Etikettarkiv: Cancer

Passa på

Publicerat av

Den här veckan blir det ingen korvtillverkning för Julia är sjuk och jag passar på att göra lite småreparationer på gården för att den ska bli finare inför kommande visningar.

Men jag kör ändå en leveransrunda på lördag för det finns massor av produkter – styckdetaljer och korvar till grillen, pastej att bre på chipsen och lufttorkat att snacksa till äppelmusten. Gå in och kolla på beställningsformuläret så får du se!

Det kan finnas anledning att göra en beställning inför påsken redan nu, för datum för de kommande leveransrundorna är väldigt oklara av några olika anledningar.

Som några kanske minns så fick jag en metastas i levern abladerad (mikrovågsbränd) för ett år sedan. Sedan dess har jag gått på kontroller var tredje månad och magnetröntgats. Jag hade hoppats att abladeringen skulle vara den sista behandlingen efter den tjocktarmscancer som jag diagnosticerades med 2020. Men tji fick jag. På senaste kontrollen för ett par veckor sedan syntes en misstänkt metastas på samma plats.

I förra veckan gjorde jag en skiktröntgen som enligt läkarna skulle kunna säga om det faktiskt var en metastas. Eftersom de är totalt kommunikationsinkompetenta på leverkirurgen på Akademiska sjukhuset så har de inte ringt och talat med mig om resultatet av den multidisciplinära konferens de hade förra onsdagen om resultatet av skiktröntgen. Men eftersom jag läser min journal på 1177 så har jag förstått att det fortfarande är en misstänkt metastas, att den är välavgränsad och att den sitter så att den är möjlig att skära bort. Dessutom har jag blivit kallad till så kallad “inskrivning” för kirurgi nu på torsdag, då man tar blodprover och gör EKG och talar med narkosläkare och läkare – så som jag gjort 3-4 gånger tidigare inför operationerna i samband med min tjocktarmscancer. Kanske får jag ett ungefärligt operationsdatum på torsdag.

Det kanske låter konstigt, men jag är inte det minsta orolig eller särskilt stressad av den här saken. Det finns andra saker som oroar mig så mycket mer i livet för tillfället. Det hela kommer olägligt och ställer till praktiska besvär, men jag kommer bara att påverkas under en begränsad tid och det kanske är den sista gången de behöver skära upp min buk. Jag ser det som positivt att 1) det är på samma plats som för ett år sedan, för jag tolkar det som att det är en följd av att de inte lyckades bränna bort varenda cancercell vid abladeringen, utan det är samma gamla metastas som växt till, och 2) att de inte försöker abladera igen, för jag tror att de ser bättre vad de ska skära bort, och ser till att få bort allt, om de skär upp mig och ser med egna ögon, och 3) att skiktröntgen också visade att det inte fanns någonting annat misstänkt i vare sig buk eller bröstkorg, så det finns ingenting som tyder på att något har spritt sig.

Men eftersom de ska skära i mig så blir jag väl inlagd några dagar och sedan kommer jag inte att få lyfta tungt på ett tag. Så jag är tacksam om ni kan beställa nu ur det frysta sortimentet så att jag får in lite stålars i alla fall.

Idag satt jag ute och fikade innan jag började skrapa färg från farstubron. Det var vindstilla där jag satt och solen hettade mot kinden. Körsbärskornellen står i full blom och idag såg jag de första humlorna, så kanske de kan pollinera den så att den ger bär till hösten. Jag såg också de första fjärilarna, och några flugor kom förbi och sa goddag. Koltrastarna har börjat sjunga om eftermiddagen och kvällarna och några fasaner springer omkring och T-Fordstutar på gården medan hönsen stilla krafsar fram späda skott under löven. Så här ska det väl inte vara förrän i maj? Men på söndag blir det kallt igen.

Vi ses!

Tillbaka, med en liten salami

Publicerat av
Förra måndagen åkte jag in till Akademiska sjukhuset och fick metastasen och 30 % av min lever bortopererad. Det gick bra och jag åkte hem igen i fredags. Naturligtvis kommer det ta lite tid för mig att återhämta mig. Men jag tänkte köra en leveransrunda redan nu på lördag den 27 maj.
 
Igår gick jag ut i charken för att inventera vad för korv jag kunde lägga upp på beställningsformuläret, och då passade jag på att väga och testa den salsiccia secca, eller gårdens minisalami, som vi tillverkade för någon dryg månad sedan. Till min förvåning och glädje så hade den redan tappat 30% i vikt, vilket är kontrollen man gör för att veta att det har blivit en säker produkt. Då finns det inte längre tillräckligt med tillgängligt vatten för att patogener ska kunna föröka sig, och därigenom är produkten hållbar i rumstemperatur i mer än ett år. Och den var mycket god och fin i konsistensen! Jag sitter och tuggar på den nu. Jag måste göra den oftare.
 
I övrigt finns det mycket korv att boka: isterband, Münchner Leberkäse, prinskorv, Toulouse-korv, Nürnberger Rostbratwürstchen, Lisas korv, fänkålssalsiccia, Landjäger och Pfefferbeisser. Det finns också kallrökt bacon och ett par fina men billiga (15 kr/st) buljongkit att koka fond på till sin ramen.
 
Det finns också många mycket fina frysta styckdetaljer att lägga på grillen eller göra långkok av, och lufttorkat ytterlår, lufttorkad karré och kallrökt lardo.


Det var märkligt att återigen överlämna sig till sjukvården, där jag tillbringade så mycket tid 2020-2021. Det är en egen värld man kliver in i, och jag är väl bekant med den nu. Kanske var det därför det kändes lättare den här gången och tiden gick ganska fort. Sedan någon månad tillbaka så använder de ett nytt slags regim för smärtlindring vid leveroperationerna som har visat sig vara mycket framgångsrik. I stället för en traditionell ryggmärgsbedövning så gör man en så kallad blockad, vilket gör att man slipper att gå med en slang in i ryggraden i flera dagar och blir mer rörlig, och piggare och mindre mosig också. Jag gick några varv i korridoren redan dagen efter operationen.

Jag tycker att det är så konstigt att man kunde ta bort morfinet från smärtlindringen redan efter fyra dagar och skicka hem mig. Sedan i fredags tar jag bara fyra Alvedon om dagen som smärtlindring, och jag har inte känt någon smärta överhuvudtaget sedan operationen. Däremot blir jag sömnig efter varje ansträngning och måste ta ganska många tupplurar. Och jag blir lätt yr när jag reser mig upp. Tur att jag har U som hjälper mig och tar hand om mig. På det stora hela så kändes cytostatikabehandlingarna mer påfrestande för kroppen än kirurgin. Jag tror att det kommer att ta lång tid innan kroppen och hjärnan är helt återställda efter cellgifterna, men det börjar redan sticka upp mörkt hår under det vita tunna cytostatikatufset på skallen.

På uppvaket kom en kirurg och en sköterska och frågade hur jag mådde. Jag svarade att jag mådde bra, och kirurgen sa att hon tyvärr inte hade varit med på operationen och därför inte kunde berätta något specifikt om den annat än att det hade gått enligt plan. Jag sa att det var synd för man vill ju egentligen höra från kirurgen att man var ovanligt vacker inuti. Hon skrattade och sköterskan bredvid sa att hon hade varit med under operationen och att en av kirurgerna hade sagt innan de sydde ihop mig att min lever såg mycket fin ut i färgen. Det gjorde mig glad. Dagen därpå kom en av kirurgerna till mig och jag kunde ställa frågor om operationen. Han berättade att det faktiskt hade gått lite lättare att komma åt metastasen än han hade räknat med, och det gjorde mig också glad eftersom det innebär att de inte behövde vara så försiktiga när de skar bort det som skulle bort, och därmed inte behövde riskera att lämna kvar något tveksamt. Nu ska min kropp vara fri från cancer.

Jag är tacksam över att min kropp kan läka så fort. Det är min hud och min lever och mitt blod och mina proteiner som är så duktiga. Finns jaget i levern också? Så har jag inte tänkt tidigare. Jag ska försöka föreställa mig att mitt jag fyller hela min kropps utsträckning och se hur det känns. Då kan jag lättare vara stolt över mig själv och min förmåga att läka och växa vidare.

Nu får jag bara lyfta, dra och släpa max fem kilo i sex veckor framöver, för att undvika att få bråck där kroppen ska läka ihop. Det är plågsamt att det kommer under den period då det är så mycket som skulle behöva göras i trädgården. Jag ska försöka lura vänner att hjälpa mig med det ena och det andra. Igår satte U resten av potatisen och klippte gräset runt gårdsbutiken så att vi fick gräsklipp att lägga på potatislandet, och idag hjälpte R mig att sätta lite kinesiska jordärtskockor. Om jag lyckas uppbåda hjälp med i- och urpackning av kylbilen så planerar jag att stå på Bondens marknad den 3 och den 10 juni. Vi får se. Nu blommar Åkerö-äppelträden nere i trädgården så överväldigande och vackert.


Vi ses!