Tillbaka, med en liten salami

Förra måndagen åkte jag in till Akademiska sjukhuset och fick metastasen och 30 % av min lever bortopererad. Det gick bra och jag åkte hem igen i fredags. Naturligtvis kommer det ta lite tid för mig att återhämta mig. Men jag tänkte köra en leveransrunda redan nu på lördag den 27 maj.
 
Igår gick jag ut i charken för att inventera vad för korv jag kunde lägga upp på beställningsformuläret, och då passade jag på att väga och testa den salsiccia secca, eller gårdens minisalami, som vi tillverkade för någon dryg månad sedan. Till min förvåning och glädje så hade den redan tappat 30% i vikt, vilket är kontrollen man gör för att veta att det har blivit en säker produkt. Då finns det inte längre tillräckligt med tillgängligt vatten för att patogener ska kunna föröka sig, och därigenom är produkten hållbar i rumstemperatur i mer än ett år. Och den var mycket god och fin i konsistensen! Jag sitter och tuggar på den nu. Jag måste göra den oftare.
 
I övrigt finns det mycket korv att boka: isterband, Münchner Leberkäse, prinskorv, Toulouse-korv, Nürnberger Rostbratwürstchen, Lisas korv, fänkålssalsiccia, Landjäger och Pfefferbeisser. Det finns också kallrökt bacon och ett par fina men billiga (15 kr/st) buljongkit att koka fond på till sin ramen.
 
Det finns också många mycket fina frysta styckdetaljer att lägga på grillen eller göra långkok av, och lufttorkat ytterlår, lufttorkad karré och kallrökt lardo.


Det var märkligt att återigen överlämna sig till sjukvården, där jag tillbringade så mycket tid 2020-2021. Det är en egen värld man kliver in i, och jag är väl bekant med den nu. Kanske var det därför det kändes lättare den här gången och tiden gick ganska fort. Sedan någon månad tillbaka så använder de ett nytt slags regim för smärtlindring vid leveroperationerna som har visat sig vara mycket framgångsrik. I stället för en traditionell ryggmärgsbedövning så gör man en så kallad blockad, vilket gör att man slipper att gå med en slang in i ryggraden i flera dagar och blir mer rörlig, och piggare och mindre mosig också. Jag gick några varv i korridoren redan dagen efter operationen.

Jag tycker att det är så konstigt att man kunde ta bort morfinet från smärtlindringen redan efter fyra dagar och skicka hem mig. Sedan i fredags tar jag bara fyra Alvedon om dagen som smärtlindring, och jag har inte känt någon smärta överhuvudtaget sedan operationen. Däremot blir jag sömnig efter varje ansträngning och måste ta ganska många tupplurar. Och jag blir lätt yr när jag reser mig upp. Tur att jag har U som hjälper mig och tar hand om mig. På det stora hela så kändes cytostatikabehandlingarna mer påfrestande för kroppen än kirurgin. Jag tror att det kommer att ta lång tid innan kroppen och hjärnan är helt återställda efter cellgifterna, men det börjar redan sticka upp mörkt hår under det vita tunna cytostatikatufset på skallen.

På uppvaket kom en kirurg och en sköterska och frågade hur jag mådde. Jag svarade att jag mådde bra, och kirurgen sa att hon tyvärr inte hade varit med på operationen och därför inte kunde berätta något specifikt om den annat än att det hade gått enligt plan. Jag sa att det var synd för man vill ju egentligen höra från kirurgen att man var ovanligt vacker inuti. Hon skrattade och sköterskan bredvid sa att hon hade varit med under operationen och att en av kirurgerna hade sagt innan de sydde ihop mig att min lever såg mycket fin ut i färgen. Det gjorde mig glad. Dagen därpå kom en av kirurgerna till mig och jag kunde ställa frågor om operationen. Han berättade att det faktiskt hade gått lite lättare att komma åt metastasen än han hade räknat med, och det gjorde mig också glad eftersom det innebär att de inte behövde vara så försiktiga när de skar bort det som skulle bort, och därmed inte behövde riskera att lämna kvar något tveksamt. Nu ska min kropp vara fri från cancer.

Jag är tacksam över att min kropp kan läka så fort. Det är min hud och min lever och mitt blod och mina proteiner som är så duktiga. Finns jaget i levern också? Så har jag inte tänkt tidigare. Jag ska försöka föreställa mig att mitt jag fyller hela min kropps utsträckning och se hur det känns. Då kan jag lättare vara stolt över mig själv och min förmåga att läka och växa vidare.

Nu får jag bara lyfta, dra och släpa max fem kilo i sex veckor framöver, för att undvika att få bråck där kroppen ska läka ihop. Det är plågsamt att det kommer under den period då det är så mycket som skulle behöva göras i trädgården. Jag ska försöka lura vänner att hjälpa mig med det ena och det andra. Igår satte U resten av potatisen och klippte gräset runt gårdsbutiken så att vi fick gräsklipp att lägga på potatislandet, och idag hjälpte R mig att sätta lite kinesiska jordärtskockor. Om jag lyckas uppbåda hjälp med i- och urpackning av kylbilen så planerar jag att stå på Bondens marknad den 3 och den 10 juni. Vi får se. Nu blommar Åkerö-äppelträden nere i trädgården så överväldigande och vackert.


Vi ses!

Bondens marknad och kirurgin

Nu på lördag den 13 maj står jag, Julia och Albin på Bondens marknad på Katarina Bangata på Södermalm i Stockholm, och kränger styckdetaljer från de två grisar som Julia just har styckat och som jag packade idag. Vi tar också med oss diverse lufttorkat, leverpastej, Leberkäse, bacon, isterband, fryst prinskorv, Nürnberger och salsiccia, samt Lisas korv och Toulouse-korv som Julia ska göra i morgon. Kom dit!

Vi lämnar en del i gårdsbutiken förstås, och fyller på med allt som vi inte får sålt på marknaden när vi kommer tillbaka på lördag tidig kväll.

Idag slog de vilda tulpanerna ut i fruktlunden, och de första tama har också öppnat sig. I morse ringde operationskoordinatorn från Akademiska och frågade om jag kunde tänka mig att opereras på måndag. Det var mycket tidigare än jag trodde, men jag tackade ja. Jag tror att det är bra att få bort den där metastasen från levern så fort som möjligt, medan den fortfarande är golvad av cytostatikan. Och så kanske jag inte behöver så stor del av sommaren för att återhämta mig då. Men jag känner mig lite stressad för allt jag vill hinna med innan operationen. Potatisen, till exempel, vill jag ha ner i jorden snarast. Och tio till jordslagna ympar vill jag kruka. En kåltunnel vill jag fixa. Och dragväxterna vill jag plantera om. Och tomathuset vill jag bygga. Jag bytte ut alla borde i de föregående meningarna till vill jag, som man har sagt till mig. Det känns lite bättre så. Så vackert det är ute nu. Snart blommar persikoträdet, det vill jag!


Vi ses!

Pastej, salsiccia och lite dalavetemjöl

Jag kör en leveransrunda nu på lördag den 29 april. Idag har Julia gjort salsiccian med rostad fänkål och vitt vin, och i morgon tillverkar hon den efterlängtade leverpastejen. Jag har just fått tillbaka dalavete från Resta gård, som fick utsäde av mig förra året mot att jag skulle få tillbaka av skörden, men rensat, så att jag själv kan mala till mjöl på min lilla hemmakvarn. Mjölet kommer att vara alldeles nymalet på hela kornet, vilket ger lite annorlunda bakegenskaper och ett högre näringsvärde. Jag föreslår att det behandlas som vore det rågmjöl, för mina erfarenheter från förra gången är att det inte bildar så starka glutentrådar i sig själv. Med reservation för att jag ännu inte har hunnit provbaka den här omgången, för jag hämtade säden i måndags.

I övrigt finns det fina frysta styckdetaljer och lite annan korv och lufttorkat på beställningsformuläret.

Jag är lite uppgiven efter att ha fått en ospecificerad räkning från Livsmedelsverket på 17 000 kr för den entimmasinspektion en obegåvad inspektör gjorde för ett par månader sedan. Det står att den grundar sig på ett beslut den 18 april, men det har jag inte fått ta del av, vilket naturligtvis är ett brott mot Förvaltningslagen. Även inräknat för- och efterarbete och resa så är summan absurd, och Livsmedelsverket inspektörs beteende börjar likna rena trakasserier. Med största sannolikhet så kommer jag tvingas överklaga beslutet och ta det till Länsrätten. Den här typen av myndighetsutövning är oerhört påfrestande för mig och något som skulle kunna driva mig till att ge upp hela min verksamhet, så plågsamt är det för mig. Jag känner mig förföljd när Livsmedelsverket ifrågasätter mig och min verksamhet, med otillräcklig kunskap om den lagstiftning som de åberopar, och ger sig på mig i ärenden som överhuvudtaget inte kan motiveras med livsmedelssäkerhet, och när jag inte får svar på mina frågor, till exempel om vilka riskbedömningar de har gjort. Kan man göra en anmälan till Justitieombudsmannen som företagare?

När det gäller hälsan så rullar allt på enligt min plan. Nu är jag överförd från onkologen till kirurgen, och i morgon har jag en halvdag på Akademiska för att träffa läkare, sjuksköterska och narkosläkare för att planera inför operationen som jag då förhoppningsvis får ett datum om en månad för. Jag hoppas att jag kan stå på ett par av Bondens marknader på Katarina Bangata innan dess.

Bilden i sidhuvudet visar vilken fin klätterställning jag har gjort av en armeringsmatta, till Lokförare Bergfälts jätteärt, som jag fick utsäde av från en fin kund.

Vi ses!

Vinterpåskleverans

I nästa vecka ska Julia stycka två bamsegrisar från Olle utanför Knivsta. Därmed blir det färskt kött till påsk, för jag tänker köra en leveransrunda på långfredagen den 7 april.
 
Då kan ni göra en porco tonnato på till exempel bogsteken, eller steka upp skinkmedaljonger till en lätt lunch, eller pynta med lufttorkat på påskbuffén, eller steka egenvälsignad Biała kiełbasa, eller gammaldags prinskorv, eller ett ovanligt hederligt bacon. Jag har också julsk… förlåt, helgskinkor som inte ligger på beställningsformuläret. Det är de frysta julskinkor som blev över som som jag rear ut för 300 kr/kg. De är saltade med en lätt kryddad lake, och du behöver inte griljera dem efter kokningen om du inte vill. Finns från 2,5 till 4 kg, och beställs i genom att skriva i meddelandefältet på beställningsformuläret hur stor skinka man önskar. Av övriga korvar finns citron/kummin/mejram-korv, merguez, Frankfurter, Toulouse-korv, Pfefferbeisser och Landjäger.
 
Den som lägger den finaste beställningen vinner ett sexpack nyvärpta ägg från min intensivvärpande höna Irene, vars tre tuppar (och jag) behandlar henne väl!
 
Jag har sänkt priset drastiskt på fågelgodiset av svål till 5 kr/frp och på buljongkit till 15 kr/frp. (Anledningen är att Livsmedelsverket vill börja bråka med mig angående den komplicerade lagstiftningen som omgärdar animaliska biprodukter (ABP). All ABP ska kategoriseras i tre kategorier, handelsdokument ska skrivas, och materialet ska bortforslas av godkänt transportföretag. Men det finns ett undantag. Jag ligger under den mängd på 20 kg/vecka som får slängas i de vanliga soporna, men det tror inte Livsmedelsverket på, så jag måste börja väga alla mina sopor och kategorisera ben och hud som ABP Kategori 3 för att bevisa detta, och för att vara på den helt säkra sidan så vill jag sälja så mycket ben o hud som möjligt. För om jag inte gör det så måste jag anlita Svensk Lantbrukstjänst som skulle ta flera tusen kronor i månaden i stoppavgift för att flytta på några kilo sopor. Lagstiftningen är till för att förhindra att sådant som inte är livsmedel kommer ut i livsmedelskedjan, eller för att förhindra sjukdom från sjuka kadaver från att smitta människor eller djur. Och det låter ju bra och lagstiftningen är relevant för slakterier, som kan bli tvungna att kassera djurkroppar från sjuka djur, eller från större charkfabriker som hanterar sådant material från nötkreatur som skulle kunna förmedla galna kosjukan. Men det är INTE relevant för ett pyttecharkuteri som bara tar in kött från ett kontrollerat slakteri där livsmedelsverkets egna veterinärer redan har kontrollerat köttet, och det inte rör sig om något annat än ABP Kategori 3, i mitt fall puts, ben och hud från friska djur, inte kasserade produkter eller material från sjuka djur. Det finns mycket mer att skriva om det här, men jag blir så upprörd när jag skriver om det att jag måste sluta här. Jag tror att ni kan ana hur mycket den här typen av lagar och regler försvårar arbetet för den som vill driva en liten småskalig livsmedelsverksamhet som min.)
 
Se så, få mig nu att sluta tänka på det där!

Den här vintern börjar gå mig på nerverna! Det ligger mycket snö på marken här ute hos mig, och jag som just hade börjat se tulpanbladen komma upp innan den senaste snön. Nu verkar det som att det kommer att dröja åtminstone ett par veckor innan den försvinner igen.


Jag har gjort en ritning på ett tomathus som jag vill bygga av fönster och virke som jag har i ladan, mot boningshuset för att få mer och tidigare tomater. Nu kan jag inte bygga det, för det är för kallt för mina av cytostatika väldigt köldkänsliga händer att stå ute och snickra. Jag får fortsätta att fantisera om fruktträdens blomning och alla nya bärbuskar och fruktträd som jag vill plantera. Men i helgen ska jag åtminstone så fem sorters tomater som jag har beställt från Tomatklubben – Bloody Butcher, Elisaveta, First in field, Costoluto Fiorentino och Pantano –  och beställa fröer till en rabatt med dragväxter för att glädja pollinatörerna. Jag brukar alltid sätta för mycket tomatfrön och har så svårt för att slänga plantor, så i år kommer jag kanske att erbjuda lite plantor längre fram när jag vet att jag har vad jag själv behöver.

Vi ses!

Våren, veckans korvar och Janas bigarrå


Det blir leverans nu på lördag den 25 mars, så hoppa in och beställ på beställningsformuläret. Där finns den polska korven som inte går att uttala – Biała kielłbasa – den där bokstaven som ser ut som ett litet L med ett snett streck igenom kallas för ett stunget L och uttalas som ett halvgutturalt engelskt w. Låt oss inte tala om den högt, utan bara tänka på den och beställa den. Den är grovmald och kryddad med vitlök, peppar, timjan och mejram, förresten. Förutom den där polska så gjorde Julia och jag prinskorv och Frankfurter idag. De ska rökas över natten och värmebehandlas i morgon innan vi packar dem och lägger ut i butiken. De finns förstås också på beställningsformuläret. Där finns också massa lufttorkat och köttbitar, som vanligt. Och två sorters fågelgodis. Se så, in och beställ!

I morse när jag gick till charken klockan sju så sjöng koltrasten som om det vore sommar. I går var det vårdagjämning och på torsdag ska det bli vår i Uppland sa de på radion. Och på söndag blir det sommartid. Äntligen är vintern över.

Jag och U gjorde en liten tur till Östergötland inför helgen. Vi åkte först till Torpa där U:s familj har ett litet hus, och sedan till Axhult utanför Kisa. Där hämtade jag ympris som pappas kusin Erik hade klippt åt mig från farmors syster Janas körsbärsträd, som får mängder av världens godaste körsbär i augusti. I Axhult och grannbyn säger man att den sorten bara finns där, och det kanske är så, för jag hittar åtminstone ingen sort som helt stämmer överens när jag läser i Anton Nilssons Våra päron-, plommon och körsbärssorter. Men saken kräver noggrannare undersökning av bären för att utesluta ett par sorter. Jag kommer annars att kalla den Janas bigarrå. På lördags åkte jag till Julita Gård där jag hade fått en reservplats på kursen i ympning av stenfrukter. Nu är målet att sprida Janas bigarrå över landet. Eller världen.

Vårdallret eldar på den livsglädje jag har känt den senaste tiden. Sjukdomen ger mig överraskande nog återigen ett alibi att vila i stunden. Då blir livet rikt och spännande. Jag fantiserar om allt jag kan göra och allt som jag kan få lära mig.

Tills för några år sedan såg jag mest begränsningar i vad nytt som kunde göras i livet, jag såg kreativ utveckling som något som man ständigt måste kämpa för, Faust-myten var verklig för mig och förändring och utveckling något som krävde kamp och uppoffring. Allt är annorlunda för mig nu. Jag ser obegränsade möjligheter, om jag vore musiker så skulle en oändlig variation av ny och relevant musik komma ur mig varje dag. Jag ser ett enormt fruktfat framför mig där svårigheten bara består i det knepiga valet var jag ska börja.

Vi ses!

Leverans på lördag

Jag vill bara påminna lite försiktigt om att jag kör en leveransrunda nu på lördag den 11 mars. Beställningar kan också hämtas upp i butiken i helgen. I morgon gör Julia och jag citron/kummin/mejram-korv, Toulouse-korv och fläskmerguez, så de ligger uppe på beställningsformuläret.

Jag har blivit tillfrågad om ett recept på den nöff bourguignon som jag gjorde av den sous vide-tillagade fläskduvan (som ligger på beställningsformuläret), och som jag påstod blev god. Något exakt recept har jag inte, men här är en skiss på en enkel nöff som jag brukar göra den:

  1. Finhacka en gul lök, någon morot, ett par stjälkar blekselleri och några vitlöksklyftor och låt mjukna tills löken är gyllene, på låg värme i en rejäl klick smör och lite olivolja i en gryta. Ha i ett par skedar tomatpuré också, och ett par sardeller om du har.
  2. Ta köttet av fläskduvan och skär i lagom stora bitar och salta. Bryn det bra i smör i en separat stekpanna och lägg över det brynta i grytan efterhand. Skölj ur pannan med rödvin och häll över i grytan med resten av en flaska oekat rödvin och eventuell gelé från fläskduvan. Låt puttra ihop i grytan utan lock. Släng eventuellt i ett litet lagerblad och lite timjan.
  3. Bryn en massa hela små champinjoner eller kvartade större i smör i stekpannan. Ha över dem i grytan när de är klara.
  4. Bryn en mängd små steklökar hela i smör i pannan tills de börjar ta lite färg och fös över i grytan. 
  5. Låt puttra i kanske en timma, eller tills smålökarna är lagom i konsistensen, och smaka av med salt och svartpeppar.
  6. Om du vill göra det jobbigare så kan du naturligtvis sila av såsen och koka ihop den separat till perfekt tjocklek och sedan hälla tillbaka den, men så brukar jag inte hålla på, det brukar bli tillräckligt bra ändå.
                                                                    _

Nästa runda, duvan, äggen, bilen och hälsan

Nästa leveransrunda blir på lördag den 11 mars och det går bra att beställa redan nu på beställningsformuläret. I nästa vecka gör vi därför lite färskkorv att välja bland. Det blir citron/kummin/mejram-korv, Toulousekorv och fläskmerguez den här gången.

Inför den senaste korvkursen så körde jag några fläskduvor sous vide i 16 timmar på 72 grader. Sedan plockade jag enkelt köttet från benen och skar i grytbitar till en Nöff bourguignon som jag tycker blev väldigt god. Allt kollagen från senorna i musklerna på underbenet hade lösts upp till gelé som smälte vid uppvärmningen, och gjorde såsen extra smaskig. Köttet på en fläskduva är drygt och jag anser att en fläskduva räcker till minst 6 portioner i en gryta, eller som mat till mig i en dryg vecka, trots det stora benet.

Köttet kan kubas till grytor, eller skivas i tjockare skivor för att steka upp, eller tunnare, eller i strimlor för en wok typ. Eller så kan man fortsätta sjuda sönder det till draget fläsk. Jag tänkte att jag skulle testa att sälja det som ett väldigt mångsidigt halvfabrikat, där den långa tillagningen som jag har gjort gör att du kan få ihop en avancerad eller enkel måltid själv ganska snabbt. När jag kör köttet sous vide så är det osaltat, det får du kompensera vid den fortsatta tillagningen. Jag har lagt upp fyra stycken på beställningsformuläret under Övrigt, så får jag se om det finns något intresse för produkten.

I dessa tider när matpriserna har blivit så höga så vill jag påpeka att jag inte har höjt mina priser överhuvudtaget trots inflationen, vilket egentligen innebär en rejäl prissänkning i jämförelse med andra producenter. Jag tänker fortsätta med det, så länge som mina råvarupriser inte skjuter i höjden alltför mycket. Jag fortsätter också med rean på frysta styckdetaljer ett tag till där priserna är kraftigt rabatterade med 20-30%.

Nu har min ensamma höna börjat lägga ägg för första gången. Än så länge är hon förvirrad och lägger dem lite var som helst, men nu har jag lagt tre stycken av dem i ett rede i hopp om att hon ska fatta galoppen. Det är väl ändå ett riktigt vårtecken vid sidan om de blommande snödropparna.

För några veckor sedan så röntgades jag för att de ville se hur metastasen i levern hade påverkats av cellgiftsbehandlingen. Jodå, den hade krympt, men kirurgerna vill gärna att den krymper mer innan operationen, för den sitter knepigt till. De räknar med en heldagsoperation, men det skulle bli enklare om den vore mindre. Så i överläggning med onkologen så har vi bestämt att jag ska försöka gå igenom fyra kurer cytostatika till. Jag går på den tuffaste kur de kan erbjuda, Folfoxiri + Avastin, och vi får se om jag håller för så mycket som fyra till. Vi får se, jag kan avbryta när jag vill. Det som känns värst med det här just nu är att behandlingen tar plats från allt det som jag vill ägna mig åt den här delen av året, med allt skönt arbete i köksträdgården och fruktlunden som jag har sett fram emot, men som jag kanske inte riktigt orkar med nu i den utsträckning jag önskar. Jag ska ändå försöka lära mig mer om beskärning och att ympa fruktträd den här våren. Jag har anmält mig och U till en dagskurs på Julita i ympning av stenfrukter, men där hamnade vi tyvärr på reservlistan för kursen var fullbokad. Jag räknar ändå med att min hälsa ska vara så gott som återställd till andra delen av sommaren.

Men nu är bilen pimpad och se så fint det blev!

Om någon av er har anmält sig till nyhetsbrevet på sistone men inte fått det i inboxen, så kan det vara så att anmälan har gjorts till den gamla nyhetsbrevstjänsten som jag använde. Testa i så fall att anmäla dig igen under menyn Nyhetsbrev på hemsidan.

Nu ska jag gå ut och uppbyggnadsbeskära ett päronträd!

Vi ses!

Leveransrunda den 18 februari och en plats kvar på korvkursen den 19 februari

I veckan kommer Julia att stycka två grisar från Olle Linder som slaktas i morgon. Grisarna, inte Olle. Därför finns det en massa färska styckdetaljerbeställningsformuläret jämte de frysta detaljerna som jag kör rea på även denna gång.

Jag har också lagt upp nyrökta isterband på formuläret, och det finns en del kallrökt bacon också, och infrysta fänkålssalsiccia från förra korvmakeriet. Det finns också mycket lufttorkade saker.

Jag fick ett sent återbud på korvkursen på söndag den 19 februari, så det finns en plats ledig där! Den kan också bokas på beställningsformuläret. Och apropos det, glöm inte att februari är en bra tid för långkok där många av mina frysta detaljer passar utmärkt. Själv har jag kört 4 fläskduvor sous-vide över natten för att göra Nöff bourguignon på, till söndagens korvkurs.

Jag har fått en offert på dekorering av kylbilen som jag har tackat ja till och jag väntar på svar på när de kan utföra den. Så här är det tänkt att det ska bli, förutom att jag vill ha våden med donatorer också i vitt med svart text, och inte med svart bakgrund som på första bilden.

Vi ses!

Kylbilsmiraklet

Jag kommer att skicka ut ett nyhetsbrev när jag har bestämt mig för vad jag ska erbjuda på nästa leveransrunda, som med stor sannolikhet blir den 18 februari. Boka ingenting på beställningsformuläret innan dess. Det finns frysta salsiccia i butiken och ganska snart även isterband.

Vilken omtumlande  vecka det blev! Ni har skakat om mig. Jag hade inte kunnat föreställa mig att jag skulle få sådant stöd som jag har fått från er, både i ord och i kronor. Nu har jag gått med ett leende på läpparna sedan den 27 januari. Det är bra för min hälsa. Ni bar mig igenom svårigheterna och ställde ner mig på en mycket bättre plats än där jag var innan skitbilen gick sönder. Så allting blev bara bättre av motorhaveriet!

Det finns en djupare lärdom för mig att dra av det som har hänt. Jag har inte formulerat den än, men det handlar om att våga be om hjälp, om samarbete och tillit, och om att allt kanske inte är så som det ständigt tutas i oss.

När den förra kylbilen fick sitt motorhaveri på leveransrundan den 21 januari så föll jag konstigt nog inte ner i uppgivenhet, utan jag blev bara väldigt trött. Men jag började också genast leta efter en lösning på problemet, för jag kan ju inte driva verksamheten utan kylbil.

Jag trodde först att en lösning skulle vara att med ert medgivande liksom sälja något till er som var värt mindre än ni skulle betala för det, och på så sätt dölja att jag egentligen bad er om ekonomisk hjälp. Men flera av er såg igenom det och bad mig bara om ett Swish-nummer så att ni kunde skänka pengar utan motprestation. Det är inte så lätt för mig att be om hjälp utan att erbjuda något i gengäld har jag märkt, men jag gjorde som ni sa och det fick en enorm effekt.

På nio dagar har ungefär 250 personer skänkt 160 250 kronor. Utan att känna min situation så gick bilfirman i Täby med på att sälja bilen för 140 000 (+moms) i stället för 160 000. I fredags skjutsade mig min kompis Gustav dit, och efter att ha provkört och gått igenom bilen så gott jag kunde så köpte jag den och körde hem i den. Dagen efter körde jag en jungfruleveransrunda med den, och den var helt underbar att köra. Allt med denna Mercedes-Benz Sprinter är åtminstone tio gånger bättre och mer bekvämt än hos den förra kylbilen.

I förrgår provade jag att parkera den i ladan, och den kom in, trots en höjd på 313 cm. Jag vill att den här bilen ska vara fin, jag ska ta hand om den, inte låta det börja växa mossa på taket som på den förra. De pengar som blev över har jag fört över till ett sparkonto och de är öronmärkta för bilen. De ska gå till försäkring, service, reservdelar och kanske dubbdäck till nästa vinter. Det känns jätteskönt att för en gångs skull ha en liten buffert för bilen.

Igår körde jag den till Opus bilprovning för att få veta vad kruxet var. Var den sönderrostad under, var bromsarna slut, skulle fjädring och spindelleder behöva bytas om en månad? Nej, bilprovarna tyckte att den såg finfin ut och hade inte en enda invändning. Därefter körde jag förbi Jans Reklam och bad om offerter på olika varianter av påklistrad logga på bilen. Bara logga på sidorna eller också fram och bak? Det beror alldeles på vad det kostar. Bredvid dörren på högra långsidan ska den ha en våd med förnamn och efternamnets initial på alla som skänkte pengar till bilen. Då blir jag påmind om er insats varje gång jag lämnar ut en kasse varor. Den idén kom förresten från en av er Patric B tack. Jag har gjort en lista utifrån en Swish-rapport från banken, men för vissa av er så kommer det upp många förnamn så det kan ha blivit fel. Så här ser listan ut nu:

Peter S, Ingrid D, Birgitta L, Johan H, Rickard F, Kent M-A, Anita G F, Gabriel B, Agneta S, Eva M, Per B, Malin H, Lena W, Ulf E, Maya H, Christina H, Anna L W, Daniel S, Per K, Rolf B, Fredrik S, Christer K, Margareta H L, Bodil J H, Kjell G, Thomas E, Solveig L, Ann-Louise C, Andreea-Denis P, Richard H, Ebbe J, Karin E, Jonas S, Chris L, Dan S, Robert K, Kristina H, Rasmus R, Eva K C, Stefan M, Viktoria O, Adam F, Emma W, Peter L, Eila T, Eva T, Anna H, Per L, Karin A, Rolf S, Thomas A, Annica L, Kajsa O L, Birgitta B, Magnus F, Anna Saga O, Johan P, Roberto G, Bo H, Eva H, Magnus W, Ebba W, Niklas W, Qina H, Amelie K, Azade A-S, Jonas L, Jessica B, Ellinor S, John S & Lena, Gustav A, Gustaf F, Björn G, Gustav S, Charles W, Hedda M, Sverker A, Erik B, Carl A, Inge K, Lars Åke S, Henric G, Christer E, Elin S L, Henrik A, Lars Göran B, Katarina O W, Gun A, Görel B, Aina M, Margaretha N, Lars L, Jakob F, Britt M, Ulrik Å, Yu-Sie R C, Alice B, Per-Markus R, Elisabet Q, Charlotte W, Clas Tullbrink, Daniel O, Dimitris K, Ellan A, Marianne R S, Anita K, Arnevi M, Sven L, Anna S, Mats H, Simon S, Cecilia G, Östen W, Åse L G, Mattias W, Marie L, Jan A, Filip Å, Helena C-G, Björn B, Johanna T, Krzysztof D, Patric B, Jonas G B, Jens E-O, Tony I, Anna V, David M, Anders E, Kristina E, Frédéric P, Jon H, Martin A, Per K, Anders C, Annika Å, Johanna L, Maria W, Ingrid D, Karin G, Pelle A, Christian N, Ingrid E, Jeanna A, Monica D, Albin F, Elke P, Katarina M, Margareta M, Helene H, Karin E, Alexander A, Eva K C, Marie K, Linda E, Maria Å, Christina T & Jens E, Markus H, Stephan F, Viktoria O, Johanna T, Hedvig E, Mona B, Gabriela S, Michael B, Susanne A, Inge K, Johan S, Kerstin K D, Inga-Maj S, Ulrica L, Anna-Lena S, Klas E, Esko V, Ramona K, Anna S V, Ann-Mari L, Vilhelm N, Dragica V H, Pärlan A, Per N, Thomas E, Leif L, Michael T, Tomas & Lena B, Mattias F, Mats W, Peter L, Marianne K, Anita K, Annika N, Anna S, Björn W, Gunilla B, Anne-Lee G, Anna J M, Catharina B, Matilda A, Simon L, Catharina C, Fredrik O, Katarina O W, Anja M, Anders M, Sven S, Ebba W, Jonas L, Jonas L, Kicki H, Joachim & Maria H M, Arvid F, Ulf J, Joachim P, Ove K, Per E.

Jag vill att ni som skänkte pengar kontrollerar att ni

  1. finns med på listan
  2. att det är rätt tilltalsnamn, och
  3. upplyser mig via mejl om det var så att det fanns en partner som också stod bakom donationen, så att jag kan föra in det namnet också.

Jag valde att inte skriva ut hela efternamnet för att jag tänkte att det kanske fanns de som vill vara diskreta och inte vill bli förevigade på en bil. Jag kanske har fel? Vad tycker ni?

Nu får ni också chansen att träna er i den ädla konsten att be om hjälp. Hamnar ni i en situation som skulle lösas av en stor transportbil, så får ni fråga mig om jag kan hjälpa till. Om jag har möjlighet i tid och rum så kommer jag gärna att hjälpa er.

Vi ses!

Tack!

Jag är helt överväldigad över vad som hände när jag bad om er hjälp. Jag har tänkt så mycket på det de senaste dagarna, men jag vet faktiskt fortfarande inte riktigt hur jag ska formulera mina tankar.

 
Låt mig först klara av det praktiska, så ska jag försöka förklara vad jag känner lite längre ner i brevet. Det blir en leveransrunda nu på lördag den 4 februari, och ni har till lunch på fredag på er att beställa på beställningsformuläret. Julia och jag gjorde fänkålssalsiccia och isterband igår. Eftersom jag är deltidssjukskriven så fick jag nöja mig med att assistera henne i ett par timmar, och idag fick hon packa korven själv och börja rökningen av isterbanden som ska bli klara till nästa helg. De fyra baconsidorna som jag hängde i röken i helgen ska få lite mer rök innan jag skär i bitar och packar dem på fredag förmiddag.
 
Om några veckor ska vi ta hem ett par grisar igen, för Julia att stycka. Men tills dess får ni fortsatt nöja er med alla fina frysta styckdetaljer som jag fortfarande har rea på.

Jag är väldigt rörd, och tacksam, över att så många av er har velat hjälpa mig ekonomiskt med en ny kylbil. Det är naturligtvis en stor lättnad för mig att ni hjälper mig att få in pengarna med er generositet, men det handlar om så mycket mer. Ni har visat att ni litar på mig och att ni bryr er om vad jag gör. Ni ger mig en bekräftelse på att det jag nu har arbetat med i tio år är betydelsefullt också för er. Det betyder väldigt mycket för mig.

Ni har säkert förstått att det ligger en hel del filosofiska och moraliska beslut bakom det jag gör och vill åstadkomma. Jag gör ju det jag gör för att jag vill att det ska finnas sån mat som jag producerar, och för att jag vill att det ska gå att driva ett litet företag på det sätt som jag gör, baserat på öppenhet och tillit. Jag vill att det ska finnas animalisk mat från djur som människor samarbetar med i ett kontrakt där djuren får skydd, foder och trygghet i utbyte mot en förutbestämd livslängd, där vi förvandlar deras liv till våra livsmedel. Jag vill att det ska finnas mat som inte är anonym och som har tillverkats med omsorg, utan strunt och genvägar som försämrar resultatet. Jag vill att det ska gå att driva ett litet företag byggt på tillit, ärlighet och mänskliga relationer, och mina och era gemensamma intressen, i stället för anonymt lurendrejeri, genvägar och maximal profit. Jag kommer aldrig att bli ekonomiskt rik på mitt företag, men det behöver jag inte heller. Jag vill hellre ha ett liv som jag trivs med och göra bra saker. När jag har gjort en leveransrunda så myser jag vid tanken på att ni på kvällen kanske sitter och äter och njuter av saker som jag har gjort. Den nära kontakten med er är väldigt värdefull för mig.


Fram tills nu har vi samlat ihop 99 800 kronor! Ungefär 128 personer har bidragit med pengar. Jag kommer att göra mig en lista på alla era namn och sätta upp på väggen här hemma. Jag är överlycklig för varje krona som har kommit in!

Idag har jag hittat en kylbil i Täby som jag tror har det som jag är ute efter.

  1. Det är inte en Renault Master, ett märke och modell som jag aldrig någonsin ska köra igen. Det är en Mercedes Sprinter skåpbil.
  2. Den har bakgavellyft, vilket kommer att underlätta något ofantligt när jag ska frakta kyldisken med bilen, till marknader.
  3. Den är automatväxlad, vilket gör att jag inte kommer att vara helt utsliten när jag kommer hem på kvällen.
  4. Den har en miljöklass som gör att jag till och med får köra på Hornsgatan.

Jag kanske åker och tittar på den redan i morgon. De vill ha 160 000 + moms för den. Jag har gett dem ett bud på 140 000.

Jag har alltså inte alla pengarna än. Det går fortfarande väldigt bra att lägga ett bidrag.


Vi ses!