Ungersk färskkorv, äppelblom och kontrollstress

Idag har jag och Julia gjort två sorters salami, isterband och typ falukorv. Den ena salamin är som Gårdens minisalami, kryddad med fänkålsfrö och svartpeppar, fast tjockare och större men ändå inte Gårdens makrosalami, om ni fattar vad jag menar. Den andra salamin är Rådmannens 2:a försök, i samma dimensioner, men förutom dillfrö kryddad med lätt krossad röd kampotpeppar från Kambodja och lite citronzest. Jag tycker att den förra versionen blev alldeles för muggig och hoppas på bättre tur den här gången. Förutsättningar finns, eftersom det nya kylaggregatet i mognadsrummet ger bättre förutsättningar för en stabilare utveckling. Hur det blev visar sig om cirka tre månader. Salamiutveckling kräver tålamod.

Nu är det bara tre lördagar kvar av Bondens vårmarknader. På lördag mellan 10 och 15 står jag på Katarina Bangata tillsammans med Qina, qorvälskaren. Vi kommer att ha med färsk typ falukorv som hänger i röken just nu, citron/kummin/mejram-korv som vi ska stoppa i morgon, likväl som en ungersk färskkorv med finpaprika, chili, svartpeppar, vitt vin och en doft vitlök. Vi tar också med oss en massa annan korv som vi har i frysen, till exempel chipolata med salvia, prinskorv, Nürnberger Rostbratwürstchen, Lisas korv, Münchner Leberkäse, Biala Kielbasa, Fläskmerguez, Frankfurter, de sista salsiccia med fänkålsfrö och vitt vin och några förpackningar leverpastej. Och så tar vi med och ett utbud av styckdetaljer också. Och lufttorkade saker. Visst var den god, den nya omgången Landjäger!?

Ikväll skulle jag vilja gå ner i trädgården och slå gräset med slåtterbalken under mina Åkerö-äppelträd som blommar med en prakt som jag inte tror att jag har sett så länge som jag har bott här. Men det finns en oro i mig som gör att jag sitter kvar inne och skriver det här i stället. Ibland blommar växter som mest när de blir utsatta för svåra omständigheter och vill sprida sina gener innan de dör. Jag hoppas att så inte är fallet med mina aplar. Själv blommar jag inte alls trots att jag är döstressad av att Livsmedelsverket (SLV) vill komma på ett kontrollbesök på måndag. De ringde igår och var på gården för en oanmäld kontroll, men då var jag i Uppsala för att handla ingredienser till dagens produktion, så vi kom överens om måndag i stället. Jag reagerar väldigt starkt rent fysiskt på detta, med darrningar, svettningar och tung andning. Jag tror att det beror på hur jag har blivit illa behandlad tidigare av SLV och den stress som det har skapat under flera år. Min reaktion nu är inte proportionerlig, och till en mindre del bottnar den nog även i mina problem livet igenom med att hantera auktoriteter som ska bedöma mig och tala om för mig vad jag får och inte får göra. Det har jag haft problem med så länge jag kan minnas, men det kanske är dags att sätta sig över det nu. Det är barnsligt och tar fram dåliga sidor hos mig, som självömkan, flyktbeteenden och undvikande av ansvar. Egentligen är det här inte en farlig situation som hotar mig på något sätt. De kan sätta käppar i hjulen, göra felaktiga bedömningar, tvinga mig att ändra rutiner, ålägga mig kostsamma förändringar, behandla mig orättvist, göra ett dåligt jobb, debitera mig för strunt och vara otrevliga, men det har ju egentligen inte jag med att göra. Jag ska försöka komma ihåg det, om det om det blir svårt att sova. Tack för att ni lyssnade.

 
Kommer ni ihåg i höstas när Trafikverket rev ned min skylt med öppettider som hängde under skylten med mitt företagsnamn vid början av byvägen? På U:s initiativ har vi gjort en ny större dubbelskylt som vi satte upp på min mark i söndags. Den är inte riktigt klar än, men jag tycker att den blev ganska bra, eller åtminstone tydlig.
 
 

Och kycklingen växer, börjar byta dunet mot fjädrar och tar för sig när det vankas kvarnrens! Den ser ut som en liten kaja ser jag nu. Hoppas att det inte blev något äggfel i redet. Mamma är den grå hönan på bilden och moster den svarta.

Vi ses!

Marknad, svalor och persikoblom

https://campaign-image.com/zohocampaigns/133052000002457092_zc_v53_artboard_1.png

På lördag står jag och Andreas på Bondens marknad på Södermalm igen mellan 10 och 15. Vi tar med oss det mesta från en stor och en liten gris som jag hämtade från slakteriet i tisdags och en massa korv och en del lufttorkat. Får jag fresta med lite karré, några “ostron”, en fläskflapp, några salsiccia, citron/kummin/mejram-korv, cipolata, prinskorv, Nürnberger, Lisas korv, Toulouse-korv, Fläskmerguez, Falukorv, Leberkäse, Frankfurter, Isterband eller en Leverpastej? Förhoppningsvis hinner jag skiva och packa också av det lufttorkade, kanske till och med lite kallrökt lardo? Jag hoppas att jag får träffa några av er på lördag.

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000003189042_zc_v1_1715832072688_20240507_092009.jpg

Den estniska elefanten stod kvar på stranden i Pärnu i Estland där jag lämnade den för två år sedan. Jag har tillbringat en dryg vecka på cancerrehab på Tervis spa genom Curo Riksföreningen för Cancersjuka. Det har varit väldigt välgörande att få släppa alla tankar på företag och vardag på gården och slippa alla små störningar från tvättmaskin till diskmaskin, från inhandling till matlagning. Dagarna fick snabbt ett lugnt mönster med simning innan frukost och tre behandlingar innan lunch – massage, virvelbad för fötterna och paraffin-inpackningar för händerna – och promenader och egen tid på eftermiddagarna. När jag kom på måndagen och träffade läkaren så låg mitt blodtryck på 150 över 80 och pulsen på 102. I fredags låg blodtrycket på 122 över 70 och pulsen på 94. Jag är fortfarande trött av det förbannade hematomet i levern som fortsätter att trycka på matsäcken.

Det kanske inte var alla behandlingar som hade så stor inverkan på kroppen i sig, men viktigare var nog den meditativa stillheten innan, under och efter behandlingarna, en vila, utan stress till nästa aktivitet och utan pill på mobilen och utan socialt deltagande. En stilla stund för mig själv där tankarna fick röra sig fritt så länge de höll sig på plats i tid och rum. Jag satt och skrev lite grand, det blev bara några sidor nedskrivna, men riktningar, skisser till dialoger och händelser utvecklades i huvudet. Jag besökte en handelsträdgård och köpte ett ukrainskt persikoträd Sochny (eller sotsnõi eller Sočnij) och på Pärnus årliga trädgårdsmässa i en park intill boendet så köpte jag ett nordkinesiskt persikoplommon (Prunus salicina) Mi tao li. Några nektarinträd stod inte att finna.

Jag kom hem i måndags och försöker hålla fast vid stämningen. Jag saknar enkelheten och simturerna mycket, men inte fodret i matsalen.

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000003189042_zc_v1_1715836144874_20240514_153708_(1).jpg

När jag kom hem till gården var det full sommar! Persiko-, plommon- och körsbärsträden står i full blom. Jag tror att gräset och ogräset har växt två decimeter sedan jag kom hem. Och kycklingen har vuxit säkert 50% och hen och hön hade tagit sig ur sin inhägnad och lärt sig sola i hönsgården.

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000003189042_zc_v1_1715836395253_20240515_185449.jpg

Tornseglarna kom i förrgår och svirrar runt ladan och igår kväll upptäckte jag att det var en massa gullvivor överallt. Kraftfull sommarentré!

Vi ses!

 

Flott, korveri och en ofullbordad

Det blir leverans till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm nu på lördag den 27 april. Så i veckan smälter vi späck till flott, packar isterband och en ny omgång av gårdens minisalami och tillverkar Fänkålssalsiccia, Fläskmerguez och Frankfurter. Dessutom finns alla färska styckdetaljer från åtminstone en av de två grisar som Julia styckade i förra veckan på beställningsformuläret vid sidan av de tolv sorters fryst korv, inkusive Leverpastej som ligger där, baconet, under Rimmat och rökt, och fyra buljongkit, under Övrigt).

Igår provade jag första försöket från januari av det som ska bli Rådmanskorven. Jag är inte nöjd med smakerna så jag kallar den Rådmannens ofullbordade. Så kan det gå vid produktutveckling, och det är bara att försöka igen, tills jag blir nöjd. Jag har några idéer som jag vill prova, men nästa gång gör jag en mycket mindre sats. Jag säljer ut den ofullbordade för 60 kr/hg till den som vill pröva, och jag lägger med ett gratisexemplar till de som gör en bokning på beställningsformuläret till ett värde av mer än 350 kr. Har du inte råd men vill prova ändå så kan du ansöka om en korvdonation via sms eller mejl. De beviljas nästan alltid.

Beställ här. Eller ge en donation här.

Jag hade rätt i min misstanke om att ablationen i förra veckan inte hade gått som den skulle. När jag beskrev mina symptom för läkaren som ringde strax efter att jag skickat det förra nyhetsbrevet, så bad hon mig ta prover och komma in till kirurgmottagningen i  torsdags. Väl där så visade sig vissa blod- och levervärden vara skyhöga så hon beordrade en akutröntgen som visade att det varit en massiv blödning i levern efter ablationen, så hon lät mig inte åka hem utan la in mig. De kunde se att blödningen var avslutad, men också att den hade förstorat levern så pass att den tryckte kraftigt mot magsäcken och magmunnen och det var det som gjorde att jag var illamående och inte kunde äta. Jag fick ligga kvar på avdelningen under observation tills i lördags, för de ville försäkra sig om att det inte hade blivit någon infektion. Det var tur att blödningen inte hade gått utanför levern och leverkapseln, ut i buken, och att blödningen hade stannat av sig själv. Den del av levern som inte längre försörjs av kärlet kommer att dö och absorberas och sedan växer det ut igen.

Man kan konstatera att det hela var en rätt onödig historia, men också att det kunde ha gått väldigt mycket värre. Det var trist att tillbringa födelsedagen på sjukhuset i fredags, för trots att man får rabbla sitt personnummer stup i kvarten så var det ingen som uppmärksammade min högtidsdag förrän jag påpekade den, och då hade de inte ens en tårtbit att komma med, bara en massa tomma ord, leenden och omtanke. Men U kom med en fin present i form av en elmotorsåg som är på väg till mig i detta nu, så snart kan jag skada mig på alldeles nya och intressanta sätt. Korvkursen som jag skulle ha hållit igår fick jag ställa in för jag hann inte med förberedelserna innan, och jag är fortfarande alltför medtagen efter rabaldret. Jag kommer att vara lite sliten ett tag tills hematomet gått tillbaka och levern är återställd. Så det blir bra med en viloresa till Pärnu 5-13 maj.

Vi ses!

En tur till REKO, lite kaffe, och något om bränningen

Det blir ingen leveransrunda på lördag för jag har en korvkurs på söndag att förbereda. Men jag hämtade hem två grisar idag som Julia står och styckar nu, så det kommer att finnas massa fint kött i gårdsbutiken till helgen. Och i morgon åker jag till REKO Boländerna i Uppsala för att lämna ut beställd korv. Du kan göra en beställning dit här. Vill du hellre gå korvkurs på söndag och göra din egen korv så ska du boka den här.

Donera!

Nämen, vad är det där för uppmaning! Jo, jag tänkte att den som inte kan eller vill köpa mina produkter ändå skulle få möjlighet att stödja min verksamhet. Kanske gillar du att läsa veckobreven, men skäms lite för att du inte orkar cykla till gårdsbutiken, bor i Tranås, eller hellre spelar ping pong på lördagar än träffar mig. Då kan du trycka på länken och se vart den tar dig.

De säger att ablationen i måndags gick bra, men jag vete tusan. Det har inte alls varit så lätt efteråt som de beskrev det och det har inte räckt med en Alvedon för att bli av med smärta utan jag har fått ta till tyngre grejer och mår rätt risigt och har tappat matlust och känner mig sjuk. Jag tror att det beror på att de brände väldigt nära magmunnen. Väntar just på ytterligare ett telefonsamtal från en läkare. Det kommer förstås att bli bättre när det läker.

Det är ändå lite synd, för jag åkte till sjukhuset med gott mod i måndags morse och jag sov härligt under narkosen. Jag kommer ju nästan alltid för tidigt till allting, så medan jag väntade på att preoperativa avdelningen skulle öppna så skrev jag följande text på telefonen. Kanske får den markera ett årstidsskifte i texten jag ibland skriver på i hemlighet.

Talgoxen stod för leda i barndomen. Dess vanligaste och första sång, oktavhoppen upp ner upp ner upp ner upp, var tomma på innehåll för honom, liksom intervallet oktav är tomt på spänning. Det fick honom att minnas hur det var att ligga sjuk, bunden till sängen av feber och halsont, hänvisad till sången utanför fönstret, och utsikten mot gården med en ensam tall och förortens hyreshus. Alla människor och barn försvunna till arbete eller skola. Det var knappast en sång, bara en signal, ett upprepande av samma toner i samma intervall i samma takt och tempo. Ljuden var meningslösa och tiden stod stilla.

Men nu signalerade talgoxen att det skulle ta slut, det skulle gå över, vintern skulle retirera och ljuden skulle komma tillbaka, först ljuden, sedan lukterna, sedan sången, sedan dofterna. Och sedan började den sjunga. Ge inte upp, hjälp är på väg!

Vi ses!

Kristofer

I vilket du kanske får lära dig ett nytt ord

https://campaign-image.com/zohocampaigns/133052000002457092_zc_v53_artboard_1.png

Nu har det blivit så pass varmt att er längtan efter köttsliga lustar och korven borde ha väckts. Jag hoppas i varje fall på det, för jag behöver pengar och i veckan ska vi göra Citron/kummin/mejram-korv, Cipolata med salvia och Biała kiełbasa som jag kan leverera på leveransrundan på lördag, den 13 april, om ni bara gör en bokning på beställningsformuläret. För att friska upp ert minne så är c/k/m och den polska vitlöksstinna korven båda ganska grovmalda och breda, medan den milda franska är smal som en Frankfurter och mer finmald. Där finns också massor av fina styckdetaljer som uppmuntrar till långkalsongsavvänjning vid grillen. Jag och min kompis Jens åt underbara tjockare revben i söndags och det enda som kunde gjort dem godare är om jag hade avslutat dem över indirekt värme på grillen den sista halvtimmen för att få med den där träkolsdoften också, i stället för att bara köra efter mitt vanliga recept som fungerar lika bra för tunna som tjockare revben, och kamben och grillben. Som vanligt tjatar jag på om att det finns två platser kvar på korvkursen den 21 april.

Sedan operationen av min lever för avlägsna ett par cancermetastaser för snart ett år sedan, så har det med tre månaders mellanrum gjorts en magnetröntgen av min lever. Den senaste gjordes i mitten av mars och sedan dröjde det ett par veckor innan röntgenläkarens svar kom tillbaka till leverkirurgen. Att gå och vänta på ett sådant svar var tredje månad är påfrestande och jag är sådan att jag inte kan låta bli att gå in på 1177 och läsa min journal stup i ett för att få veta om de hittat något eller inte. På skärtorsdagen kom så till slut ett svar som skrämde upp mig väldigt mycket för det stod att det fanns en ny misstänkt metastas i levern. Den var bara en centimeter stor, men det var svårt för mig att förstå hur den satt till, och jag visste inte vilka möjligheter som kunde finnas att behandla ytterligare en metastas efter att redan ha gått igenom två omfattande leveroperationer, så jag lämnade genast meddelanden till kontaktsjuksköterskan på mottagningen om att jag ville bli uppringd av en läkare genast för att få fråga om det som stod i remissvaret innan påsken bröt ut. Jag fick ett svar på 1177 att jag inte skulle få tala med någon läkare förrän efter en vecka då de hade haft rond. Jag upprepade min begäran om ett läkarsamtal omedelbart och blev nekad det igen.

 På grund av detta har jag mått väldigt dåligt och haft stark ångest ända tills jag slutligen blev uppringd av en trevlig läkare i torsdags som berättade att de hade bestämt att det skulle göras en ablation, ja det är veckas ord. Ablation betyder i det här fallet att de ska gå in med en nål i buken och bränna bort metastasen med mikrovågor. Det kan man nämligen göra med metastaser mindre än tre centimeter. Idag har jag tillbringat hela förmiddagen på Akademiska sjukhuset och bland annat haft ett ganska långt samtal med en ännu trevligare läkare som berättade hur operationen går till och vad jag kan förvänta mig. Det hela är verkligen småpotatis i jämförelse med de två tidigare leveroperationerna, för att inte tala om alla vedervärdiga cytostatikabehandlingar som jag har gått igenom och som det inte blir frågan om den här gången. Den massiva provtagningen på morgonen visade att jag var i utmärkt form. Till och med de tre cancermarkörerna låg inom referensintervallen.

Om förhoppningsvis två eller tre veckor så åker jag in, sövs, sticks och bränns under någon sorts röntgen, i en timme för att sedan ligga på uppvak i ett par och kanske på dagavdelning lika länge för att sedan åka hem. Jag behöver inte räkna med mer obehag efteråt än att det går bort med en värktablett. Det var ett väldigt lugnande samtal, för läkaren var trovärdig och tydlig och inte rädd, och han berättade också att de nu kommer att fortsätta med kontroller var tredje månad i två års tid, och att om de upptäcker någon ny metastas, för det kan hända, så går det att utföra fler ablationer utan problem, om metastasen inte sitter för knepigt till.

Jag avslutade vårt samtal med att berätta om hur jag blivit behandlad av kontaktsjuksköterskan och jag tyckte mig skönja ett mörkt moln i läkarens blick. Han sa att han skulle tala med henne, och jag hoppas att hon har fått en uppsträckning och en skopa ovett, för hennes sätt visade en brist på inlevelseförmåga som inte har någon plats i modern vård, där man vet hur viktigt det är med en trygg och välinformerad patient för en framgångsrik behandling. Själv tycker jag egentligen att det borde vara självklart att erbjuda patienten att närvara vid den multidisciplinära konferens där röntgenläkare, kirurg och onkolog diskuterar röntgensvaret och möjliga behandlingar. Det är konstigt att det tycks vara en väldigt radikal åsikt.

Efter läkaren så fick jag träffa den andra av de två kontaktsjuksköterskorna, som tog ytterligare lite prover och delvis upprepade information jag just fått, men också frågade lite om arbetssituationen och då strax förstod vem jag var och berättade att han var stor korventusiast och hade gjort en beställning genom ombud för några veckor sedan, men ännu inte provat korven för han ville spara den tills det var dags att grilla. Därefter gick jag med mitt EKG till den hösnuviga narkosläkaren som även hon var mycket trevlig och mänsklig. Sådär som människor lätt blir om man bemöter dem med ett lugnt leende och en vänlig och uppskattande inställning.

Vi ses!

Kristofer

Stormbyar

Jag kör en leveransrunda nu på lördag den 6 april och levererar det som finns på beställningsformuläret till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm, eller till dig som vill hämta upp din kasse i gårdsbutiken. Bland korvarna finns Loukaniko, Kovbasa, Merguez, Fänkålssalsiccia, Nürnberger Rostbratwürstchen, Thüringer Rostbratwurst, Münchner Leberkäse, Toulouse-korv, Typ Falukorv, Frankfurter, Prinskorv och Leverpastej. Det finns bara ett fryst buljongkit, men många förpackningar fint skivat lufttorkat ytterlår och lufttorkad karré. Därtill alla möjliga styckdetaljer. Och två platser på korvkursen den 21 april.

Det blåser stormbyar på gården och Sonja vill springa in igen så snart hon har kissat. Idag skulle jag ha gjort mer korv till lördagens leverans, men igår gav vattenpumpen upp så jag var tvungen att ställa in produktionen eftersom det går åt en hel del vatten till städningen av charken efter korvkladderiet. Men jag fick tag på en pensionerad rörmokare som kan gamla kolvpumpar, och han kom hit i morse och konstaterade att det var remmarna som var utslitna och visade hur man byter dem och hur man fyller på olja och rensar dräneringshålet. Efter ett par turer fram och tillbaka till Enköping fick jag med mig rätt remmar hem och kunde byta dem själv. Likväl som det kan vara skräckinjagande när saker på gården går sönder, så är det oerhört tillfredsställande när man lyckas laga dem själv, med bara lite hjälp av ett proffs eller en granne. Nu är inte längre kolvpumpen en okänd klump järn som står där och gör något, nu förstår jag en aning om hur den ska fungera och vilka delar som man kan och bör pillra med.

I morse kom också två grävare från Östervåla för att gräva ner ett rör för optisk fiber från byvägen till mitt boningshus. Det är trevligt att ha människor som jobbar med något på gården. Särskilt om de går på timmar som man inte själv betalar, för då kan man stå och snacka en stund och få veta något litet om en annan människas liv. Han i grävmaskinen hade haft 2500 grisar till för några år sedan och tyckte att livet var lättare nu. Det kan jag förstå.

Men blåsten speglar en oro i mig. Jag försöker hantera den med att läsa Epiktetos igen. Ibland är kapitlen enkla påståenden som man vill lägga på minnet för att påminna sig om när man är rädd.

VIII

Begär inte att det ska gå som du vill här i världen. Nej, önska att allting ska ske precis så som det sker; då kommer ditt liv att förflyta lugnt.

Ibland ger de mig ett nytt perspektiv på sjukdom och allehanda krämpor.

IX

Sjukdom är ett hinder för kroppen men inte för dina moraliska föresatser, om dessa inte själva vill det. Är du halt, är detta ett hinder för ditt ben men inte för dina föresatser. Så ska du tänka om allt som du råkar ut för. Du kommer att finna att allt som sker är ett hinder för någonting annat än för dig själv.

Och ibland är de av mycket mer oklar metaforisk karaktär och får mig att grubbla över betydelsen. Just nu tänker jag på den följande som får avsluta det här brevet jämte en bild från min och Sonjas promenad på påskaftonen, då vädret var så fint.

VII

Om skeppet under en sjöresa anlöper en hamn och du går i land för att hämta vatten, kan du på vägen nog roa dig med att plocka upp en liten snäcka, en lök eller vad det är. Men du måste ha skeppet i tankarna och ofta kasta en blick bakåt för att se om skepparen kanske ropar tillbaka dig. Gör han det, måste du kasta bort det du hittat. Annars binder man dig som fåren och föser dig ombord.

    Så är det också i livet: om du i stället för en liten snäcka eller en lök får en kär hustru och ett litet barn, är du oförhindrad att ta emot dem. Men om Skepparen ropar, måste du lämna allting sådant och skynda dig ombord utan att se dig om.

– Och har du kommit till åren, gå då inte långt från skeppet så att du är borta när han ropar på dig.


Vi ses!

Påskpastej och långfredagsleverans

https://campaign-image.com/zohocampaigns/133052000002457092_zc_v53_artboard_1.png

 

 

 

 

 

 

 

Idag har jag stått ensam och gjort leverpastej så att ni ska ha till påsken. I morgon ska jag packa den, men den ligger redan på beställningsformuläret – under Korv förstås, som den grobe Leberwurst som den egentligen är. Och den här gången gäller beställningsformuläret för leverans en fredag, nämligen långfredagen den 29 mars, till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm, eller för upphämtning i gårdsbutiken. På så sätt kan ni handla saker av mig så att ni har till hela påsken och det följande påsklovet. Jag hämtar två grisar på onsdag som vi har en och en halv dag på oss att stycka och packa innan det är dags att ta hand om era beställning, så det kommer att bli en lite stressig vecka.

Vad har jag då som passar till påsken? Förutom pastejen, prinskorvarna och det lufttorkade ytterlåret och den lufttorkade karrén till påskbuffén, så tycker jag att en porco tonnato på bogstek passar väldigt bra till påsk, av någon anledning. Jag har skrivit om det förut och ett recept och en beskrivning av hur man gör finns här. Rätten går att förbereda och ha på ett fat i kylen tills det är dags. Har man tur och är snabb så kanske man hinner först på ett av de två paketen ägg från mina Croad Langshan som jag hoppas att de ska hinna klämma ur sig innan fredag. Då kan du göra en majonnäs till din tonfiskmajonnäs eller en äggröra till prinskorven. Ja, det finns ju också hur mycket som helst av underbara styckdetaljer att välja och vraka bland, så det är bara att bunkra upp för det grillväder som kommer att dyka upp förr eller senare, eller det långkok som du får trösta dig med tills dess. Av korv så finns det förutom Prinskorv och några få av Gårdens minisalami även typ Falukorv, Frankfurter, Münchner Leberkäse, Thüringer Rostbratwurst, Nürnberger Rostbratwürstchen, Pfefferbeisser, ukrainsk Kovbasa, Merguez på fläsk, Stormkorv, Fänkålssalsiccia, Salviasalsiccia, Toulouse-korv och Loukaniko. Boka en av varje så får du det dyraste paketet gratis!

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000002889028_zc_v1_1711396420437_20240324_143109.jpgIgår upptäckte jag till min fasa att flera av mina små ympade fruktträd som jag har förvarat i sadelkammaren i stallet över vintern måste ha haft det lite för varmt på sistone och börjat brista ut i knoppning. Det är alldeles för tidigt och efter att ha rådgjort med Svartbäckens trädgård så har jag idag flyttat ut alla som visade tillstymmelse till sådant dåligt beteende ut i den kalla verkligheten för att kyla ner deras vårkänslor. Jag hoppas att de stannar upp och går att rädda. Det ser nämligen ut som att okuleringen av farmoster Janas bigarrå ha tagit på ett av dem, för jag tycker mig se att knoppen har tagit sig igenom ymptejpen.

 

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000002889028_zc_v1_1711396395182_20240322_111617_(1).jpg

 

 

I fruktlunden så är det min körsbärskornell som har kommit längst i knoppningen, och den kommer snart att börja blomma med gula blommor på bar kvist. Jag har ännu inte fått någon frukt på den, men kanske får jag de första bären i år? Om det nu finns något vaket som kan pollinera den när den nu ska blomma så tidigt. Jag kanske ska gå och pollinera själv för säkerhets skull?

 

 

 

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000002889028_zc_v1_1711398533153_20240322_111700.jpg

 

På god andra plats kommer persikoträdet Riga som gav rikligt med väldigt god frukt förra året till min stora glädje, och som ser ut att ha klarat vintern bäst av persikoträden. Man skönjer något rosa i blomknopparna.

Igår gick jag och sprutade fårfettsextrakt på fruktträden men framförallt på tulpanerna som börjar sticka upp men som är avgnagda längs marken på många platser. Rådjuren gillar inte lukten och smaken av får tydligen.

Så trots att allt ser ganska dött ut så händer det saker om man tittar närmre. Och det är tur det för jag längtar verkligen efter lite vårvärme och har inte mycket tålamod kvar.

Vi ses!

På andra sidan vårdagjämningen

https://campaign-image.com/zohocampaigns/133052000002457092_zc_v53_artboard_1.png

Idag kommer dagen att bli längre än natten som var, och då är det något slags astronomisk vår. Det märks inte så mycket här, för det är grått och små elaka kalla snöflingor ramlar ner över gården. Men jag tror mig ha hört tofsvipan gummignissla två kvällar i skymningen, och igår strålade det så pass att solen ensam drev köttkvarn, blandare och korvspruta, förutom alla kylar och frysrummet, när vi gjorde korv, för solcellsanläggningen producerade 202 kWh mellan 6:00 och 18:00 igår. Och hönsen lägger ett ägg om dagen och sprätter efter smågrönt och insekter i fruktlunden, och i morgon ska det bli +7°.

Jag hade tänkt att vi skulle göra leverpastej igår, men upptäckte att jag hade glömt beställa formar, så den får vänta lite. Vi gjorde Fänkålssalsiccia, Frankfurter och Prinskorv som jag har lagt upp på beställningsformuläret för leverans till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm på lördag den 23 mars, och för upphämtning i gårdsbutiken till helgen. Där finns också mängder av annan korv, fina styckdetaljer, buljonkit och lufttorkat som jag ska skiva i morgon. Jag har också lagt upp två 6-pack ägg från mina Croad Langshan till de två kunder som hinner se dem först. Äggen är vackert plåsterfärgade och smakar naturligtvis underbart. Jag kommer att köra nästa leveransrunda på långfredagen nästa vecka, så då kan man göra sin kompletterande påskbeställning, men jag kan inte garantera vad som finns kvar tills dess.

 
https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000002846006_zc_v1_1710920841303_20240320_084157_(1).jpg
 

Det fungerade bra att låta er komma överens själva om nästa korvkursdatum, det blev den 21 april. Det finns två platser över så jag har lagt upp även kursen på beställningsformuläret och på kurssidan där man kan läsa lite mer om dess innehåll.

Jag tänker åka med beställningar till REKO Uppsala Boländerna i morgon kväll, torsdag den 21 mars. Ni vet att jag avskyr REKO för deras stupida idé att uteslutande ta emot beställningar på Facebook, vilket gör det oerhört omständligt och tidsödande att administrera, både för säljare och köpare. Men eftersom likviditeten är usel så är varje hundralapp viktig för mig. Jag har lagt upp ett begränsat utbud korv här i Facebookgruppen, för dig som föredrar att hämta dina varor där framför IKEA i morgon 18:00-18:30.

Efter förra helgens leveransrunda stannade jag i Stockholm och gick på Vårsalongen på Liljevalchs. Där hänger jag nämligen själv, och det måste man ju se om man är självupptagen. 

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000002846006_zc_v1_1710921764094_20240317_114004.jpgDet är mitt ex dotter, den mycket begåvade Ella Eriksson, som har målat tavlan och två till där bredvid. Motivet är från den grisgrillningsfest jag hade för att fira mitt tillfrisknande från första omgången cancer. Jag tycker naturligtvis att det är lite finare att vara representerad som motiv än som konstnär på ett museum, men det känns lite konstigt att tavlan är såld och att jag därför kanske kommer att hänga hemma hos någon privatperson som inte känner mig, och som jag inte känner. Jag kan föreställa mig hur det kan leda till överraskningar i framtiden, så som sammanträffanden brukar härja i mitt liv. Fast jag förstår ju att bilden inte är en porträttmålning utan något annat, åtminstone för andra människor. Det var roligt att stå och lyssna lite till besökarnas kommentarer framför bilden. – Jag tror att det är lunchen efter vårstädningen på båtklubben, sa någon. Det är spännande hur text och bild ändrar innebörd med läsare och åskådare.

Vi ses!

Korvkursförsök och lördagsleverans

https://campaign-image.com/zohocampaigns/133052000002457092_zc_v53_artboard_1.png

Jag har uppdaterat beställningsformuläret och kör en leveransrunda med era beställningar nu på lördag den 16 mars. Julia står just nu och styckar de två grisar som jag hämtade på slakteriet i morse. Alla styckdetaljerna ligger redan på beställningsformuläret och resten blir produktionskött till korvtillverkningen i nästa vecka och några helmuskler blir lufttorkade skinkor som är färdiga till jul. Förutom styckdetaljerna finns det en herrans massa korv och lite lufttorkat. Naturligtvis finns de så populära buljonkiten, schnitzelskivorna, flappen och min nya grekiska Loukaniko, men även de av er ännu så skamligt förbisedda skinkmedaljongerna.

Jag har lagt upp aprils fyra söndagar i en så kallad doodle för att se om jag kan få ihop folk till en korvkurs. Om ni klickar på den här meningen så tas ni till doodle.com och kan markera vilken eller vilka söndagar i april som ni skulle vilja gå korvkurs här. Om någon söndag får 5-8 intresseanmälningar så kommer jag att hålla kurs det datumet. Eftersom alla kan se allas svar så kan ni vara taktiska och satsa på det datum som har flest intresserade, för att öka chansen att det blir kurs just den dagen. Jag vill ha svar senast om en vecka, den 20 mars, sedan tar jag bort formuläret. En beskrivning av kursen finns här.

Jag vill påpeka att man också kan boka en hel kurs till sin familj, sina beundrare, sitt företag, eller sitt företags kunder, eller annan valfri konstellation, men då kan man kontakta mig direkt i stället för att fylla i ett larvigt elektroniskt formulär.

Någon sa, kanske på radio, att det främsta vårtecknet är bakslagen. Det passar in på de här gråa kalla dagarna. Fast häromdagen var det så fint som på bilden där uppe, och då blir jag genast lite lugnare för då arbetar mina solceller för att krympa elräkningarna så att om någon månad försvinner de helt. Jag har mer än halverat mängden inköpt el sedan solcellerna kom upp, för när solen skiner så driver de kylrum och frysrum i charken, och kvarnen och blandaren och korvsprutan när vi har produktion. Och överskottselen som produceras säljer jag och finansierar elen till kylar och frys nattetid. Men jag önskar mig en luft/vatten-värmepump för att komplettera den vattenburna veduppvärmningen av boningshuset på vintern, för den hjälper inte solcellerna till med.

Korv & brödrundan på Hornuddens trädgård i lördags var mycket trevlig, trots det hemska mulna kalla fuktiga vädret, och trots att det börjar märkas att folk känner av de höjda kostnaderna till följd av inflation, girighet, höga räntor och en kall vinter, och håller i plånboken. Det var första gången jag var på Hornudden och det var en fin plats som jag ser fram emot att komma tillbaka till i sommar. Vi pratade lite löst om att ha ett eget litet jippo tillsammans när det blir varmare, där de kan servera något baserat på mina produkter i sin restaurang och jag kan ha en pop-up-försäljning utanför.

Jag fick också en liten present till helgen i det att Förvaltningsrätten återigen dömde till min fördel i de två mål som jag hade mot Livsmedelsverket i domstolen. Denna gång rev de upp beslutet om ny riskklassning som skulle inneburit kontroll två gånger om året med stora kostnader till följd. Livsmedelsverket medgav i sitt yttrande att de hade gjort fel men ville fortfarande ha betalt för arbetet. Men förvaltningsrätten bestämde att det skulle de inte alls ha, för de hade gjort ett så dåligt arbete. Jag känner återigen stor lättnad, och djup tacksamhet till den av er kunder som kunde formulera överklagandena så att jag vann. Tänk vad bra det kan gå när vi hjälps åt!

Igår var det årsmöte i Bondens egen marknad Södermalm där jag blev invald i styrelsen. Så nu blir det ordning och reda där också, och jag påbörjar härmed min nya karriär som styrelseproffs och uttrycker min tillgänglighet för ytterligare välarvoderade styrelseuppdrag.

Vi ses!

Nya korvar, Korv & brödrundan och lite bergochdalbana

Den här helgen blir det ingen leveransrunda. Vill ni ha kött och korv så får ni komma till gårdsbutiken eller till Hornuddens trädgård där jag står och kränger grejer inom ramen för Sörmlands matklusters Korv & brödrunda. Jag och Ulrica står där mellan 10 och 16 och vi tar med oss lite extra förutom korven så det blir ungefär som det brukar vara på Bondens marknad. Fast mer korv. Här finns en karta som visar alla ställen som är med, om ni till äventyrs inte skulle nöja er med att komma till Hornudden.

Häromdagen gjorde jag och Julia fyra sorters korv som jag packade igår och som ligger i gårdsbutikens kyldiskar nu och som kommer att finnas på marknaden på Hornuddens trädgård på lördag.

  • Loukaniko – är grekiska och betyder korv! Jag försökte göra den för ett antal år sedan men misslyckades med bindningen och fick rea ut den. Nu har jag gjort ett nytt recept inspirerat av ett recept jag blev tipsad om av en av mina grekiska kunder, och bindningen blev bra den här gången. Den har ovanligt många kryddor i sig, men huvudsmakerna är nog apelsinzest, rödvin och korianderfrö, och man kan också urskilja oregano, fänkålsfrö och paprika. Jag tycker att det blev en god och intressant ganska grovmalen kryddig korv och det ska bli kul att få veta vad ni tycker om den.
  • Salviasalsiccia – har jag gjort tidigare, men det var länge sedan. Den här gången drog jag ner på vitlöken och upp på salvian. Fin smak blev det när jag testade den i en pastasås med tomat i förrgår. Hornudden kommer att servera den tillagad på något sätt på lördag.
  • Kovbasa – har jag gjort ganska ofta de senaste åren, så den har ni säkert redan smakat. Ordet är ukrainskt och betyder KORV! Betoningen ligger på sista bokstaven (eller möjligtvis lika mycket på alla stavelser). Receptet är en tolkning av flera recept jag hittat och resultatet har godkänts av mina ukrainska kunder. Den innehåller mycket vitlök och lagerblad, svartpeppar och lite hemlig ingefära och vitt vin.
  • Nürnberger Rostbratwürstchen – den lilla tyska prinskorven, har ni säkert smakat många gånger, men till jippot på lördag så kommer det nog folk som aldrig har handlat av mig tidigare och då tror jag att det kan vara bra att ha med en korv som de kanske känner igen från snabbköpet.

Förutom dessa kommer vi ha med oss av alla sorter vi har i frysen just nu: citron/kummin/mejram-korv, leverpastej, merguez, Thüringer, Stormkorv, Toulouse och typ falukorv.

Det var många av er som blev intresserade av schnitzelskivorna i förra veckan. Jag hoppas att ni blev nöjda med dem. I nästa vecka styckar vi två till grisar, så då blir det fler skivade innanlår.

Idag har varit en händelserik dag med både surt och sött. När jag vaknade i morse hade jag inget vatten i kranen och fick därför inget kaffe förrän jag kom på att jag hade flaskvatten i charken, så jag gick genast ut och började felsöka. Först trodde jag att något hade frusit för det var -6 grader här i natt. Men det visade sig att jag fortfarande hade en liten frostvakt på i pumprummet. Och inte verkade det som någon säkring hade löst ut heller. Jag började misstänka den gamla kolvpumpen. Efter att ha slagit av strömmen så drog jag åt en mutter och slog lite på pumpen och snurrade lite på skivorna och såg att remmarna gick som de skulle. När jag slog på strömmen igen så satte pumpen igång.

Det där var väl ingen intressant historia direkt, men under de två timmarna på morgonen så hann jag börja fundera på vad det skulle innebära om jag inte lyckades fixa problemet. Kaffevatten kan man väl alltid ordna, men hur många gånger kan man använda toaletten utan att spola? Hur blir det med matlagning om man har väldigt begränsade diskmöjligheter? Jag inser att jag verkligen vill bygga det där utedasset som jag har tänkt på. Jag tycker ju egentligen bra om att gå på utedass, om det bara är urinseparerat och har frigolitsits. Men så skulle jag vilja ha en handpumpad brunn också, om pumpen pajar eller elen går. När jag har råd att låta borra ny brunn så ska jag se till att en sådan blir installerad också. Att vardagen är skör blir ibland mycket påtagligt när man bor i hus och har otillräckliga resurser. Men det som jag ser som små katastrofer är vardag för en stor del av jordens befolkning.

Efter frukost kom kylteknikern och hittade läckaget på kylsystemet i mognadsrummet. Mikrolivet i ett mognadsrum går hårt åt metallerna i rören och de som byggde charkuteriet förstod inte det utan satte in vanlig kylutrustning i stället för sådan som är anpassad efter miljön i ett mognadsrum. Nu måste jag välja mellan att låta lappa läckaget och vänta på nästa läcka, eller att byta ut hela det kylpaketet för dubbla kostnaden. Jag kommer nog att välja det senare om jag kan få det på räntefri avbetalning.

När kylteknikern åkte så fick jag e-post från Förvaltningsrätten som meddelade att de dömt till min fördel i de två senaste målen mot Livsmedelsverket med resultat att riskklassningen av min anläggning får göras om och jag ska ha tillbaka pengarna för verkets inkompetenta första försök som de hade fräckheten att försöka ta betalt för. Livsmedelsverket är en myndighet i fritt fall som låter överklaganden av deras beslut gå till Förvaltningsrätten trots att de då genast medger att de har gjort fel. Vilket slöseri med domstolens tid och pengar!

Sedan kom posten med besked om att jag får flera tusen kronor tillbaka från Fora för arbetsförsäkringar som jag betalt för baserat på förrförra årets löner. En välbehövlig överraskning!

https://stratus.campaign-image.eu/images/129354000002745006_zc_v1_1709826335935_20240305_171348.jpg

Därpå en lång skön promenad med Sonja i solen och knappt någon vind. Jag gick och tänkte på att jag inte sällan slängs hit och dit känslomässigt av allt jag råkar ut för, och att jag ska försöka bli mer liknöjd till de händelser som drabbar mig, åtminstone till de som bara är materiella. Så lyssnade jag på fågelsången som är så färsk och krispig nu, och märkte att färgerna har börjat röra på sig. Än så länge har dofterna inte kommit igång här ute, annat än på skogsstigen där jordlukten kommer upp ur vätan och stråk av någon kåda stryker förbi. Jag älskar det här ljuset trots att det pekar på all smuts, allt trasigt och allt damm. Det kanske också gör skymningen mer välkommen? 

Och nu syns den första rabarberknoppen.

Vi ses!