Igår fick vi besök från restaurang Mistral. Fyra män kom för att se hur våra grisar har det och för att välja ut en som ska slaktas i slutet av april och sedan serveras på restaurangen. Jag har egentligen inte tänkt sälja oförädlat kött, det är själva förädlingen som är min affärsidé, men jag tänker göra ett undantag. Jag har visserligen bara ätit på Mistral en gång för ett och ett halvt år sedan, men det är den svenska restaurangupplevelse som hittills har gjort starkast intryck på mig. Så jag är väldigt stolt över att de vill servera en av mina grisar.

Efter lite inspekterande och klämmande valde de ut den största lillgalten och markerade den med ett stort rött ‘M’. Men nästa gång du ska tagga en gris, Robin, tänk på att stå på samma sida som du ska måla.

Sedan åt vi lunch, till förrätt fick de smaka grisarnas gröpe (mycket ärtor i den här omgången) och sedan mina Nürnberger Rostbratwürstel med långkokt surkål och ostar från Vallgarn. Med sig hade de ett fantastiskt vin från Jura, och jag bjöd på min cider som också verkade uppskattas. Vem hade kunnat tro för några år sedan att jag skulle få (och våga) servera mina korvar till Mistrals kockar? En mycket trevlig dag.