Äntligen en leveransrunda, för det är dags att beställa midsommarmaten

https://campaign-image.com/zohocampaigns/133052000002457092_zc_v53_artboard_1.png

 

 

 

 

 

 

 

Så kommer till slut leveransen till alla er utsvultna som inte har haft möjlighet att komma till Bondens marknad för att få er fix. Nu på lördag den 15 juni kör jag en leveransrunda till Uppsala, Upplands Väsby, och de sju stoppen i Stockholm. I morgon ska jag och Julia försöka att hinna tillverka fyra sorters korv – fänkålssalsiccia, Krillekorv, fläskmerguez och Toulouse-korvoch leverpastej. Allt ligger redan nu på beställningsformuläret men kommer också ut i gårdsbutiken i mer fysisk form på onsdag eftermiddag när vi har packat dem.

Förutom dessa produkter finns det en mängd andra fina frysta korvar och utsökta styckdetaljer, både till grillen och långkoket, att beställa, liksom lufttorkad karré, kotlettrad och ytterlår, och kallrökt lardo. Under fliken Övrigt på beställningsformuläret döljer sig buljongkit, flott, ägg och fågelgodis.


https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000003355004_zc_v1_1718045122055_2021_02_24_07.48.02.jpgJag tänker mycket på träd de här dagarna, med anledning av något jag sitter och skriver på. På deras form, på stammarna, grenarna, löven och kronorna. Jag tänker på rummet mellan träden, hur de står i förhållande till varandra, tar upp utrymme och lämnar plats till träden runtomkring, i skogarna och i skogsbrynen. Hur slyet kan vara nästan ogenomträngligt för en gående på ett två år gammalt hygge, där marken slitits sönder av skogsmaskiner och där ungträd och buskar kämpar om ljus och näring. Och på hur gamla tallar kan bilda en stor sal med museiakustik. Hur hasseln kan bli en naturlig lövkoja och hur granplanteringen bara säger stopp. På hur trygg och spännande en gammal blandskog med stigar och gläntor kan kännas. Jag tänker på hur förnan ser ut och på vad som växer där i det översta jordlagret. Gräs och ormbunkar, blåbärsris och mossor. Det finns mycket som jag har tittat på men aldrig sett ordentligt.

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000003355004_zc_v1_1718045393528_2021_06_01_19.12.02.jpgJag märker att det är svårt för mig att föreställa mig skogens olika partier när jag inte har dem framför mig. Skogen blir lätt en föreställning inom mig som jag inte vet hur sann den är. Och när jag går ut för att titta efter så fylls jag av så många intryck att jag glömmer att notera vad det är jag egentligen ser. Jag tror att jag borde stanna upp. Det här får mig att tänka på saker som jag har lärt mig om relationer och kärlek de senaste åren. Om vad som kan hända när man öppnar ögonen och vågar se en annan människa som hon är. Jag tror att det är det som Det mellanmänskliga av Martin Buber handlar om. Jag förstår det som att det handlar om att ta emot, att ta till sig den andra som en utomstående och handlande varelse som är sitt eget centrum, i stället för att interagera med sin egen föreställning om den andra. Att göra så är inte bara en fråga om mental inställning. Det kan lika väl vara en rent fysisk handling, som hur man lägger sin hand på en annan människas hud. I februari vaknade jag mitt i natten och skrev ned det som följer, av någon anledning som jag inte längre minns:

Kärleken är ett bruk.
Kärleken är en praktik.
Att se någon är inte en metafor, det är en ögonens praktik.
Att smeka någon är handens närvaro, ett hantverk.

Att övervinna rädsla är att acceptera verkligheten.

Se med tungan
Lyssna med handen
Smeka med tanken

Kanske kan man utvidga den inställningen till att handla om annat runtomkring en, vare sig det är själlöst eller besjälat. Kanske handlar det om att jag letar efter ett sätt att förhålla mig till allt det som finns utanför min egen kropp. Eller om att hitta bron mellan det som finns inom mig och det som finns utanför mig. Det finns mycket att lära sig av skogen och träden.

Vi ses!

Ett svar på ”Äntligen en leveransrunda, för det är dags att beställa midsommarmaten

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *