Dags för utomhusmatlagning

Vad då utomhusmatlagning! Regnet öser ner här och det beräknas falla uppemot 40 mm idag. Ett lågtempererat långkok i regnvatten i en hink? Nä, men till helgen, då blir det fint! Så det är dags att drömma lite om hur det kommer att kännas med sommartemperatur och full sol. Då är det kul att laga mat ute. Den ambitiöse kanske lagar i kokgrop, men många med mig nöjer sig med en grill och tillämpar en variation av enkla eller mer avancerade metoder. De stackare som inte har möjlighet att grilla kan ändå njuta av det bästa, nämligen att äta maten ute i friska luften, insvepta i fåglarnas sång.

Julia håller i två grillrevben.Den här veckan har Julia styckat två ganska feta linderödssvin från Inga och Sören i Skogstibble. Jag bad Julia skära ut det vi kallar grillrevben, det vill säga enskilda revben med allt kött och späck kvar till och med svålen. Ni ser dem på bilden. Det var mångas favorit häromåret när jag sålde grillådor. Jag bad henne också att skära ut fyra stekar från kotlettraden. De svålade hon av, för späcklagret var lite väl tjockt, men hon behöll cirka 1,5 cm späcklager. Jag tänkte att de skulle bli en liten utmaning för de som tillämpar mer avancerade grillmetoder, med mycket rök och låg temperatur. Om du gör något sådant så blir jag glad om du skickar en bild på resultatet. Det finns också mer av skivad rostbiff, massor av skivad karré och en hel del skivade kotletter.

Ett helt lufttorkat ytterlår.För den som föredrar korv så finns det en hel del i sortimentet på beställnings-formuläret. Vi har också skördat och skivat ett lufttorkat ytterlår som har hängt och mognat i ett år. Så här ser det ut, innan vi har skivat och förpackat det. Det finns också nyuppskuren kallrökt lardo, det vill säga saltat och mognat ryggspäck, som kan ätas som den är, eller som man kan låta smälta över varm sparris, eller lägga på pizzan eller bruschettan när den kommer ut ugnen et cetera, et cetera. Den är mycket användbar och underskattad av er.

Gå till beställningsformuläret!
Vy mot land från en brygga på Öland.I måndags fick jag min sista cellgiftsbehandling för den här gången. Om fyra till fem veckor ska jag opereras. Jag ser fram emot att kroppen ska återställa sig efter den här ganska tröttsamma kuren. Om tre veckor mår jag nog bättre. Jag hade en underbar kort semester på Öland med Anna, vars brors hus vi fick låna, på sydöstra delen av ön. Jag har kommit att tycka väldigt mycket om den delen, den bygden, Orkidéer och gullvivor på en strandäng på Öland.med Alvaret, strandängarna och smatterbandet av levande radbyar med vackra vilda trädgårdar och stenmurar överallt. Nu blommar orkidéerna i den magra jorden och vi åt fantastiskt gott kött från alvarsbetande kossor, och vandrade i naturreservat mest hela dagarna. Och vi hann med att besöka Capellagården och en handelsträdgård för några modesta inköp till min trädgård. Jag tänker faktiskt allra mest på trädgård och odling i dessa dagar.Grind mot sommarträdgård med blommande fruktträd framför hus på Öland. Igår planterade jag plommonträdet Komet i det som ska bli min fruktträdgård eller lustgård. Det tar två timmar att gräva en grop och en och en halv att fylla den och få trädet på plats. Men det är bäst att göra det ordentligt från början. Jag längtar till söndag då jag kan plantera två till träd och dessutom får åka till Svartbäckens Trädgård och kanske lägga vantarna på ett persikoträd. Och kanske ett mullbärsträd. Ett valnötsträd vore också vackert. Och gott.Vi ses!

Tio sorters korv, och leverpastej

Jag gjorde en inventering av frysen igår och upptäckte att där fanns mycket mer korv än jag trodde. Så på formuläret där du bokar produkter för upphämtning i butiken (tidigast fredag 21/5 kl. 17:00) eller utkörning till någon av utlämningsplatserna i Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm på pingstafton den 22 maj, finns den här gången 10 olika sorters korv! Timjan/rödvin/vitlök-korv, fläskmerguez, salsiccia secca, isterband, Toulouse-korv, fänkålssalsiccia, Stormkorv,​ Lisas korv, Frankfurter, citron/kummin/mejram-korv, och dessutom leverpastej​ (som egentligen också är en korv enligt tysk definition). Dessutom finns det frysta och färska styckdetaljer från uppländska utegrisar att kasta sig över.​

Den här gången blir det Eva som packar beställningarna och min vän Albin som kör leveransrundan.


Igår fick jag veta att restriktionerna för hobbyhöns med anledning av fågelinfluensan har hävts. Jag sprang genast ut och släppte ut hönsen från deras inhägnad och de blev så glada. På kvällen hävde hönsen i sin tur sin äggbojkott och lämnade ett första ägg till mig.​

Än så länge har jag bara hunnit plantera ett av träden i lustgården – ett körsbärsträd av sorten Huldra. Det krävs ett rejält förarbete på platsen där de ska stå för de ska kunna trivas i min tunga lerjord. Tyvärr kommer jag inte hinna mer plantering i pingsthelgen, för jag tänker ta tre dagars semester med Anna och åka till Öland. Tur att jag har så trevliga grannar som tar hand om gården och hönsen så att jag kan få lite vila utanför gården.​

En av dessa fantastiska grannar har tillverkat ett spel så att jag ensam ska kunna få upp grisarna från kylbilen upp på banan som leder in till charken och kylen där grisarna hänger innan styckning. Om ett par timmar ska jag testa det för första gången.

På måndag ska jag få min sista cytostatikabehandling. Det ska bli skönt att det är över snart. Mitt hår på huvudet blir tunnare och tunnare, så det är möjligt att jag kommer att bli lite kal veckorna framöver, men sedan kommer det att växa tillbaka. Kring midsommar blir det en avslutande operation.​

Det här är den tid på året som jag älskar mest. Den får mig att vilja göra planer och så frön och plantera träd för den tid som ska komma. Samtidigt vill jag att tiden ska stanna och att allt ska vara så här för evigt. Då påminner jag mig själv om Faust-myten och historien om det älskande paret som i sin kärlek till slut vill att tiden ska stanna och därmed förlorar sina själar till djävulen. För så är det, tiden står bara stilla i något ögonblick, i katastrofen. I den verkliga verkligheten är allt i ständig förändring och ingenting blir någonsin som man tänkt sig. Och så ska det vara och kommer alltid att vara.

Vi ses!

Kött och tankar

Denna vecka har Julia styckat två ganska stora linderödssvin uppfödda hos Inga och Sören i Skogstibble – 112 respektive 130 kilo. Grisarna alltså. Jag kör som vanligt en utlämningsrunda på lördag, den 15 maj. Jag vet att det är Kristi Himmelsfärd på torsdag och då är ju fredag en klämdag. Det betyder att ni ska klämma i er korv då, oavsett om ni är i staden eller har åkt ut till landet redan. Det finns ganska mycket och många sorters korv i gårdsboutiquens frysbox.

Jag vill påpeka att det går utmärkt att i kommentarsfältet uttrycka önskemål om förpackningars storlek, feta eller  magra bitar, eller något annat. Vi läser alltid kommentarerna och försöker tillfredsställa er efter bästa förmåga. Beställningsformuläret består denna gång alltså av styckdetaljer från linderödsgrisarna och fryst korv. Eftersom det nu verkligen är grillsäsong så har Julia också skurit ut skivor av rostbiff, som vi brukar under sommaren.


I söndags åkte jag till Svartbäckens Trädgård här i Fjärdhundraland. Det är en småskalig handelsträdgård där Kalle och Malin själva ympar intressanta sorter av fruktträd på olika grundstammar, men de har också mycket andra växter och en hemlig agenda. De hjälpte mig att plocka ihop tre päronträd, två körsbärsträd, två plommonträd och en körsbärskornell som en början till lustgården som jag ska anlägga i den gamla grishagen. Nu håller jag på att planera hur träden ska stå och det kommer att bli så fantastiskt vackert. I övrigt så gräver jag odlingsland när jag orkar och planterar sättpotatisen och börjar fröså grönsakerna som jag vill ha i sommar och höst. Jag tänker bra när jag gräver.

Nu är det bara en cellgiftsbehandling kvar och sedan fyra veckors återhämtning innan den avslutande operationen som kommer att ske kring midsommar.

Tankar från grönsakslandet:
Att ha en bit mark som jag kan göra vad jag vill med får mig att känna mig rik. Min mark är en pannå att måla på, eller ett tomt blad och en penna. Att bearbeta marken är konkret konst. Den mest konkreta konst man kan föreställa sig. Jag gräver ett potatisland. Jag bänder upp en jordkoka i taget med grepen, sätter mig ner och bryter sönder den med händerna, det är lerjord här. Maskrosplantorna med sina tjocka rötter slänger jag i plastkorgen, och när den är full tömmer jag den i en hög hos hönsen, så att de får något att sprätta i. De behöver lite grönt nu när de är instängda i sin hönsgård under fågelinfluensautbrottet. Att gräva i jorden är verklighet. Att se marken och träden, myllan och gräsen, himlen och jorden, är verklighet. När jag gräver mitt land så gräver jag i mitt minne för att försöka minnas hur jag kände när de sa att jag hade cancer. Jag som inte står ut med tanken på att mitt liv ska ta slut en dag, borde ha blivit skräckslagen. Men det blev jag inte, till min egen förvåning. Jag minns känslan av att det här, det är jag väl förberedd inför. Känslan påminde om tillfredsställelsen av att äntligen få användning för de där sakerna som man sparat på, bara för utifall att. Men i stället var det alla de där erfarenheterna, som jag dragit på mig, som gett mig en förmåga. Bara för utifall att. Erfarenheterna av det allra mest påtagliga och verkliga. Erfarenhet av panikångest, ensam i New York, övergivenheten stupfull på gatan mitt i natten i en italiensk småstad, det skräckinjagande irreversibla när jag fick en raket i ansiktet och förlorade synen på höger öga, oförmågan att begripa vad som hände när jag höll mammas hand när hon dog, obegripligheten i att pappa inte längre var pappa när han försvann i sin sjukdom. Och den mest verkliga upplevelsen av alla, när jag höll min döda dotter, hon som dog innan hon föddes, men som ändå skulle födas ut. Hon som fick heta Karin. När jag såg och höll i det livet som aldrig fick gro, ingenting var någonsin verkligare än det. Det som fick mig att överleva var helgerna på torpet ute i skogen en halvmil från närmsta granne. Där grävde vi långsamt i jorden och anlade odlingar och var mycket nära naturen. De regelbundna oregelbundenheterna i former och mönster och avsaknaden av räta vinklar läkte min hjärna. Efterhand blev det allt konstigare att åka hem till den konstgjorda storstaden på söndagarna. Då började jag läsa annonserna om små jordbruksfastigheter till salu. Och det är den egentliga orsaken till att jag nu finns här, det som jag aldrig berättar om när folk frågar om hur det kom sig att jag flyttade från staden. Så när verkligheten kom med en liten tumör och en massa metastaser, så visste jag på något sätt precis vad var jag hade att handskas med. Och det gjorde att jag aldrig blev riktigt rädd. Och jag tror att det är en anledning till att jag överlever det här. 

Vi ses!

Korvattack med bacon!

Den här veckan kör vi fyra färska korvar, isterband och bacon! Som vanligt blir det leveransrunda på lördag av beställningar som packas på fredag för upphämtning i gårdsboutiquen eller i Uppsala, Upplands Väsby, Stockholm eller Bromma. Korvarna som vi tillverkar denna vecka är följande:
Salsiccia med rostade fänkålsfrön, svartpeppar och vitt vin – en signaturkorv i min produktion, skulle man kunna kalla det lite pretentiöst. Mald på 7,8 mm-skivan och stoppad i svinfjälster 30/32.
Merguez – smaksatt med harissa och extra chili. Det kan låta konstigt, men det är ganska svårt att förutsäga hur stark den blir, men jag hoppas att det har lite sting den här gången. Mald på 3 mm-skivan och stoppad i fårfjälster 20/22.
Stormkorv – en korv med sichuanpeppar, det där bäret med blommig, lite stark smak, som pirrar på tungan, och svartpeppar. Mald på 5 mm-skivan och stoppad i svinfjälster 30/32.
Lisas korv – en korv som jag har tillägnat min kompis Lisa Förare Winbladh för att hon tipsade mig om att det blir en alldeles speciell smak om man rostar enbär och fänkålsfrö riktigt hårt. Till det har jag lagt till ganska mycket apelsinzest och lite torkad ingefära. Mald på 7,8 mm-skivan och stoppad i svinfjälster 30/32.

Förutom ovanstående färskkorvar finns det en massa isterband och bacon på beställningsformuläret och en del styckdetaljer. Själv gör jag gärna grillspett på kotletterna. Då skär jag kotletterna i stavar på höjden och viker stavarna dubbla innan jag trär dem på spetten. Jag saltar bara stavarna en stund innan och penslar eventuellt med lite olja. Ibland strör jag lite oregano på. Ibland varvar jag köttet med lök och paprika. Jag ger först spetten färg direkt över glöden, men sedan lägger jag dem på gallret bredvid glöden och lägger på lock med liten öppning ovanför spetten. Jag kan inte säga hur länge jag låter dem ligga där, men förvånansvärt ofta blir de alldeles perfekta. Det underlättar att ha bra platta grillspett i metall med låsningsanordning som håller ihop köttet.

Det är mycket som händer nu. Elektrikerna slutförde elinstallationen av solcellsanläggningen igår, och i morgon blir det slutsyn av hela anläggningen. Sedan blir det mer väntan tills Vattenfall har bytt ut elmätaren, men därefter blir det solel för hela slanten. 

Jag är nästan lite glad över att våren är så sen. Det ger mig en frist med odlingen. Och jag tycker att det är vackert. Lönnens bladknoppar är som bollar av grönska som håller upp i väntan på att jag ska komma ikapp. I söndags grävde Anna och jag upp maskrosor ur landen och satte den ena potatissorten, förberedde ärtbädden och rensade jordgubbslandet som jag anlade i höstas. Nu rensar jag ytterligare land på kvällarna när jag orkar. 

Jag har börjat fantisera om att göra om den gamla grishagen närmst huset till en trädgård med fruktträd. Än så länge har jag bestämt att jag vill ha päron, körsbär, plommon, mullbär, valnöt och magnolia. På kvällarna läser jag om olika sorter och försöker lära mig om svagväxande och starkväxande rotstammar och hur mycket plats träden kommer att behöva och vilka sorter som jag kan få tag på. Jag börjar fundera över hur träden ska stå och fantiserar om hur vackert det kommer att bli med ängsblommor och liljeväxter under dem. Kanske ska jag ha bänkar här och var för kunderna att fika vid. Jag njuter av att fantisera så här. Otåligt väntar jag på sortlistan från Svartbäckens handelsträdgård för de har så mycket spännande växter. Tipsa mig gärna om favoritsorter och sorter jag ska akta mig för. 

Resultatet av förra veckans magnetröntgen var strålande. Inga lungförändringar, patologiskt förstorade körtlar eller tecken till metastasering. Inga skelettdestruktioner. Inga levermetastaser eller nytillkomna patologiska förändringar. I morgon ska jag träffa läkare på kirurgmottagningen för att prata om den sista kirurgin och på fredag ska jag träffa läkaren på onkologen för att prata om den återstående cytostatikabehandlingen. På måndag får jag de näst sista cellgifterna. På onsdag i nästa vecka får jag min första vaccineringsspruta.

Vi ses!