Flappen, kyrkan och korven

Idag har jag tillverkat min variant av den polska korven biała kiełbasa. Det betyder ’vit korv’ men särskilt vit är den inte som färskkorv, utan först när man värmebehandlar den. Den är smaksatt med bland annat mejram, vitlök och timjan. Jag gjorde den till förra påsken också och då berättade polacker för mig att vid påsk så tar många i Polen med sig ägg, bröd och denna korv till kyrkan och låter prästen välsigna livsmedlen. Jag gillar tanken på korv i kyrkan. Jag gissar att vårt lands heliga rum kommer att vara stängda denna konstiga påsk, men kanske kan man ringa upp jourhavande präst och få korven välsignad över telefon innan man stoppar den i pannan? Jag har lite svårt för kyrkan som instutition sedan jag fick påtalat för mig att svenska kyrkan inte anser att djur har en själ. En gång i tiden när jag var barnsligare än nu trodde jag också så, men det var innan jag hade lärt känna Sonja, grisarna, hönsen och de andra djuren. För övrigt så fick jag alla mina grisar välsignade av en revolutionär präst från Västra Papua för 6-7 år sedan. Och det gav ju resultat.

Jag gjorde också en omgång salsiccia med rostade fänkålsfrön, svartpeppar och vitt vin idag, medan Eva packade isterbandLandjäger och leverpastejen jag gjorde igår, och Julia styckade grisen som också ligger på beställningsformuläret i form av styckdetaljer, trots att den inte är färdigstyckad. Ja, jag kör en ny leveransrunda till Uppsala, Upplands Väsby, Kungsholmen, Gärdet, Västra Södermalm, Östra Södermalm och Herrängen redan nu på lördag den 4 april. Jag kör samma runda en gång till innan jag utvidgar den, så att den sätter sig. Tack för den storartade uppslutningen i lördags!

Julia hittade förresten den muskel som kallas ”flap steak” på amerikanska på förra grisen. Vi provade den och tyckte båda två att den var mycket god. Julia påstår att det är den muskeln som kossorna rycker i för att få bort flugor från magen. Den sitter i bukhålan och är ganska mager, grovfibrig och smakrik. Precis som flanken och hemligheten blir den bäst om man steker den ganska hastigt på båda sidor och sedan skär den tvärs över fibrerna. Tyvärr så finns det bara två av den på varje gris och jag glömde att fota och väga den, men jag lägger upp den på beställningformuläret ändå.

Sidan där man gör beställningar fungerar så att jag fyller på inventariet med de produkter som jag har strax innan jag skickar iväg nyhetsbrevet. Sedan räknas inventariet ned automatiskt för varje bokning och när ingenting finns kvar av produkten så syns den inte längre. Det kan förmodligen bli missförstånd om du har sidan öppen sedan tidigare och inte uppdaterar den innan du försöker göra en beställning. Det händer att jag fyller på inventariet efterhand om jag hittar nya produkter eller saker jag glömde bort att lägga in.

Vi ses!

Inställd marknad men utvidgade leveransrundor

Igår beslutades att Bondens egen marknad ställer in sina vårmarknader i maj och juni på grund av den rådande pandemin. Jag tycker att det är ett dåligt beslut. Ur smittosynvinkel är det värre att handla och köa inomhus, och eventuell marknadsträngsel kan stävjas på olika vis. Även vi småskaliga matproducenter och livsmedelsdistributörer räknas som samhällsviktiga verksamheter och så länge inte Folkhälsomyndigheten avråder från den här typen av arrangemang tycker jag att det är viktigt att inte störa de försäljningsmöjligheter som finns för oss småföretagare utan buffertar, som annars kommer att bli hårt drabbade av att skäras av från kunderna.

För varje småskalig livsmedelsproducent som går under av bristande försäljning så drabbas ett antal underleverantörer av papperspåsar, kryddor, etiketter, vakuumpåsar, rengöringsmedel, och så vidare, av dominoeffekter åt alla håll. Man måste försöka behålla den lilla stabilitet som fortfarande finns och uppmuntra de små hjul som fortfarande rullar, i stället för att drabbas av panik, låsa sig, ge upp, eller ta till destruktiva åtgärder. 

Jag tror också att det är viktigt att upprätthålla något slags normalitet i ett samhälle i kris. Att kunna handla och njuta av riktigt bra livsmedel är en glädje för många av er och vår kontakt är ett litet litet exempel på alla dessa små band som håller ihop oss som grupp, som samhälle. Vi behöver varandra

Jag kontrar med konstruktiva åtgärder! Jag kommer inte att sitta och vänta på att det ska gå åt skogen hur som helst. Efter förra utkörningen, som var riktigt bra, fick jag flera önskemål om nya utlämningsstopp, för att ni ska slippa trängas i kollektivtrafiken. Så nu tänker jag göra ett försök redan till nästa utkörningsrunda nu på lördag den 28 mars. Den nya rundan blir som följer:

Observera de nya utlämningstiderna också för de gamla utlämningsplatserna.

Vi börjar så här. Det kan bli lite skakigt första gången eftersom jag inte vet exakt hur lång tid det tar att ta sig mellan de olika stoppen. Ha tålamod med mig, och kom i tid, jag kommer inte att våga dra över tiden vid de enskilda stoppen innan jag känner mig säker på rundan. Jag kan tänka mig att utvidga rundan framöver med ytterligare stopp på vägen hem, till exempel med Västertorp/Mälarhöjden och Brommaplan, till att börja med. Kanske kan det bli ett stopp vid Arlanda City också, för er som kommer från Märsta och de framtida inflygande kunderna från Japan.

Om det blir bra efterfrågan kommer jag kanske också att köra varje lördag framöver.

Häromdagen gjorde jag äntligen leverpastej igen, och den blev jättegod. Och idag har jag och Julia tillverkat både Thüringer Rostbratwurst och Svampkorv. Den senare doftade underbart redan vid tillverkningen, för jag hade i massor av trattkantareller som Eva har plockat. Och Landjägern är färdigrökt och bara väntar på din trut. Så beställningsformuläret är smockfullt av godsaker! Följ bara länken och beställ skiten ur ångesten, rädslan, paniken och oron!

Allting kommer att bli bra. Så småningom.

Vi ses!

Inställd festival = mer korv till dig!

För några timmar sedan meddelades att Korv- & bröd-festivalen följer Folkhälsomyndighetens uppmaning att ställa in jippon som drar mer än 500 personer till samma plats, för att minska risken för spridning av Corona-viruset. Det tycker jag var ett bra beslut. Jag har uppmanat arrangörerna att inte hänga läpp utan planera för att ha den i slutet av april i stället.

Men det innebär att jag har ganska mycket korv till er i helgen. Jag kör alltså en leveransrunda nu på lördag den 14 mars, trots allt, så att ni kan karantänfrossa i er ensamhet. Beställningar gör ni här. Förutom fyra sorters korv i obegränsad mängd har jag lagt upp lite styckdetaljer från jättegrisen som jag och Julia styckade förra veckan, och lite av mitt bacon – KÄNT FRÅN TV! Citron/kummin/mejram-korven och timjan/rödvin/vitlök-korven som vi gjorde idag snurrade vi till större korvar än vanligt, så att de skulle kunna fylla ut jättekorvbröden som jag bakade i måndags. I morgon gör vi fänkålssalsiccia och en fläskmerguez med chilisting i lite mer normala storlekar.

På söndag är det Kristofer-dagen.

Liten utkörning med kort varsel

Jag hade tänkt att jag skulle börja med utkörning av förbeställda varor igen, med start redan nu på lördag den 18 januari. Det var tänkt att det här nyhetsbrevet skulle gått ut redan för flera dagar sedan, och jag kämpade med att lägga upp ett nytt beställnings-system på hemsidan. Det har jag ännu inte lyckats med så vi får köra en nödlösning den här gången. Kanske är det rent av för kort varsel att be er beställa så här nu två dagar innan leverans, men det blir åtminstone lite träning för mig med de nya utlämningstiderna och den nya utlämningsplatsen på östra Södermalm. Vi gör så här. Om du vill beställa så kopierar du och fyller i följande primitiva och alldeles för korta beställningsformulär i ett mejl till mig. Min epostadress finns under menyn Kontakt. Glöm inte att välja utlämningsplats.

Namn:
Telefonnummer:

  • Fryst salsiccia med rostade fänkålsfrön och vitt vin. Ca 100 kr/frp, 300 kr/kg. Antal frp:
  • Fryst merguez på fläsk med harissa och chili. Ca 100 kr/frp, 300 kr/kg. Antal frp:
  • Fryst Thüringer Rostbratwurst. Mellangrov tysk med bla kummin. 60-90 kr/frp, 300 kr/kg. Antal frp:
  • Fryst kapris/oliv-korv (nyhet!). Grov i munnen och pikant i smaken. 90-110 kr/frp, 300 kr/kg. Antal frp:
  • Färsk citron/kummin/mejram-korv. Grov men frisk i smaken. 90-110 kr/frp, 300 kr/kg. Antal frp:
  • Färsk Nürnberger Rostbratwürstchen. Finmald liten tysk. 100-110 kr/frp, 300 kr/kg. Antal frp:
  • Kallrökt, oraffinerat atlantsalt i burk. Ca 110 gram, 32 kr/burken. Antal burkar:
  • Skivat lufttorkat ytterlår. 80-100 kr/frp, 140 kr/hg. Antal frp:

Radera alla utom en av följande utlämningsplatser:

  • Uppsala 12:15-12:30. Av- och påstigningsparkeringen bakom stationen.
  • Upplands Väsby 13:05-13:10. OK/Q8 (Circle K) Glädjens trafikplats.
  • Västra Södermalm 13:50-14:15. Vid mitten av Drakenbergsgatan.
  • Östra Södermalm 14:30-14:50. Vändplatsen framför restaurang Bananas. (Nära där jag stod på Bondens marknad.)
  • Herrängen 15:10-15:20. Tulpanvägen 4.

Vi ses!

Kristofer

Då, nu och sedan

Solen har gått ned och det börjar skymma. Jag vet inte varför, men det är utomhus i skymningsljuset som mitt nu knyts ihop med min barndom. Med ett band av skymningsstunderna däremellan.

Jag ger inte mycket för siffermystik, men det här är årets sista skymning och årtiondets sista kväll, så jag sitter ändå och funderar över den tid som gått. Jag vill inte göra sammanfattningar, men ibland kan det vara bra att stanna upp och se sig omkring, se var man befinner sig och vart man är på väg.

De senaste tio åren har varit de mest omvälvande och förändrande i mitt liv. Det föregående decenniet kom jag ut ur i sista stund, svårt medfaren av sjukdom och död runt omkring mig och i mitt eget liv. Men det var också det som fick mig övertygad om att det enda viktiga i livet är att inte slösa bort sitt liv. Ingenting spelade längre någon roll i livet, förutom det att jag inte fick slarva bort det enda liv som fanns. All yta, all tävlan, alla ambitioner, allt konstgjort, blev oväsentligt, det var naturen som hade läkt mig. Det är den egentliga orsaken till att jag hamnade på den här gården, men det berättar jag sällan, eller aldrig, när jag får frågan om hur jag bytte riktning i livet och hamnade här.

Jag hade ingen plan för vad som hände de kommande åren, jag bara improviserade, och jag förstår inte riktigt hur jag kunde klara av det. Fast jag fick förstås en massa hjälp och stöd från vänner runt omkring mig, från många av er. Sedan tog det fart av sig själv. Flera hundra grisar föddes och växte upp på gården. Jag lätt bygga ett helt charkuteri i ladugården för flera miljoner som jag inte hade. Ett hundratal volontärer passerade genom åren och bodde i mitt hem, några stolpskott, många jätteduktiga och en del stjärnskott som blivit vänner eller minnen för livet. Och så tunga förvirrade slitsamma år och en skilsmässa. Vi slet, och jag visste aldrig om det skulle gå ihop vid månadens slut. Sedan förberedde jag mig på att ge upp, men tänkte att jag lika gärna kunde försöka att köra själv ett tag tills det inte gick längre. Och till min förvåning höll jag näsan över vattenytan ett tag till.

Efter några år hittade jag Anna som fick mig att inse att jag inte kunde fortsätta på samma sätt som dittills. Vi flyttade över en massa grisar till Inga och Sören på Tjälingegården och så småningom gjorde jag mig oberoende av volontärer, och tog bara emot de som var extremt intresserade av charkuteridelen och snarare blev som lärlingar. När Anna hjälper mig så känns allt lätt och roligt.

Det här året har varit mycket händelserikt och viktigt för mig. I början av året föresatte jag mig att öka produktionen i en strävan att göra bättre ifrån mig än break even. Och jag skaffade mig en mentor M för att få hjälp med hur det skulle gå till. Målet blev att öka slakten med 50%. M var orolig för att det inte skulle finnas avsättning för produkterna, men det oroade inte mig. Och sedan hörde föreningen Bondens egen marknad, Södermalm av sig och undrade om jag ville sälja där. För att klara av den beräknade efterfrågan på Bondens marknad så var jag tvungen att anställa en styckare på deltid, och som tur var hittade jag en som kunde stycka grisarna åt mig. I själva verket så ökade jag produktionen med 100% från augusti. Det senaste halvåret har ni satt i er kött och charkuterier för en halv miljon kronor. Det är en häpnadsväckande siffra för mig. Att jag har producerat mat som ätits av tusentals människor. Det får mig att känna mig nöjd med vad jag gjort de här sex månaderna.

Men när jag nu har räknat på det så har jag fortfarande knappt kommit över break even, utan bara gjort en vinst på några tusen per månad som inte ens räckt till att betala av innestående skulder. Det kan jag inte leva på, och jag orkar definitivt inte med att slita så som jag har gjort de senaste 6 månaderna, utan att kunna ta ut åtminstone en liten liten lön så att det inte blir katastrof när det kommer oförutsedda utgifter. För att det ska vara möjligt så måste jag öka produktionen med ytterligare 50% under 2020, till er stora glädje. Det innebär att jag måste hitta och anställa en ny styckare, och betala för hjälp med en del andra uppgifter i charkuteriet, så att jag själv får tid till själva produktionen. Det innebär också att ni måste börja anmäla er till korvkurserna som jag lagt upp för att jag ska klara mig nu under lågsäsongen. Vill ni absolut inte gå en korvkurs så kan ni gott köpa en grillgris i stället.

Jag är väldigt utmattad efter julruschen, och det går trögt att hitta styrfart igen, men jag ska snart göra en plan för hur jag ska lägga upp beställningsformulär på hemsidan och arrangera utkörningar till Uppsala och Stockholm igen, som jag har lovat. Jag ska också bestämma hur jag ska arrangera med försäljning på REKO Uppsala och REKO Enköping och eventuella andra REKO-marknader.

På det ännu mer personliga planet så har det här året också varit väldigt omvälvande. Men det berättar jag om en annan gång. I kväll firar jag och Sonja en väldigt stillsam nyårsafton tillsammans. Så snart jag har skickat iväg det här brevet så ska jag ta och dansa en sväng med henne. Sedan ska jag frossa i glass.
 
 Tack så hemskt mycket för allt ni har gjort för mig det här året! Jag hoppas att vi får ett fint nytt år tillsammans.

Vi ses!


Full fart framåt!

Nu är jag arbetsköpare! Eller arbetsgåvogivare som vi medlemmar av Svenskt Näringsliv brukar kalla det. Skämt kött åsido, sedan i måndags arbetar styckare C med mig varannan vecka. Jag är försiktigt optimistisk. Han är mycket kompetent och verkar ha hög arbetsmoral, så än så länge fungerar allting mycket bra. Vi har fått mycket gjort under veckan, styckat två och en halv gris, tillverkat salsiccia med rostade fänkålsfrön och vitt vin och Nürnberger Rostbratwürstchen och ett hundratal leverpastejer, och jag har ett berg av styckdetaljer att sälja och produktionskött för en massa korvproduktion i nästa vecka. Eftersom jag inte tänker mycket längre än näsan räcker, så hade jag en föreställning om att en anställning skulle innebära en avlastning för mig. Men nu inser jag att produktionsökningen innebär att jag måste arbeta minst lika mycket eller mer för att förädla allt kött och sälja alla detaljer. Men än så länge känns det bra och som att jag har lämnat hamnen på väg någonstans, i rätt riktning. Vi får se vad som händer, men spännande är det.

Från och med förra lördagen står jag alltså på Bondens Marknad på Katarina Bangata på Södermalm i Stockholm varje lördag mellan 10 och 15. Innan jag har fått in rutinerna för det så kommer leveransrundorna ligga i malpåse, eftersom marknaden kräver ganska mycket vad gäller planering, förberedelser, genomförande och efterarbete. Min tanke är att ha en leverans till Uppsala av beställda varor varannan fredag i stället för lördag, när jag har fått rutinerna att fungera på Bondens. Till dess får ni Uppsalabor komma och besöka gårdsbutiken, som dessutom kommer att vara mer välfylld från och med nu.

Ni övriga kunder får komma till Bondens Marknad och njuta av att urvalet nu är mycket större än på beställningsformuläret. Förutom ostronet, den lilla köttslamsan på höftbenet som är många styckares favoritdetalj, så har jag på C:s inrådan nu även skivor av rostbiffen som ny styckdetalj. Det är ytterligare två saker som passar väldigt bra på grillen. Åtminstone rostbiffsskivorna blir nog därför en säsongsprodukt.

Jag vill avsluta med att påminna er om att det är Rebusrunda i Fjärhundraland nu på söndag. Då kan ni få träffa dessa hjältar på min gård

En förtryckt höna
En öronglad gris

Vi ses!

Två korvar och en trädgård

På lördag den 29 juni blir det en leveransrunda till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm igen. Två sorters korv finns att beställa på beställningsformuläretsalsiccia med rostade fänkålsfrön, svartpeppar och vitt vin, och Thüringer Rostbratwurst, den tyska klassikern som bland annat är kryddad med kummin. I köttväg finns det urbenade kotletter och jag fortsätter reanfryst bogstek, fryst vinkellägg och fryst fläskduva.

Processen att anställa någon som kan hjälpa mig att stycka på deltid fortsätter, och jag stressas av att jag skulle behöva börja lära upp någon redan nu för att vara redo inför höstmarknaderna. Jag hoppas på att turen ska komma mig till undsättning ännu en gång.

Den senaste veckan har jag lyssnat på de 24 första avsnitten av podden Odlarna. I varje avsnitt intervjuas en person för vilken odling har en viktig plats i livet. På något sätt lyckas programledaren få dem att öppna sig och berätta sina livshistorier, så programmen handlar egentligen ganska lite om själva odlingen men desto mer om odlarna och vad trädgården, odlingslandet, eller deras odlingsmetod betyder för dem.

Det är mycket intressant och får mig att fundera över varför odlandet har betytt så mycket för mig, åtminstone i perioder av livet. Alltfler minnen ger sig till känna. Farmor som tog min hand i sin ofattbart lena hand för att gå ut och skörda sockerärtor och lägga tång på rosorna. Hennes syster Janas alla krukväxter som fyllde det gamla skolhuset. Hur jag lossade tre betongplattor på barndomens uteplats i Stockholmsförorten Sätra, för att göra ett eget litet grönsaksland i sanden bland myrorna. Pappas potatis- och röbetsland vid sommarhuset på Österlen. Och långt senare när odlingen och naturen fick mig att läka på torpet på Vikbolandet när död och sorg hade förstört mitt liv

Bondböna Solberga

Sedan jag flyttade till den här gården för nio år sedan har mina egna odlingar inte riktigt tagit fart. Jag har påtat lite grand, med entusiastiska skov om någon vecka här och där. Men nu har det blivit så där viktigt igen. Varje varm kväll de senaste veckorna har jag varit ute och petat i odlingarna, planterat ut sådan som jag förgrott, rensat ogräs och erövrat mer land till odling. Allt har inte gått så bra, grishagen söder om trädgården där jag satte långa rader av potatis i mitten har exploderat med tistlar, målla, maskrosor och nässlor. De fanns inte där för en månad sedan, och högmodet fick mig att tro att hela hagen var i min makt. Men nu vet jag att jag nästa år får börja med att tukta den styva leran en liten bit i taget

Runåbergs rödbetsmix

Bättre har det gått med ”minihagen” vid pannrummet, där jag hade grisar till för tre somrar sedan. Där har jag satt bondbönor, purjolök, rödbetor, morötter, svartkål, grönkål, potatis, majs, störbrytbönor och olika sorters vintersquash. Och i trädgården har jag gjort ett sparrisland omgärdat av två sorters frilandstomater och haverrot (som inte verkar komma upp).

Tre systrar

Det spelar nästan ingen roll hur trött jag är på kvällarna, jag vill ändå gå ut och fixa lite till i landen. Jag njuter av det utan att riktigt veta varför. Den tråkiga gräsklippningen har transformerats till ”hämta gräsklipp” för att täcka odlingarna med, och jag behöver bara klippa så mycket som behövs till det, resten får bli äng. I landen kan jag göra något utan någon som helst tanke på hur någon annan värderar vad jag gör. Jag gör det bara för min egen skull

Busktomat Koralik

Det ger mig omedelbar tillfredsställelse att rensa bort ogräs och ge till grisarna som omvandlar det till kött, och se hur jag får mer land att plantera i. Och det längre perspektivet ger mig spänning och förväntningar på hur det kommer att se ut om en månad när det blir dags att skörda det första, hur det kommer att bli att skörda till hösten och lära om hur grönsakerna bäst förvaras över vintern, om planerna för nästa års odlingar, och vetskapen att varje gång jag tillför gräsklipp så blir leran lite lite bättre och på års sikt så kommer jag att ha den mest fantastiska odlingsjorden i mina land

Minihagen som Michael hönsstängslade omvandlas till köksträdgård

Kanske är det just det, att det som ger omedelbar tillfredsställelse nu, också är grunden för det som ger utdelning först på lång sikt, som gör det så lätt för mig att njuta av det. Eller så har det med känslan av kontroll och makt över mitt liv att göra, och att jag gör det här bara för min egen skull och precis hur jag vill. Eller så handlar det om trösten i att se hur naturen omfamnar och gör allt för att ett frö eller en liten planta som jag sätter i jorden ska växa upp och bli stark och blomma och ge frukt.

Vi ses!

Signaturkorv, framtidplaner och lite REA

Nästa leveransrunda blir nu på lördag den 15 juni. Jag har lagt upp ett ganska kort beställningsformulär. Där finns korven som jag nog ska kalla min signaturkorv från och med nu – citron/kummin/mejram-korven – för jag är stolt över att ha hittat på den och nöjd med hur den har utvecklats till det recept som börjar närma sig det slutgiltiga. Jag tillverkade 25 kg idag och kommer att packa och etikettera den i morgon torsdag. Jag har också fryst leverpastej, och jag kommer att skiva och packa lufttorkat ytterlår på fredag.

Eftersom jag ska börja sälja mina fläsklägg avsågade och därmed mindre (så de får plats i era grytor), så vill jag bli av med de så kallade vinkellägg som jag har kvar i frysen. Därför rear jag nu ut dem för 90 kr/kg! Samma pris går fläskduvan för, och den frysta bogsteken tar jag endast 200 kr/kg för den här beställningsrundan. Bogsteken kan skivas till schnitzel, helstekas i ugn, kallrökas, lufttorkas, grytbitas eller användas till korvtillverkning, till exempel. Önskas det något till trädgården så kan jag erbjuda en liten självsådd hästkastanj från Rönna för 50 kr

Jag blev ju ombedd att stå på Bondens vårmarknad på Katarina Bangata i Stockholm två lördagar i maj och det var både väldigt roligt och lyckat, så det vill jag fortsätta med när höstmarknaderna startar i början av augusti. Detta skulle kunna innebära att företaget äntligen börjar bära sig. De som brukar vara med på höstmarknaderna säger att försäljningen då är uppemot fyra gånger så stor. Det betyder att jag nu inte har något annat val än att ta steget och anställa någon som kan hjälpa mig med styckning och produktion, så att det finns tillräckligt med produkter för att täcka efterfrågan.

I förra veckan satte jag in en annons på Facebook och förutom en hel del mycket märkliga ansökningar, så kom det några som faktiskt verkar riktigt intressanta. De ska jag gå vidare med under den kommande veckan. Om jag hittar rätt människa och lyckas öka produktionen så skulle det här kunna innebära en omvälvande positiv förändring av mitt liv, så håll tummarna med mig. Nu börjar jag drömma om att inte själv vara ansvarig för att utföra all styckning och tillverkning, utan i stället leda företaget och ägna mig åt de roligaste delarna, som produktutveckling, planering och att sälja direkt till kunderna.

Såg ni förresten att mina vänner härute på Forsby Kvarn Kafé blev upphöjda till Mästarklass i senaste upplagan av White Guide Café i förrgår? Det är de verkligen värda!

Vi ses!

Backsippor, pastej och grillådor

För några veckor sedan fick jag ett sår på foten, som gjorde det svårt för mig att jobba som vanligt. Nu till helgen så gjorde det allt ondare och till slut kunde jag inte stå upp. Då ställde jag in måndagens slakt och planerna för veckan, och åkte in till sjukhuset. Det visade sig att såret blivit infekterat och jag fick penicillin, så nu håller det på att läka igen. Jag skriver inte detta för att ni ska tycka synd om mig, utan för att förklara varför det inte finns så mycket att handla som jag skulle önska. Brist på råvara helt enkelt. Därför är beställningsformuläret till utlämningen nu på lördag den 4 maj kortare än vanligt.

De korvar som jag har kvar (kuckelikorv och chipolata) lämnar jag på gården så att det finns tillräckligt med varor till de som kommer för att handla i gårdsbutiken. Men på beställningformuläret finns min leverpastej, och Anna och jag skivar och packar både lufttorkat ytterlår och lufttorkad karré (coppa) på fredag, så att det finns både till butiken och till leveransrundan. I övrigt vill jag slå ett slag för den frysta fläskläggen. Den är relativt billig, mycket användbar, och den tar alldeles för stor plats i min frysbox. Gör till exempel carnitas, pulled pork eller rimma och rök. Några av de som jag har i frysen har släppt vakuumet och de har jag satt ner ytterligare i pris, typ 40 % rabatt om jag inte minns fel.

I frysboxen har jag för övrigt 7 frp Leberkäs, 6 bogstekar, 4 frp fläskkotlett, ett par fläskduvor och enstaka förpackningar av fläsksida, kamben, fläskflank, latissimus och bacon om ni vill beställa i kommentarsfältet på beställningsformuläret.

Jag har kvar fyra stycken grillådor i frysen också. De innehåller sågade kotletter, sågad bog, sågad karré och grillrevben, och en liten lägg. Köp en 10-kiloslåda för 155 kr/kg eller två lådor för 140 kr/kg. Det finns också frysta hela grillgrisar kvar från 32 till 41 kg styck, för 120 kr/kg.

Vånsjöåsen inte långt härifrån blommar backsipporna. Där finns Upplands största bestånd. Jag var där idag för att se om de slagit ut, på väg hem från Ottosson där jag hämtat säd till hönorna. Det är en vacker plats där man är lite närmre himlen i det i övrigt ganska flacka landskapet. Jag brukar åka dit när jag måste fatta viktiga beslut eller begrava något gammalt. Uppe på åsen finns ett nästan tvåtusenårigt gravfält och vackra enar är strösslade över den betade marken. Längs med åsen rinner den lilla Gällbäcken som blir en strid ström vid vårfloden. På några ställen ser man rester av husgrunder och växter som skvallrar om att där tidigare varit en trädgård och någons hem. Beslut får rätt proportioner i den omgivningen.

Apropos vad jag skrev om den trasiga foten, så har jag tänkt mycket på självömkan den sista tiden. Jag har iakttagit den hos mig själv i olika situationer och försökt att analysera den. Den är mycket farlig och destruktiv har jag kommit fram till, inte bara värdelös. Andra jobbiga känslor, som till exempel ilska, kan ha en funktion i vissa sammanhang, som försvar eller för att mobilisera kraft. Men jag kan inte tänka mig någon situation där självömkan fyller en funktion, där den kan leda till något värdefullt överhuvudtaget. Ändå kan den vara så oerhört lockande att simma i. Var kommer den ifrån? Har den haft någon evolutionär funktion? Jag måste fortsätta fundera.

Vi ses!

Kristofer

P.S. Jag letar efter en mobil kyldisk att ta med till marknader. Säg till om du vet var jag kan få tag på en som man kan lyfta in och ur kylbilen på två personer.

Leberwurst, fläskfond och kryptiska påståenden

Igår började grisens år i Kina. Att dela in åren i djur eller månaderna i stjärnbilder och koppla till karaktären hos de som är födda då, är naturligtvis helt godtyckligt och bara ett sätt att generalisera mänskliga egenskaper, att kategorisera människor och strukturera tiden. Jag läser att grisens år har fått symbolisera ärlighet hos kineserna. De stämmer väl med de drastiska förändringar som jag själv gör i mitt eget liv just nu. Det är mycket plågsamt, som ärlighet mot en själv ofta är, men kommer så småningom att ge mig ett bättre liv, sannare och lyckligare i längden.

Nu på lördag den 9/2 är det dags att leverera igen, vart och när framgår av beställningsformuläret. I förrgår gjorde vi leverpastej/Leberwurst och den blev mycket god som vanligt. När vi styckade den förra grisen så rostade vi nästan alla ben från den och kokade fond på tillsammans med två läggar, lite rotfrukter och kryddor. Det blev en god mild fläskfond som passar väldigt bra till exempel som bas i asiatiskt inspirerade maträtter, inte minst soppor. Jag förpackade den i 700 ml-burkar, men den går utmärkt att späda till åtminstone 1 liter. Eftersom grisen som vi står och styckar just nu är lite liten (82 kg slaktvikt) så sparar jag inte karréerna till lufttorkning utan skivar upp dem direkt till er i stället, i förpackningar om två skivor.

Jag har också skurit upp mer kallrökt sidfläsk/bacon som har hängt i röken lite längre, och därmed blivit lite rökigare och torrare. På beställningsformuläret finns också fryst Leberkäse och lite fryst Toulouse-korv, och så den skivade mortadellan. Igår kom jag på den geniala idén att köra in hårt späck i skinkkanonen så att det blev omfamnat av snyggt rödvitt nät som jag knöt ihop. Det blir perfekt fågelgodis i kylan, och räcker lite längre än svålbitarna som jag sålt tidigare. Och på veckans frysrea finns fläskduva nedsatt med 20 %. Den passar bra att brässera i gryta med lite vin och rotfrukter på låg värme i flera timmar. Eller att använda för att göra carnitas eller pulled pork. I övrigt – den som inte vågar fråga får aldrig det den vill ha.

Vi ses!