök till ditt eget bacon!
  • Smal rökt kummin/svensk Landjäger. Bra proviant om du ska ut på promenad, som sagt.
  • Lufttorkad kotlettrad. Smaksatt med fänkålsfrö och skivad tunt. Den är också bäst om du värmer den genom att lägga den på handryggen eller underarmen.
  • Fryst Leverpastej/Leberwurst. Min leverpastej är gjord efter tysk metod och innehåller bara kind, hjärta, kött, lever, salt, kryddor och en promille socker.
  • Fryst Salsiccia med rostad fänkål och vitt vin. Grovt malt finkött, hårt späck, fin svartpeppar, rostade fänkålsfrön, 6 % oekad sauvignon blanc, oraffinerat atlantsalt. Självklart.
  • Fryst boudin blanc med röd och svart kampotpeppar. Det här min version av den saftiga franska finmalda emulsionskorven. Jag smaksätter den med två sorters exklusiv svartpeppar från Kambodja som ger den en både djup och fruktig smak.
  • Fryst svampkorv med trattkantareller. Visst, det är inte svampsäsong, men man kan behöva rikligt med umami-smaker även mitt i sommaren. Smarrigt murrigt saftigt.
  • Fryst rillettes. För den experimentella. Det går faktiskt att dubbelpanera och fritera bollar av rillettes.

Säg till om det är något annat du behöver.

Det finns fler saker i gårdsbutiken, som har öppet varje dag mellan 10 och 20, åtminstone.

Vi ses!

Kristofer

Pastejen, kotletterna och korvarna för en tryggad midsommar

Nästa leverans

blir nu på lördag den 18 juni. Då är det lika bra att beställa allt det ni kommer att behöva till midsommarhelgen. Ni kommer att behöva den lufttorkade karrén för att smörja upp de blygaste gästerna, eller för att trösta er när ingenting blev som ni hade tänkt. Ni kommer att behöva kotletterna för att påminna er om vad som är viktigt i livet. Ni kommer att behöva leverpastejen till frukost på midsommardagen. Och ni kommer att behöva korvarna för att allting ska bli bra igen. Ett komplett trygghetspaket går att plocka ihop från följande delkomponenter på beställningsformuläret:

  • Färsk boudin blanc med röd och svart kampotpeppar. Det här min version av den saftiga franska finmalda emulsionskorven. Jag smaksätter den med två sorters exklusiv svartpeppar från Kambodja som ger den en både djup och fruktig smak.
  • Svampkorv med trattkantareller. Visst, det är inte svampsäsong, men man kan behöva rikligt med umami-smaker även mitt i sommaren. Smarrigt murrigt saftigt.
  • Färska feta urbenade kotletter. Fettet som omgärdar köttet på de här kotletterna är förmodligen det godaste som går att uppbringa, åtminstone i Sverige. Är du fortfarande rädd för fett så rekommenderar jag boken Fat – An Appreciation of a Misunderstood Ingredient, with Recipes. Det är de här kotletterna jag talar om.
  • Leverpastej/Leberwurst. Min leverpastej är gjord efter tysk metod och innehåller bara kind, hjärta, kött, lever, salt, kryddor och en promille socker. Bred på ett gott surdegsbröd, eller brungräddat knäckebröd, och lägg på någon sorts gurka, så får smaklökarnas gudinna återigen omfamna hälsans trista gubbe.
  • Smal rökt kummin/svensk landjäger. Ska du gå på en promenad mitt i sommarnatten så är det bäst att ha med sig proviant. Välj den här smala lufttorkade korven som är lätt kallrökt, om du ligger åt det hållet, eller
  • Gårdens salami som är lagom grov och möglig och smaksatt med fänkålspollen.
  • Lufttorkad karré kallar italienarna coppa. Den ska du lägga på din eller din väns handrygg och värma med handflatan tills den är kroppsvarm. Då smakar den som mest och din hy blir slaktarlen på köpet.
  • Fryst Salsiccia med rostad fänkål och vitt vin. Grovt malt finkött, hårt späck, fin svartpeppar, rostade fänkålsfrön, 6 % oekad sauvignon blanc, oraffinerat atlantsalt. Självklart.
  • Fryst Fläskmerguez. Stek inte för länge så att den blir torr. Ta till vara flottet i stekpannan. Doppa bröd i eller ringla över couscous.
  • Fryst citron/kummin/mejram-korv. Så frisk och blommig smak att du kan strunta i att leta efter de där midsommarblommorna. Stek eller grilla innan du lägger den under huvudkudden.
  • Fryst rillettes. För den experimentella. Det går faktiskt att dubbelpanera och fritera bollar av rillettes.

Säg till om det är något annat du behöver.

Det finns fler saker i gårdsbutiken, som har öppet varje dag mellan 10 och 20, åtminstone.

Slut på meddelandet.