Nya korvar, Korv & brödrundan och lite bergochdalbana

Den här helgen blir det ingen leveransrunda. Vill ni ha kött och korv så får ni komma till gårdsbutiken eller till Hornuddens trädgård där jag står och kränger grejer inom ramen för Sörmlands matklusters Korv & brödrunda. Jag och Ulrica står där mellan 10 och 16 och vi tar med oss lite extra förutom korven så det blir ungefär som det brukar vara på Bondens marknad. Fast mer korv. Här finns en karta som visar alla ställen som är med, om ni till äventyrs inte skulle nöja er med att komma till Hornudden.

Häromdagen gjorde jag och Julia fyra sorters korv som jag packade igår och som ligger i gårdsbutikens kyldiskar nu och som kommer att finnas på marknaden på Hornuddens trädgård på lördag.

  • Loukaniko – är grekiska och betyder korv! Jag försökte göra den för ett antal år sedan men misslyckades med bindningen och fick rea ut den. Nu har jag gjort ett nytt recept inspirerat av ett recept jag blev tipsad om av en av mina grekiska kunder, och bindningen blev bra den här gången. Den har ovanligt många kryddor i sig, men huvudsmakerna är nog apelsinzest, rödvin och korianderfrö, och man kan också urskilja oregano, fänkålsfrö och paprika. Jag tycker att det blev en god och intressant ganska grovmalen kryddig korv och det ska bli kul att få veta vad ni tycker om den.
  • Salviasalsiccia – har jag gjort tidigare, men det var länge sedan. Den här gången drog jag ner på vitlöken och upp på salvian. Fin smak blev det när jag testade den i en pastasås med tomat i förrgår. Hornudden kommer att servera den tillagad på något sätt på lördag.
  • Kovbasa – har jag gjort ganska ofta de senaste åren, så den har ni säkert redan smakat. Ordet är ukrainskt och betyder KORV! Betoningen ligger på sista bokstaven (eller möjligtvis lika mycket på alla stavelser). Receptet är en tolkning av flera recept jag hittat och resultatet har godkänts av mina ukrainska kunder. Den innehåller mycket vitlök och lagerblad, svartpeppar och lite hemlig ingefära och vitt vin.
  • Nürnberger Rostbratwürstchen – den lilla tyska prinskorven, har ni säkert smakat många gånger, men till jippot på lördag så kommer det nog folk som aldrig har handlat av mig tidigare och då tror jag att det kan vara bra att ha med en korv som de kanske känner igen från snabbköpet.

Förutom dessa kommer vi ha med oss av alla sorter vi har i frysen just nu: citron/kummin/mejram-korv, leverpastej, merguez, Thüringer, Stormkorv, Toulouse och typ falukorv.

Det var många av er som blev intresserade av schnitzelskivorna i förra veckan. Jag hoppas att ni blev nöjda med dem. I nästa vecka styckar vi två till grisar, så då blir det fler skivade innanlår.

Idag har varit en händelserik dag med både surt och sött. När jag vaknade i morse hade jag inget vatten i kranen och fick därför inget kaffe förrän jag kom på att jag hade flaskvatten i charken, så jag gick genast ut och började felsöka. Först trodde jag att något hade frusit för det var -6 grader här i natt. Men det visade sig att jag fortfarande hade en liten frostvakt på i pumprummet. Och inte verkade det som någon säkring hade löst ut heller. Jag började misstänka den gamla kolvpumpen. Efter att ha slagit av strömmen så drog jag åt en mutter och slog lite på pumpen och snurrade lite på skivorna och såg att remmarna gick som de skulle. När jag slog på strömmen igen så satte pumpen igång.

Det där var väl ingen intressant historia direkt, men under de två timmarna på morgonen så hann jag börja fundera på vad det skulle innebära om jag inte lyckades fixa problemet. Kaffevatten kan man väl alltid ordna, men hur många gånger kan man använda toaletten utan att spola? Hur blir det med matlagning om man har väldigt begränsade diskmöjligheter? Jag inser att jag verkligen vill bygga det där utedasset som jag har tänkt på. Jag tycker ju egentligen bra om att gå på utedass, om det bara är urinseparerat och har frigolitsits. Men så skulle jag vilja ha en handpumpad brunn också, om pumpen pajar eller elen går. När jag har råd att låta borra ny brunn så ska jag se till att en sådan blir installerad också. Att vardagen är skör blir ibland mycket påtagligt när man bor i hus och har otillräckliga resurser. Men det som jag ser som små katastrofer är vardag för en stor del av jordens befolkning.

Efter frukost kom kylteknikern och hittade läckaget på kylsystemet i mognadsrummet. Mikrolivet i ett mognadsrum går hårt åt metallerna i rören och de som byggde charkuteriet förstod inte det utan satte in vanlig kylutrustning i stället för sådan som är anpassad efter miljön i ett mognadsrum. Nu måste jag välja mellan att låta lappa läckaget och vänta på nästa läcka, eller att byta ut hela det kylpaketet för dubbla kostnaden. Jag kommer nog att välja det senare om jag kan få det på räntefri avbetalning.

När kylteknikern åkte så fick jag e-post från Förvaltningsrätten som meddelade att de dömt till min fördel i de två senaste målen mot Livsmedelsverket med resultat att riskklassningen av min anläggning får göras om och jag ska ha tillbaka pengarna för verkets inkompetenta första försök som de hade fräckheten att försöka ta betalt för. Livsmedelsverket är en myndighet i fritt fall som låter överklaganden av deras beslut gå till Förvaltningsrätten trots att de då genast medger att de har gjort fel. Vilket slöseri med domstolens tid och pengar!

Sedan kom posten med besked om att jag får flera tusen kronor tillbaka från Fora för arbetsförsäkringar som jag betalt för baserat på förrförra årets löner. En välbehövlig överraskning!

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000002745006_zc_v1_1709826335935_20240305_171348.jpg

Därpå en lång skön promenad med Sonja i solen och knappt någon vind. Jag gick och tänkte på att jag inte sällan slängs hit och dit känslomässigt av allt jag råkar ut för, och att jag ska försöka bli mer liknöjd till de händelser som drabbar mig, åtminstone till de som bara är materiella. Så lyssnade jag på fågelsången som är så färsk och krispig nu, och märkte att färgerna har börjat röra på sig. Än så länge har dofterna inte kommit igång här ute, annat än på skogsstigen där jordlukten kommer upp ur vätan och stråk av någon kåda stryker förbi. Jag älskar det här ljuset trots att det pekar på all smuts, allt trasigt och allt damm. Det kanske också gör skymningen mer välkommen? 

Och nu syns den första rabarberknoppen.

Vi ses!

Tredje julmarknaden och full fart i produktionen

https://campaign-image.com/zohocampaigns/133052000002457092_zc_v53_artboard_1.png

På lördag den 9 är det dags för den tredje av fyra Bondens julmarknad på Södermalm. Den här veckan har Julia och jag gjort prinskorv, Frankfurter, Nürnberger Rostbratwürstchen och Lisas korv. Den sistnämnda var det länge sedan vi gjorde så det är på tiden. Den hittade jag på efter att min kompis Lisa F W tipsade mig om vilken god blandning det är att hårdrosta enbär och fänkålsfrö tillsammans. Jag la till lite ingefära, citronzest och svartpeppar och tycker att jag fick till en god och spännande korv. Förra sommaren använde jag samma kryddblandning i en sockerkaka med stor framgång.

Igår gjorde vi också istersmör och Senap 1777. Istersmör är flott blandat med rödlök, salt och kryddpeppar, och mitt fall även svartpeppar, att bre på bröd i stället för smör. Det finns en lång tradition av istersmör åtminstone i Uppland, men säker också i resten av landet. En kund har berättat för mig att man fick istersmör i skolserveringen på fredagar i Uppsala på 60-talet och man kunde köpa det i saluhallen längre än så. 

Senap 1777 heter så därför att min farmors farfars farfar, Linné-lärljungen Pehr Holmberger publicerade en metod för “Moutarde de Dijon af Swensk Senap” den 14 januari detta år i Uppsala. Förutom botaniker så var Pehr också präst, så ni kan lita på hans ord när han skriver att “Det kan wäl hända, at på de ställen, der denne Senap tilwärkas, brukas et annat sätt; men det är emedlertid wisst, at hwar och en, som ej är intagen, af alt för herrskande fördom, måste widgå, at denne tilwerkning framskaffar nästan aldeles lika smakelig, som den ifrån Dijon; så att den måtte hafwa en ganska fin smak, som kan urskilja den eftergjorda från den rätta“. Jag smakade den idag när jag etiketterade burkarna och kan intyga att den blev både stark och god även denna gång 246 år senare.

För julskinkor gäller fortfarande att man kan boka dem på hemsidan under menyn Julskinkor, för att sedan hämta upp dem, antingen på Bondens julmarknad nu på lördag den 9 december, eller i gårdbutiken den 8, 9 eller 10 december. Jag hittade några julskinkor från förra året i frysrummet och har lagt upp också dem på bokningssidan till ett nedsatt pris på 350 kr/kg, trots att jag inte kan märka någon som helst skillnad på dem och årets skinkor. Glöm inte att fylla i när och var ni tänker hämta upp skinkan.

Jag håller på att sjuda 2 stora skinkor just nu, för att griljera och skiva i morgon och ta med en del av till marknaden på lördag. I morgon kommer vi också att skiva lufttorkat av alla de sorter till marknaden och gårdsbutiken. 

Korvkurserna har bokats mer än jag väntade mig på detta tidiga skede. Januarikursen den 28 är redan fullbokad. Glöm inte bort julklappen till din vän eller dig själv.

Kylan slog till på allvar här i förrgår med -21 grader. Då hände något konstigt med cirkulationspumpen som ska förflytta hetvatten från pannrummet till boningshusets element; den bestämde sig för att bara förflytta en liten del av vattnet så att elementen bara blev halvvarma. Jag förstår inte vad som har hänt som kan göra att den bara nästan fungerar, men inte riktigt, och det verkar inte heller rörmokarna göra och de har fullständigt kaos med alla värmeanläggningar som pajar och rör som fryser när temperaturen kryper ner till de här nivåerna här på landsbygden. I morgon bitti k a n s k e en rörmokare hinner komma förbi och felsöka eller byta ut pumpen och tills dess får jag klara mig med två elelement och braskaminen och stänga igen de flesta rummen. Nej, det är inte synd om mig, många har det mycket värre och jag har ju min termosparkdräkt att sätta på mig om det blir för kallt, och nu har faktiskt temperaturen stigit till -5 grader idag.

Häromdagen hade jag namnsdag för jag heter Sven efter min farfar prästen som döpte mig till det, i Mölle 1965 om jag inte minns fel. Sven betyder ju ung man och det är passande när jag känner lust att hoppa runt i Parkleken med min nya termooverall och mina Powerboots. Nu finns det inte så många Parklekar kvar, men barnsligheten blir starkare i mig ju äldre jag blir, liksom omognaden som får mig att påminna alla om att det är min namnsdag och att de borde ge mig strumpor och kalsonger som mamma gjorde. Men jag heter också Olof, efter min pappa. Och i Gröngölingsboken läste jag att Olof betyder gammal man. Nu ser jag den gamla mannen i barnet jag var som liten. Jag ser visheten som han hade och som jag länge glömde bort, jag ser hans tålamod och hans långsiktighet när han sparade sånt som kunde bli bra att ha i framtiden, och när han sparade sina krafter till slutspurten. Jag minns hur han besjälade naturen och jag känner att han inte är så långt borta längre. Jag håller på att lära känna honom igen, och jag är glad att återse honom. Tänk om det vore så att även tiden frös när temperaturen sjönk till -21, och när den var fastfrusen så kunde man gå fram och tillbaka som man ville. Kanske åka skridskor på den till och med.

Vi ses!

Andra julmarknaden, julskinkor och nya korvkurstillfällen

Nu på lördag den 2 december står jag på Bondens Julmarknad på Katarina Bangata med Albin från 10 till 15. Julia och jag jobbar den här veckan med att stycka och packa tre riktigt stora grisar med fantastiskt mörkrött kött från Olle Linders gård. Vi tar med oss av alla styckdetaljer till marknaden och lämnar åtminstone en halv gris i butiken. Om ni bokar julskinkor på hemsidan nu så får ni hämta dem på marknaden på lördag eller i gårdsbutiken fredag, lördag eller söndag denna helg. Kan ni inte hämta då så ska ni inte boka nu.


Förutom styckdetaljer och skinkor så tar vi med oss nyrökta isterband, prinskorv, apelsinkorv, Toulouse-korv, fänkålssalsiccia etc etc. Jag ska försöka få med mig skivad julskinka också faktiskt redan nu!

Och till slut har jag lagt upp nya datum för korvkurser. Det blir den 28 januari, den 11 och 25 februari, och den 10 mars. Kurserna ges om åtminstone 5 personer anmäler sig. Läs mer om kurserna och boka din plats här. Förstå att det knappast finns en bättre julklapp till den du vill ställa dig in hos (eller bli av med en hel söndag)!

Det är vackert ute nu och jag tänker varken stanna inne eller frysa. Efter lördagens marknad där jag höll på att frysa ihjäl mig så beställde jag både skitfula Powerboots och en termooverall till rabatterade priser, och jag ber redan nu om ursäkt för det som bakom kyldisken kan uppfattas som en bristfällig estetisk upplevelse på julmarknaderna framöver. Fast det verkar å andra sidan vara något som hör julen till nuförtiden. Jag lovar att ta igen det till sommaren, då det blir desto mer naket.  

Vi ses!

Första julmarknaden

I början på veckan så var Julia krasslig så jag gjorde isterband och apelsinkorv själv i tisdags. Apelsinkorven tar jag med till Bondens julmarknad på Katarina Bangata, Södermalm nu på lördag den 25 november, men isterbanden blir klara först till nästkommande helg. Ja herr S, jag kommer att hänga en del av de isterbanden på tork så att de kan ätas som de är, och du får din favoritkorv till jul. Igår var Julia kry igen så vi gjorde en omgång prinskorv som har hängt i röken över natten och som vi ska värmebehandla och sedan packa idag. Vi ska också packa den nya omgången Pfefferbeisser. I övrigt tar vi med oss en massa styckdetaljer och mängder av fryst korv av många olika sorter. Om jag hinner så ska jag också prova den nya skärmaskinen och skiva lufttorkat för att ta med.

Och så finns det naturligtvis julskinkor som ni kan boka för upphämtning på marknaden på lördag eller i gårdsbutiken 24-26/11. Ni kan läsa allt om julskinkorna och boka dem på den här länken, eller gå in under menyn Julskinkor på hemsidan.

Det är inte så lätt att se någon skönhet i bilden härovanför. Det blåser ner blöta snöflingor på en ytfryst jord. Färgerna och ljuset är dunkla och molnen har knappt några konturer. Jag tycker att det är fult, men jag försöker att lära mig att se något vackert i det. Jag vet att det borde gå men jag har inte lyckats än. Jag borde se till att skaffa mig mer ändamålsenliga kläder så att jag kan slappna av i kroppen och bara stå där ute och ta emot intrycken utan plåga.

Kylan skrämmer mig på ett sätt som inte går ihop med dess faktiska konsekvenser. Jag går inte omkring och fryser, det är rädslan för att frysa som är plågsam. Jag har redan eldat upp 4-5 storsäckar ved sedan slutet av september. Det känns som att det är mer än tidigare, men det kan bero på att veden kom i säck i år i stället för att vara staplad. Jag måste nog varna grannen att jag kommer att behöva köpa mer av honom.

Jag hyrde en värmekamera (på Hygglo, bra grej) i helgen för att se var värmen läcker ut från huset. Det mesta försvinner genom fönstren, så jag ska täta dem och kanske täcka för källarfönstren inifrån. Omtänksamma grannen P hjälpte mig att täta pannrummet, så att ackumulatortankarna inte ska förlora värme så snabbt.

Rummen på övervåningen brukar jag hålla stängda och utkylda på vintern för att spara energi, men nu bestämde jag mig för att använda ett av dem till mitt bokbinderiprojekt så att jag kan ha en plats för alla verktyg och allt material som hör till det. En plats där jag kan sitta och skära i papper och kartong och släppa tankarna på allt annat. Det är värt att lägga lite ved på det.

Vi ses!

Bondens marknad, KRAV-nitrit och Trafikverket

I morgon, lördagen den 14 oktober mellan 10 och 15 står jag på Bondens marknad på Södermalm i Stockholm för tredjen sista gången. På morgonen står Albin där med mig, sedan kommer Viktoria och avlöser honom. Med oss har vi styckdetaljer från två ganska stora grisar som Julia och jag har styckat och packat i veckan. Vi tar också med oss korv: Boudin blanc, Nürnberger Rostbratwürstchen, svampkorv och citron/kummin/mejram-korv, samt lufttorkat ytterlår, lufttorkad kotlettrad och lufttorkad karré.

 

I nästa vecka ska vi producera mer korv, bland annat min ukrainskinspirerade Kovbasa, som vi ska stoppa tillsammans med den korvälskande “influencern” Keyyo som ska filmas i charken.

 

Snart kommer jag att lägga ut information om hur man kan beställa frysta nitritfria julskinkor av oss. Jag ska bara fundera lite först på hur det bäst kan organiseras.

 

Apropos nitritfria julskinkor, har ni hört att organisationen KRAV funderar på att ta bort förbudet på nitrit och vissa andra tillsatser i sina certifierade produkter? De säger att det skulle vara en anpassning till den EU-ekologiska certifieringen, som tillåter vissa halter av nitrit produkterna. Detta sägs skulle förbättra ekonomin för KRAV-certifierade charkuterier och därigenom öka efterfrågan på KRAV-certifierad grisproduktion. Jag tycker att det är ett löjligt och upprörande resonemang. Jag tycker snarare att EU-ekologiskt skulle anpassa sig till de idag strängare kraven hos KRAV. Jag ser det som att använda nitrit i charkproduktionen är som att använda hälsoskadliga flamskyddsmedel i alla sammanhang i stället för att ha brandskyddsrutiner för att förhindra eldsvådor.

 

Än så länge är inget beslut fattat och organisationen tar emot synpunkter i ärendet, både från producenter och konsumenter, så ta chansen att säga ifrån i enkäten som du hittar på den här sidan! Remissvar kan lämnas in till och med den 15 oktober, så det är lite bråttom.

 

Jag måste få berätta om en annan sak som upprör mig väldigt mycket. Sedan i somras har jag på U:s initiativ haft en tilläggsskylt under företagsskylten uppe vid vägen som säger att gårdsbutiken är öppen mellan 8-20 idag. Tanken är att när man åker förbi en skylt om gårdsbutik så tänker nog många att jaja, den är nog hursomhelst inte öppen nu, och åker vidare. Och mycket riktigt så har jag noterat att antalet nya kunder har ökat väsentligt sedan skylten sattes upp, och eftersom jag brukar fråga kunderna när jag ser dem i butiken om de varit här förut och många har svarat nej, men att de såg skylten vid vägen och tänkte att de kunde titta in eftersom det var öppet, så vet jag att informationen har gjort stor nytta.

 
https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000001787006_zc_v1_1697184169747_20231010_164325.jpg
https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000001787006_zc_v1_1697184174625_20231013_083106.jpg

 

 

 

 

Men Trafikverket anser att skylten är reklam som påverkar trafiksäkerheten! De satte upp en laminerad informationstext på min skylt (som gjorde den oläslig, vilket borde ha påverkat trafiksäkerheten!) som bland annat löd: Trafikverket måste kunna underhålla och sköta det område man ansvarar för, dvs vägområdet, utan att föremål som ägs av andra ska hindra eller försvåra det. Även trafiksäkerheten kan påverkas av reklam inom vägområdet.

Att Trafikverket, eller snarare en enskild anställd hos Trafikverket, ägnar sig åt den här typen av förmynderi är så oerhört dumt och dåligt för samhället och tilliten till myndigheterna att jag blir galen. Igår såg jag att har de snott min skylt, och jag har inte fått någon information om huruvida jag kan överklaga beslutet eller vem jag kan kontakta i ärendet, är inte det ett brott mot förvaltningslagen? Det är den här typen av ständiga nålstick från myndigheter som gör att man tröttnar på att bedriva en verksamhet som min. Vad är det med folk!? Och det är den här typen av upprördhet som jag inte ska ägna mig åt, så nu lägger jag det här åt sidan. Tack för att ni lyssnade.

Vi ses!

Marknad med nya grisar

På lördag står jag på Bondens marknad på Södermalm i Stockholm. Det blev ett missförstånd med min grisbonde Olle så han lät inte slakta några grisar denna vecka, men han fixade det genom att kontakta Oskar i Tjulsta, den andra KRAV-certifierade grisbonden här i närheten, som skickade två grisar till slakt åt mig i måndags. Nu har Julia och jag styckat och packat dem och de ser fina ut trots att de är lite något än vad jag är van vid.

 

Jag tar alltså med mig alla styckdetaljer från dessa grisar till marknaden, men också en hel del fryst korv – Thüringer Rostbratwurstfänkålssalsicciacitron/kummin/mejram-korv och prinskorv. Dessutom tar jag med leverpastej och isterband, och skivat av det lufttorkade – ytterlår, kotlettrad och karré – och kallrökt lardo och skivad kokt skinka och de populära buljongpaketen för 5 kr/st.

 

Så fyll telefonerna med pengar och kom och köp så att jag får ihop till kvarskatten! Den här gången kommer jag att stå själv stora delar av dagen, så var snälla och ha lite tålamod om det skulle bli köbildning.

Jag har haft en del okluven ved i ladan från några mindre askar som togs ned för ett par år sedan. Jag hade inte tid att klyva den då, och har förträngt den längst in i ladan sedan dess. Men igår morse tyckte jag att det var kyligt i huset och upptäckte att jag hade glömt att stänga dörren till terrassen så det hade sjunkit till 15 grader i stora rummet. Då hade det varit skönt att kunna tända en brasa i huset. 

Jag gick ut i ladan i går eftermiddag och upptäckte att jag hade glömt bort hur underbart det är att klyva ved. Den som har svårt för det här med mindfullness, eller medveten närvaro, som vi kanske ska säga på svenska, borde verkligen testa att klyva ved. Det leder nämligen till total och omedelbar medveten närvaro så snart man börjar, och en njutning i hela kroppen när träet pressas mot klyven och spricker med ett underbart ljud till vackra små skulpturer. Jag har hört att cancersjuka får en hel del oönskade tips om hur de ska leva sitt liv för att bli friska, och att det kan vara rätt irriterande. Här kommer mitt tips till alla med neuropsykiatriska bokstavskombinationer: Skaffa en vedklyv, för fan!

I förra veckan så var jag över till Hamra gård för att dokumentera päronträden som jag har berättat om tidigare, för nu bär de frukt. När jag nu undersökte trädgården så visade det sig att där fanns tre päronträd! Men två av dessa såg ut som gråpäron! Jag blev genast orolig för att det skulle visa sig vara så att jättepäronträdet i Hamra var ett vanligt gråpäron, men när jag konsulterade Anton Nilsson där jag läst om trädet första gången, så stämde beskrivningen av Hamrapäronet överens med frukten på det tredje trädet, det som står i mitten av trädgården: Frukterna är små som Larsmässpäron, men har mer bergamottform, ofta med någon lite knölbildning vid det långa skaftet. Färgen är vid full mognad nästan guldgul. 

Det innebär att det förmodligen bara finns ett levande Hamrapäronträd kvar, förutom mina ympar som jag gjorde i våras, varav hälften alltså är gråpäron. Det visade sig att Bergianska inte hade Hamra-päron utan bara hade ett önskemål om att vara bevarandeansvarig en gång i tiden. Jag plockade med mig ett antal päron hem och stoppade i kylen och Malin på Svartbäckens trädgård har kontaktat Pomologiska sällskapets päronkommitté i hopp om att de ska engagera sig i frågan. Fortsättning följer.

Nu på morgonen fick jag på 1177 syn radiologens svar på remissen från kirurgen angående min 3-månaders röntgenkontroll i förra veckan. Sammanfattning Bedömning: Ingen recidiv. Inga nya metastaser.

Kött och tankar

Denna vecka har Julia styckat två ganska stora linderödssvin uppfödda hos Inga och Sören i Skogstibble – 112 respektive 130 kilo. Grisarna alltså. Jag kör som vanligt en utlämningsrunda på lördag, den 15 maj. Jag vet att det är Kristi Himmelsfärd på torsdag och då är ju fredag en klämdag. Det betyder att ni ska klämma i er korv då, oavsett om ni är i staden eller har åkt ut till landet redan. Det finns ganska mycket och många sorters korv i gårdsboutiquens frysbox.

Jag vill påpeka att det går utmärkt att i kommentarsfältet uttrycka önskemål om förpackningars storlek, feta eller  magra bitar, eller något annat. Vi läser alltid kommentarerna och försöker tillfredsställa er efter bästa förmåga. Beställningsformuläret består denna gång alltså av styckdetaljer från linderödsgrisarna och fryst korv. Eftersom det nu verkligen är grillsäsong så har Julia också skurit ut skivor av rostbiff, som vi brukar under sommaren.


I söndags åkte jag till Svartbäckens Trädgård här i Fjärdhundraland. Det är en småskalig handelsträdgård där Kalle och Malin själva ympar intressanta sorter av fruktträd på olika grundstammar, men de har också mycket andra växter och en hemlig agenda. De hjälpte mig att plocka ihop tre päronträd, två körsbärsträd, två plommonträd och en körsbärskornell som en början till lustgården som jag ska anlägga i den gamla grishagen. Nu håller jag på att planera hur träden ska stå och det kommer att bli så fantastiskt vackert. I övrigt så gräver jag odlingsland när jag orkar och planterar sättpotatisen och börjar fröså grönsakerna som jag vill ha i sommar och höst. Jag tänker bra när jag gräver.

Nu är det bara en cellgiftsbehandling kvar och sedan fyra veckors återhämtning innan den avslutande operationen som kommer att ske kring midsommar.

Tankar från grönsakslandet:
Att ha en bit mark som jag kan göra vad jag vill med får mig att känna mig rik. Min mark är en pannå att måla på, eller ett tomt blad och en penna. Att bearbeta marken är konkret konst. Den mest konkreta konst man kan föreställa sig. Jag gräver ett potatisland. Jag bänder upp en jordkoka i taget med grepen, sätter mig ner och bryter sönder den med händerna, det är lerjord här. Maskrosplantorna med sina tjocka rötter slänger jag i plastkorgen, och när den är full tömmer jag den i en hög hos hönsen, så att de får något att sprätta i. De behöver lite grönt nu när de är instängda i sin hönsgård under fågelinfluensautbrottet. Att gräva i jorden är verklighet. Att se marken och träden, myllan och gräsen, himlen och jorden, är verklighet. När jag gräver mitt land så gräver jag i mitt minne för att försöka minnas hur jag kände när de sa att jag hade cancer. Jag som inte står ut med tanken på att mitt liv ska ta slut en dag, borde ha blivit skräckslagen. Men det blev jag inte, till min egen förvåning. Jag minns känslan av att det här, det är jag väl förberedd inför. Känslan påminde om tillfredsställelsen av att äntligen få användning för de där sakerna som man sparat på, bara för utifall att. Men i stället var det alla de där erfarenheterna, som jag dragit på mig, som gett mig en förmåga. Bara för utifall att. Erfarenheterna av det allra mest påtagliga och verkliga. Erfarenhet av panikångest, ensam i New York, övergivenheten stupfull på gatan mitt i natten i en italiensk småstad, det skräckinjagande irreversibla när jag fick en raket i ansiktet och förlorade synen på höger öga, oförmågan att begripa vad som hände när jag höll mammas hand när hon dog, obegripligheten i att pappa inte längre var pappa när han försvann i sin sjukdom. Och den mest verkliga upplevelsen av alla, när jag höll min döda dotter, hon som dog innan hon föddes, men som ändå skulle födas ut. Hon som fick heta Karin. När jag såg och höll i det livet som aldrig fick gro, ingenting var någonsin verkligare än det. Det som fick mig att överleva var helgerna på torpet ute i skogen en halvmil från närmsta granne. Där grävde vi långsamt i jorden och anlade odlingar och var mycket nära naturen. De regelbundna oregelbundenheterna i former och mönster och avsaknaden av räta vinklar läkte min hjärna. Efterhand blev det allt konstigare att åka hem till den konstgjorda storstaden på söndagarna. Då började jag läsa annonserna om små jordbruksfastigheter till salu. Och det är den egentliga orsaken till att jag nu finns här, det som jag aldrig berättar om när folk frågar om hur det kom sig att jag flyttade från staden. Så när verkligheten kom med en liten tumör och en massa metastaser, så visste jag på något sätt precis vad var jag hade att handskas med. Och det gjorde att jag aldrig blev riktigt rädd. Och jag tror att det är en anledning till att jag överlever det här. 

Vi ses!

En kyckling, en vinprovning och en massa snällkorv

lördag den 22/10 blir det utkörning igen, beställningsformuläret finns här och innehåller förutom mild chilikorv (se nedan) även en färsk Leberkäs/Fleischkäse som jag tillverkar i morgon, fryst Nürnberger Rostbratwürstel, färsk leverpastej, och lite lufttorkat.

Igår ansökte jag om att min flock kindahönor ska bli genbank, för att stödja bevarandet av en utrotningshotad hönsras. Tonårstupparna i flocken tränar på att gala, med varierande framgång. Snart blir det kanske coq au vin. Häromdagen när jag gick in för att titta till hönan som legat och ruvat på två ägg en tid så hade det ena ägget kläckts och en liten vacker fågel stod och såg förvirrad och rädd ut. Min första kyckling! Kanske inte lika omvälvande som min första kulting, men ett väldigt gulligt litet väsen är det. Jorden är fruktbar här i Rönna.
2016-10-16-16-55-44I förra veckan hade jag vin- och charkprovning med Pawel igen i Uppsala. Det är alltid väldigt trevligt. Jag får jättegott vin från Zebrawine och nyfikna människor lyssnar på min svada och ställer intelligenta frågor. Atmosfären är intim och vänlig i den hemliga vinkällaren i Uppsala. För mig är det ett bra sätt att hitta kräsna människor som jag vet kommer att uppskatta mina produkter och kanske blir framtida kunder.

Lördag den 12 november kör vi nästa provning. Vinerna kommer från Piemonte, Emilia-Romagna och Lombardiet och charktallriken kommer från Rönna. 800 kr kostar det och man anmäler sig genom att skriva till pawel[kamelbulle]zebrawine.se.

Någon mil norrut från mig ligger Sunnansjö gård där Gunnar Rundgren odlar ekologiskt. (Gunnar har just kommit ut med en bok – Den stora ätstörningen: Maten, makten, miljön – som jag är väldigt nyfiken på.) Jag var över och köpte några olika sorters chili av honom häromveckan, bland annat en mycket god och fruktig sort som heter Starflame, och torkade i torkapparaten med tanken att de skulle användas i korvtillverkningen på något sätt. Förra veckan gjorde jag ett experiment med att mala tre sorters chili till pulver och stoppa den i en emulsionskorv typ boudin blanc. Jag tänkte mig att det skulle bli en lite småstark korv med chilins fruktighet. Det blev det inte. Det blev Världens mildaste chilikorv. Den är mycket god förvisso, med en mild fyllig köttig smak som jag gillar. Men chilin känner jag bara yttepyttelite av efter en stund. Jag får fortsätta det här experimentet, jag är inte ute efter hettan i chilin, utan fruktigheten och chilismakerna. Tills jag lyckas med det får ni hålla till godo med Världens mildaste chilikorv.

Själv är ganska bra dräng

Torrt och soligt väder gjorde det lättare att klara av att sköta gården helt själv förra veckan, utan volontärer. Vissa dagar blev hemskt långa och jag har lite ont i armarna av all gröpehantering och hinkbärande, men det visade sig i varje fall vara helt möjligt att sköta gården själv en tid. Det känns skönt att veta inför framtida luckor i volontärbesättningen. För tillfället ser besättningen bra ut, jag har volontärer inplanerade till och med februari. I januari och februari ska en av mina svenska favoritkockar vara volontär på gården för att lära sig allt om grisar och charkuteri.

Igår kom Linnéa och Fiona från Tyskland och Steven från England till gården. De verkar oerhört ambitiösa och självgående alla tre och det är precis vad jag behöver nu. Faktum är att de idag redan har bockat av större delen av alla uppgifter som jag hade skrivit ner på en lista och som jag trodde skulle räcka åtminstone tre dagar.

Eftersom jag inte kunde ta grisar till slakt i förra veckan, då jag var ensam på gården, så har jag inte så mycket kött att göra korv på den här veckan. Men det blir ändå en chipolata med salvia. I övrigt så ska jag tillverka höstflott med de trattkantareller som jag har lyckats uppbåda. Nästa vecka blir det ny slakt.

Jag kör en leverans nu på lördag 7/11 med följande produkter på beställningsformuläret:

  • Färsk Chipolata med salvia. Min version av en enkel fransk korv. Köttet mals på 5-mm-skivan och stoppas i lammfjälster 20/22.
  • Färsk Leberwurst/leverpastej. En pastej enligt tyskt recept. Innehåller bara kind, hjärta och lever och eventuellt kött och mjukt späck för att få rätt proportioner, samt kryddor. Den är bredbar och smakrik, en del kunder tycker att den ska serveras som en lyxigare paté, men jag har den gärna på en smörgås.
  • Mitt guldmedaljsbelönade Höstflott som är inspirerat av Griebenschmalz med lök och äpple men dessutom innehåller trattkantareller. Att bre på gott bröd som aptitretare eller mellanmål med en öl eller ett glas vin.
  • Boudin blanc med kampot-peppar. Min variant av den franska vita korven, smaksatt med röd svartpeppar från Kambodja. Saftig, mild och nyanserad, precis som jag.
  • Lufttorkad karré i tunna skivor är det som italienarna skulle kalla coppa. Den har trängts in i en nötblindtarm och hängt och mognat i 3-5 månader.
  • Lufttorkad kotlettrad i tunna skivor. Ny formula! Nu trängd i nötblindtarm vilket gör den rundare i formen och jämnare torkad. Fortfarande kryddad med fänkålsfrö.
  • Fett Upplandsbacon i bit. Är du rädd för fett ska du inte köpa mitt bacon. Jag kryddar det med bland annat enbär, kallröker det lite lätt och låter det hänga i minst två månader för att mogna. Förvänta dig inte att det ska smaka som fabriksbacon och stek det försiktigt så det inte bränns.

Beställ här, eller kom till butiken och handla direkt!

Färsk korv och återupptagna leveranser

Jag kom nyss ut från charkuteriet där jag stått och trängt in karréer och kotlettrader i extra vida blindtarmar från nöt. Om tre till sex månader blir det lufttorkade grejer som vi kan njuta av. Volontären Clementine mötte mig och visade mig hur en sprängtjock liten sugga stönande höll på att bygga ett näste av halm utomhus. Det är alltid spännande och storslaget när någon ska grisa, men nu har jag faktiskt tillräckligt med kultingar. Igår eftermiddag kom tio stycken till och visst är de näpna, men det är fler på gång och jag blir nervös.

Nu sitter jag på terrassen med utsikt över grishagarna och skriver nyhetsbrev. I stället för att bli alldeles nojig över de extra krav på grisorganisation som alla kultingarna innebär försöker jag intala mig att det är naturens sätt att uppmana mig att öka produktionen.
Egentligen skulle jag gärna överlåta själva grishållningen till någon annan som följde mina riktlinjer och sedan bara ha en exempelgrupp här på gården. Kan inte någon av er, eller någon av era vänner, köpa en liten gård här ute, 10-12 hektar räcker nog, och ta över uppfödningen? Jag skulle betala mycket bra för de slaktade grisarna, för det kostar att föda upp dem på mitt vis.

Veckans korvar

I förmiddags gjorde jag efter en kunds önskemål ( – Barnen sa att det var den godaste korv de någonsin ätit)

  • Lisas korv. Den är tillägnad Lisa Förare Winbladh för att hon har så schyssta smaklökar och för att hon alltid har stöttat mig i allt vad jag tar mig till. På hennes uppmaning testade jag för något halvår sedan att hårdrosta fänkålsfrön och enbär till den här korven. Tillsammans med citronzest och torkad ingefära blir det en himmelsk kryddblandning. Köttet är både finmalet och grovmalet och stoppat i svintarm 30/32.

dessutom gjorde jag

  • Timjan/rödvin/vitlök-korv. Den doftar underbart som en fransk köttgryta när man grillar eller steker den. Grovmalen och stoppad i svinfjälster 30/32. Det blir min lunch eller middag i morgon.

Leveranser

Nu återupptar jag leveranserna till Uppsala, Upplands Väsby, Södermalm och Herrängen igen. I varje fall så prövar jag de utlämningsplatserna nu på lördag den 22/8. Upplands Väsby ligger lite risigt till, kan jag upplysa om. Önskar man ett annat utlämningsställe och lyckas få med sig 3-4 andra kunder som vill hämta där så är det stor chans att jag kan leverera dit också.  Beställningsformuläret är lite kortare än vanligt för att testa om ni alls är mogna att beställa igen. Följande tider och platser gäller:

  1. Uppsala framför Arbetsförmedlingen på Storgatan mitt emot fd. parkeringen framför Katalin 12:15 – 12:30.
  2. OKQ8 vid Glädjens trafikplats Upplands Väsby ca 13:05-13:10.
  3. Parkeringen ungefär mitt på Drakenbergsgatan på Söder i Stockholm 14:00 – 14:30.
  4. Tulpanvägen 4, Herrängen, Älvsjö 15:30 – 15:45.

I butiken

Förutom korvarna ovan och det som finns i beställningsformuläret, så har jag kvar en stor fin filé, ett par paket tunna revben och två av grisens hemlighet.