Två korvar och en trädgård

På lördag den 29 juni blir det en leveransrunda till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm igen. Två sorters korv finns att beställa på beställningsformuläretsalsiccia med rostade fänkålsfrön, svartpeppar och vitt vin, och Thüringer Rostbratwurst, den tyska klassikern som bland annat är kryddad med kummin. I köttväg finns det urbenade kotletter och jag fortsätter reanfryst bogstek, fryst vinkellägg och fryst fläskduva.

Processen att anställa någon som kan hjälpa mig att stycka på deltid fortsätter, och jag stressas av att jag skulle behöva börja lära upp någon redan nu för att vara redo inför höstmarknaderna. Jag hoppas på att turen ska komma mig till undsättning ännu en gång.

Den senaste veckan har jag lyssnat på de 24 första avsnitten av podden Odlarna. I varje avsnitt intervjuas en person för vilken odling har en viktig plats i livet. På något sätt lyckas programledaren få dem att öppna sig och berätta sina livshistorier, så programmen handlar egentligen ganska lite om själva odlingen men desto mer om odlarna och vad trädgården, odlingslandet, eller deras odlingsmetod betyder för dem.

Det är mycket intressant och får mig att fundera över varför odlandet har betytt så mycket för mig, åtminstone i perioder av livet. Alltfler minnen ger sig till känna. Farmor som tog min hand i sin ofattbart lena hand för att gå ut och skörda sockerärtor och lägga tång på rosorna. Hennes syster Janas alla krukväxter som fyllde det gamla skolhuset. Hur jag lossade tre betongplattor på barndomens uteplats i Stockholmsförorten Sätra, för att göra ett eget litet grönsaksland i sanden bland myrorna. Pappas potatis- och röbetsland vid sommarhuset på Österlen. Och långt senare när odlingen och naturen fick mig att läka på torpet på Vikbolandet när död och sorg hade förstört mitt liv

Bondböna Solberga

Sedan jag flyttade till den här gården för nio år sedan har mina egna odlingar inte riktigt tagit fart. Jag har påtat lite grand, med entusiastiska skov om någon vecka här och där. Men nu har det blivit så där viktigt igen. Varje varm kväll de senaste veckorna har jag varit ute och petat i odlingarna, planterat ut sådan som jag förgrott, rensat ogräs och erövrat mer land till odling. Allt har inte gått så bra, grishagen söder om trädgården där jag satte långa rader av potatis i mitten har exploderat med tistlar, målla, maskrosor och nässlor. De fanns inte där för en månad sedan, och högmodet fick mig att tro att hela hagen var i min makt. Men nu vet jag att jag nästa år får börja med att tukta den styva leran en liten bit i taget

Runåbergs rödbetsmix

Bättre har det gått med ”minihagen” vid pannrummet, där jag hade grisar till för tre somrar sedan. Där har jag satt bondbönor, purjolök, rödbetor, morötter, svartkål, grönkål, potatis, majs, störbrytbönor och olika sorters vintersquash. Och i trädgården har jag gjort ett sparrisland omgärdat av två sorters frilandstomater och haverrot (som inte verkar komma upp).

Tre systrar

Det spelar nästan ingen roll hur trött jag är på kvällarna, jag vill ändå gå ut och fixa lite till i landen. Jag njuter av det utan att riktigt veta varför. Den tråkiga gräsklippningen har transformerats till ”hämta gräsklipp” för att täcka odlingarna med, och jag behöver bara klippa så mycket som behövs till det, resten får bli äng. I landen kan jag göra något utan någon som helst tanke på hur någon annan värderar vad jag gör. Jag gör det bara för min egen skull

Busktomat Koralik

Det ger mig omedelbar tillfredsställelse att rensa bort ogräs och ge till grisarna som omvandlar det till kött, och se hur jag får mer land att plantera i. Och det längre perspektivet ger mig spänning och förväntningar på hur det kommer att se ut om en månad när det blir dags att skörda det första, hur det kommer att bli att skörda till hösten och lära om hur grönsakerna bäst förvaras över vintern, om planerna för nästa års odlingar, och vetskapen att varje gång jag tillför gräsklipp så blir leran lite lite bättre och på års sikt så kommer jag att ha den mest fantastiska odlingsjorden i mina land

Minihagen som Michael hönsstängslade omvandlas till köksträdgård

Kanske är det just det, att det som ger omedelbar tillfredsställelse nu, också är grunden för det som ger utdelning först på lång sikt, som gör det så lätt för mig att njuta av det. Eller så har det med känslan av kontroll och makt över mitt liv att göra, och att jag gör det här bara för min egen skull och precis hur jag vill. Eller så handlar det om trösten i att se hur naturen omfamnar och gör allt för att ett frö eller en liten planta som jag sätter i jorden ska växa upp och bli stark och blomma och ge frukt.

Vi ses!

Gris på grillen, i BBQ:n, i kokgropen, gris överallt

Nu går det nästan lite för snabbt. Tulpanerna blommade ut på tre dagar. Äppelträden står plötsligt i full blom och kastanjen som knoppades i förrgår har blommat ut i morgon. Fyra hönor surligger på alldeles för många ägg och gräset och maskrosorna frustar hånfullt åt mig och påpekar att jag är för långsam och lat. Jag som inte ens hunnit hänga upp hängmattorna i trädgården, som jag ska ta mina middagstupplurar i. Och jag vill inte jobba, jag vill stå vid grillen.

I morse åkte 17 smågrisar till slakt. Nu är det bara fem vuxna grisar, fem unggrisar och tre pyttegrisar kvar. Det är tretton grisar, så få har jag inte haft sedan 2011. I kväll tog det längre tid att byta om till matningen än att genomföra den, att hälla ut en och en halv spann gröpe till grisarna. Det känns märkligt, men det är en lättnad.

På eftermiddagen fick jag rapporten om hur mycket de enskilda grillgrisarna vägde. Jag blev glad över att slaktvikterna var ganska låga, det gör det lättare att sälja dem hela till er och mer användbart för min egen catering. Vill du köpa en hel liten gris så kan du gå in på den här sidan och följa instruktionerna. Har du inte ett rotisseri, så kanske du kan köra BBQ med indirekt värme och rök, eller varför inte köra den i en kokgrop?

Det finns väldigt många grill- och BBQ-mästare runtikring mig, det verkar som om de uppskattar mitt kött. Själv är jag bara en glad amatör vid grillen. Men på sistone har jag lyckats mycket bra med mitt eget kött, det skivade som jag säljer i grillådorna. I helgen firade jag Annas födelsedag med att grilla sådana detaljer till tio personer och för andra gången i rad blev det en fullträff med följande enkla metod.

  1. Lägg det det heta grillkolet på en tredjedel av grillen och lägg det saltade köttet på den andra delen.
  2. Lägg på locket (på klotgrillen) och sätt ett begränsat drag underifrån och ett begränsat drag i locket ovanför köttet, så att köttet ugnsbakas i rök på indirekt värme.
  3. Låt det gå så i 20-30 minuter, vänd på köttskivorna, och låt det gå i ytterligare 20-30 minuter.
  4. Flytta köttet till över glöden och kör det på direkt värme utan lock på båda sidor tills det fått färg. Mitt kött behöver inga andra kryddor än lite salt.

Jag har faktiskt aldrig ätit godare kotletter än dessa mina när jag grillar dem så. Och späcket blir helt gudomligt, inte ett uns blev över annat än ben i lördags.

Det blir leverans nu på lördag den 19 maj. Det är mycket fryst på beställningsformuläret den här gången. Det finns till exempel frysta grillådor, med skivade kotletter, karré, bog, sidribs, allt skivat med ben, späck och svål. Och så ligger det en lägg med som en liten utmaning. 10 kilo kostar 155 kr/kg och 20 kilo kostar 140 kr/kg.

Dessutom finns det två klassiska korvar som också passar på grillen; min egen citron/kummin/mejram-korv som är grovmalen och sublim på samma gång, och den gamla tyska Nürnberger Rostbratwürstchen som är fingerliten, finmalen och tysk.

Det finns en del annat också på beställningsformuläret, gå in och gör en beställning så att jag kan betala av DEN NYA KYLBILEN som jag (banken) köpte i fredags! Den har ingen rost alls!

Vi ses!

P.S. Jag får en massa mejl från företag som jag köper saker från, som handlar om den nya GDPR-lagstiftningen gällande behandling av personuppgifter. Eftersom jag har din e-postadress så borde jag förmodligen skriva något liknande till dig. Eftersom hela min verksamhet handlar om tillit, så anser jag att det räcker med att jag säger att jag inte kommer att ge de uppgifter som jag har om dig till någon annan. Och de uppgifter som jag har om dig begränsar sig till din e-postadress, det namn som du har uppgivit till mig och eventuellt det telefonnummer som du har lämnat. För mig är det bra att ha ditt telefonnummer så att jag kan ringa dig om du glömt bort att komma till utlämningen av varor som du har beställt. Om du vill att jag ska ta bort någon uppgift om dig i mitt adressregister så kan du bara säga till eller avregistrera dig från nyhetsbrevet. Nu anser jag att vi är klara med den saken.

Isterband, kotletter, T-shirts och kapris

Här kommer en länk till det fetaste beställningsformuläret hittills som gäller för leverans nu på lördag den 17 december. Och härunder ska jag försöka beskriva vad som finns att beställa så att ni inte kan motstå att klicka klicka klicka.

Kan ni ens föreställa er hur åtrådda ni kommer att bli iklädda en T-shirt eller ett förkläde med den där loggan som syns här ovanför i brevhuvudet, inverterad till vitt på svart botten? Och när ni sedan berättar att T-shirten är Fairtrade-certifierad och tillverkad av ekologisk bomull, vad säger grannen då? Förmodligen att du är en patetisk godhetstyrann som marscherar i PK-elitens åsiktskorridor, och då vet du att du har handlat rätt. (Jag har ingen bild på mästerverken för de är inte tryckta än. Jag hoppas verkligen att de kommer att levereras på fredag, annars blir det pinsamt.)

Jag utgår alltid från mig själv när jag tillverkar saker i mitt lilla charkuteri. Jag tillverkar vad jag själv vill äta och jag säljer vad jag själv vill handla. Allting blir mycket enklare då. Jag behöver bara hitta er som fungerar på ungefär samma sätt, så kommer vi att ha nytta av varandra.

Jag säljer inga julskinkor som ni har märkt. Gjorde jag det så skulle jag behöva spara och frysa de musklerna under hela året för att ha tillräckligt till jul, och det skulle innebära att jag inte kunde göra lufttorkat och andra saker på de delarna. Dessutom tycker jag att julskinka är kul i högst tre dagar, men det blir ju alltid över mycket mer än så. Och att göra en riktigt bra skinka är inte alls så lätt som man skulle kunna tro, så det lämnar jag åt andra. Jag kanske gör en skinkstek på en av mina bogstekar till min jul. Bogstekarna finns inte på beställningsformuläret, men man kan skriva i kommentarerna om man vill ha en sådan. Detsamma gäller för en del andra styckdetaljer, men det vet ni ju vid det här laget.

Jag kommer att ha småländska kroppkakor och mina isterband, som nu är klara, på mitt julbord. Jag älskar kroppkakor, kroppkakor utan kryddpeppar och med mitt eget fläsk. Igår skar jag upp bitar av sidfläsk och saltade med 18 g salt per kilo och vakuumförpackade. Det tror jag blir lagom rimmat om några dagar för fyllningen till kroppkakorna. Gör man inte kroppkakor av det rimmade sidfläsket så kan man ju laga fläsk med löksås och kokt potatis, det är en annan av mina favoriter. Eller så kan man röka sitt eget bacon av biten.

Fina, feta, urbenade kotletter finns också. Inte för julbordet, men att slå in och ge bort som julklapp till någon älskad. Om man inte vill steka dem hela så kan jag rekommendera att skiva dem på tvären och dubbelpanera de små bitarna och fritera. Skär i så fall inte bort något av fettkappan! Det blir vansinnigt gott och jag brukar äta det som tonkatsu.

I morgon gör vi leverpastej, utan brandy den här gången, och så tillverkar vi en lantlig paté efter franskt recept, som vi bakar av i formar som är ungefär dubbelt så stora som leverpastejformarna. Vi packar också snövitt flott som ni kan använda till julens återstående bak. Den starka senapen blir det också mer av, den här gången i större burkar.

Fyra olika sorters lufttorkat kommer vi att skiva och packa och dessutom kan man beställa lardo i bit, ni vet saltat och lagrat hårt ryggspäck som man skär i supertunna skivor och äter som den är, eller draperar kött med för att öka saftigheten.

Det finns många sorters fryst korv i sortimentet till den här leveransen, så den som vill kan vara lite motvals och ha en totalt korvbaserad jul. Höstflott finns också i fryst version.

Och så till de utlovade kolonialvarorna! Det oraffinerade saltet kommer från Tavira på Portugals Atlantkust. Det är det salt som jag importerar själv och använder i alla mina produkter. Världens bästa salt, helt enkelt.

Som ung avskydde jag kapris, eftersom jag bara hade ätit den som konserveras i ättika. Jag tycker fortfarande att den är vidrig och inte smakar kapris. När jag bodde i Italien så fick jag lära mig om kapris som konserverats i salt och först då förstod jag hur kapris smakar! Många tycker att den bästa kaprisen kommer från ön Pantelleria söder om Sicilien, så jag åkte dit för att prova för några år sedan. Jo, den är fantastiskt god, men man kan hitta likvärdig kapris på flera andra öar runt Sicilien och då slipper man ha med de enfaldiga kaprisföretagarna på Pantelleria att göra. Den kapris som jag har köpt in åt er kommer från ön Lipari. Den är mycket salt så lägg den i vatten (eller vin) att dra ett tag innan användning. Låt inte kaprisen koka med i matlagningen, utan släng i den i till exempel tomatsåsen strax innan servering. Jag har en hel liten kokbok med rätter med kapris och vet att kapris kan man använda mest överallt, men glöm inte bort den i tonfiskmajonäsen till din Vitello tonnato eller din puttanesca-sås till vilken du också behöver de två följande varorna.

Sardeller brukar jag inte tycka är tillräcklig goda att äta som de är, men det är faktiskt de här. De kan man faktiskt bara lägga på en bit gott vitt bröd, kanske med lite kapris, och snaska i sig som kvällsmat. eller på ett ägg. På pizza är de underbara, och jag smälter alltid lite sardeller i oljan med lök och vitlök när jag börjar ett tomatsåskok.

Svarta oliver är ett sorgligt kapitel. Det är svårt att hitta något som man inte blir besviken på, trots att det finns så många sorter i varenda butik. Dessa små rackare från Ligurien använder jag i matlagningen, till exempel i pastasåser, men de borde vara ypperliga också i en tapenade (eller “top nod”, som min amerikanska volontär uttalar det), det har jag inte provat än. Tycker du att det är jobbigt att kärna ur oliver? Gör så här, lägg dem under ett brett knivblad och dunka till med knytnäven. Nu är det busenkelt att pilla ur kärnan.

Gröna oliver köper jag aldrig för jag tycker att de har en äcklig kräklukt och -smak. Inte de här! Det här en mellanstor grön fransk oliv av sorten Lucques och de är underbart mandelaktigt goda att bara äta som de är till ett glas vin.

Nä nu måste jag rusa ut i charken, det är mycket att stå i nu!

Korvkorv

Nu har vi en ny korv i kyldisken – korvkorven. Som namnet antyder så är det en ganska korvig korv, men snäll i smaken med traditionella svenska korvkryddor som ingefära, korianderfrö, muskotnöt och vitpeppar. Den är ful men god.

Åldrandet, korven och köttet

Åldrandet

På söndag kliver jag över till andra planhalvan, till förlorarlaget, ut på det sluttande plan som i allt snabbare takt leder till döden. Jag fyller alltså 50 år och jag begriper inte hur det gick till, det var ju alldeles nyss jag fyllde 30 och fick en fin kastrull i present av Jane.

Jag gissar att det var den åldrandes dåliga omdöme som gjorde att förra veckans “grekiska” korv misslyckade konsistensiellt och gjorde att den blev torr och smulade sig. Nu rear jag ut den fryst för 30 kr förpackningen oavsett vikt. Smaken var ju god, så färsen går att använda i matlagningen om man inte vill servera den som korv.

Korven

Om man tillverkar korv så får man inte så sällan frågan vilken korv som är ens favoritkorv. Jag tror att det var jag själv som ställde frågan en gång till min läromästare Jürgen Körber och han svarade han han undrade om inte den bästa korven helt enkelt var en ganska grovmalen salsiccia, smaksatt bara med salt och svartpeppar. Ofta håller jag med honom om det.

I morgon tänker jag tillverka min jubileumskorv. Den är smaksatt med oraffinerat portugisiskt Atlant-salt och en blandning av fina svartpepparsorter från mina gömmor. Köttet kommer från två utegående linderödssvin som föddes och växte upp hos mig i Rönna, Uppland, och som hade slaktvikter på 140-150 kg. Jag kommer att mala köttet på 12 mm- och 7,8 mm-skivan, stoppa korven i svinfjälster 30/32 och fläta dem ca 12 cm långa.

Jag kommer också att göra en salsiccia med kapris från Sicilien konserverad i salt, med samma specifikationer i övrigt som ovan.

Köttet

Jag tror att ni vill grilla lite framöver så jag kommer att skiva upp lite benfri kotlettrad och karré också från de här grisarna. Jag lägger två skivor i varje paket.

Leverans lördag 18/4

Beställningsformulär här nedan.

I Uppsala ses vi framför Arbetsförmedlingen på Storgatan mitt emot fd. parkeringen framför Katelin. Kom dit 12:15-12:30. Därefter OKQ8 vid Glädjens trafikplats Upplands Väsby ca 13:05-13:10 och sedan på parkeringen ungefär mitt på Drakenbergsgatan på Söder i Stockholm (14:00 – 14:30). Därpå Tulpanvägen 4, Herrängen, Älvsjö (15:30 – 15:45 Obs tiden!). Kylbilen är någorlunda vit, men gammal och skruttig som jag.

I butiken

I korvbutiken finns förutom det på beställningsformuläret lite filéer, hel eller halv, revben och grisens hemlighet. Öppet alla dagar från 10 till skymningen.

Välkomna!

[Form id=”6″]

Kockeliten käkar korv

Igår samlades tolv av landets främsta kockar, ett antal av landets sötaste matskribenter och några djurbönder för att diskutera och testa råvarukvalitet. Projektet heter Exceptionell råvara och är ett försök att få fram svenska råvaror av extremt hög kvalitet. Jag blev tillfrågad i förra veckan om jag kunde förse de cirka 80 deltagarna med lunch. Jag, Li, Staffan från Forsby kvarn och Frederic serverade citron/kummin/mejram-korv med bröd, surkål och senap. Korven uppskattades, Mathias Dahlgren tog tre. Bildbevis finns.

Jag ser Magnus Nilsson, Niklas Ekstedtsmössa, Magnus Eks keps och Mattias Dahlgren.

Jag ser Magnus Nilsson, Niklas Ekstedts mössa, Magnus Eks keps och Mathias Dahlgren.

Staffan och Kristofer

Staffan och Kristofer

 

Jag ser en förväntansfull Lisa Förare Winbladh, Magnus Nilsson, Magnus Ek och Eric Ljungren.

Jag ser en förväntansfull Lisa Förare Winbladh, Magnus Nilsson, Magnus Ek och Eric Ljungren.

 

Sayan Isakssons rygg vid surkålsgrytan

Sayan Isakssons rygg vid surkålsgrytan

 

Staffan Larson, Martin Ragnar, Frederic Piccoli, Niklas Ekstedt, Kristofer Franzén och Jenny Lundgren

Staffan Larson, Martin Ragnar, Frederic Piccoli, Niklas Ekstedt, Kristofer Franzén och Jenny Lundgren

Ja, du kan få en till

Ja, du kan få en till

Första fixarna är gratis, Pia Bendel, Martin Ragnar och Mattias Dahlgren

Första fixarna är gratis, Pia Bendel, Martin Ragnar och Mathias Dahlgren

 

Arga leken med surdegsassistenten, eldsläckaren, kocken, dirigenten och violinisten Staffan Larson från Forsby kvarn.

Arga leken med surdegsassistenten, eldsläckaren, kocken, dirigenten och violinisten Staffan Larson från Forsby kvarn

Nu kan jag lägga kalaskokning till produktlistan.