Nu är jag tillbaka – med en leveransrunda och ett till korvkursdatum

Publicerat av

Hej på er, det var länge sedan men nu är jag här igen!

I morgon ska jag och Julia göra Förbjuden korv, Frankfurter, Citron/kummin/mejram-korv och Salsiccia med rostade fänkålsfrön, svartpeppar och vitt vin. På lördag den 17 januari kör jag min sedvanliga leveransrunda till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm för utlämning av beställningar som görs på beställningsformuläret. Det är inte världens fetaste beställningsformulär den här gången – mycket sålde slut i december och nu måste vi börja fylla lagren igen – men titta runt under de olika kategorierna och glöm inte Övrigt så hittar ni säkert något som ni inte visste att ni längtade efter. 

Notera att jag har flyttat stoppet i Herrängen till Mickelsbergsvägen vid Solrosvägen eftersom Tulpanvägen är för trång för min stora kylbil och det går snabbare att köra till den nya platsen.

Apropos kylbilen så är den inte fixad med nya NOX-sensorer än, så jag kommer i en kombi personbil hyrd från OkQ8 på lördag. Jag tar för givet att den har någon OKQ8-logga som identifierar mig.

En ny sak som finns med på beställningsformuläret den här gången, som jag också hade med på den sista julmarknaden är en peperoni. Jag beskriver den som ”ett försök att härma den amerikanska hittepå-salami som brukar ligga på en pizza med samma namn. Fast här är den gjord för hand av förstklassiga råvaror. Lägg den på en pizza eller en macka eller ät den bara som den är.” Den har en del chili i sig, men är inte stark. Nästa gång jag gör den så ska jag öka chilihalten. Det är en känd kvalitetspizzeria som har bett mig att göra den, så den kanske kan komma att ta plats i standardutbudet.

Efter påtryckningar så har jag lagt upp ytterligare datum för en korvkurs nämligen den 22 februari. Det är en heldagskurs här på gården med både teori och handgriplig praktik. Den kostar 3500 kr och då ingår en massa kunskap, fikor och lunch och ett par kilo korv att ta med hem. De som har gått kursen har varit mycket nöjda vid dagens slut och ingen har hittills blivit besviken. Här finns all information och möjlighet att boka plats.

Det var inte lätt att varva ner efter den sista leveransen i december, men det gick. Jag hade en fin jul och firade sedan nyår på det nya stället Gunnarsbo, utanför Asby i Ydre kommun, och det var underbart att få tillbringa fem dagar i sträck där för första gången. Vi höll oss vakna till tolvslaget på nyårsafton och jag tvingade ut mitt sällskap på gårdsplanen för att se om det var något fyrverkeri i närheten. Sällskapet trodde inte att det skulle synas eller höras någonting i denna glesbygd men till vår förvåning så brakade det loss smällar från flera håll och vi hörde klockorna från Asby kyrka ringa. Gunnarsbo ligger i en öppning i skogen på en höjd 200 meter över havet, men vi såg ändå några fyrverkeripjäser explodera ovanför trädtopparna i sydlig riktning och på natten föll snön, så den första dagen på det nya året blev första gången jag såg mitt framtida hem i snö. 

Dagarna efter började jag skriva min första jobbansökan någonsin, gällande en tjänst som utlysts i Sveriges minsta centralort Österbymo som ligger en kvart bort. Vi får se om det leder till någonting, men det är hursomhelst underbart att få sitta och arbeta på övervåningen på Gunnarsbo och ha det som visas på bilden i brevhuvudet som utsikt åt söder. På bilden har vintersolen just klättrat upp ovan horisonten, och jag har upptäckt att den är flitigare där nere än här uppe. Idag är solen uppe 27 minuter längre på Gunnarsbo än här uppe i Rönna.

I lördags åkte jag ner igen för att kolla upp varför jordvärmepumpen hade slutat rapportera sin elförbrukning till mig (trots att en lokalinvånare hade varit där och slagit tillbaka jordfelsbrytaren, som några dagar tidigare hade utlösts av okänd anledning). När jag körde ner lyssnade jag på radion och i Släktband så berättades en intressant historia om en av de första svenska prästfruarnas liv i slutet av 1500-talet. Efter en stund visade det sig förstås att historien utspelade sig i Ydre härad, i Sunds och Rydsnäs församlingar och delvis i Asbys. Det var en spännande historia som lärde mig om reformationen och vad den fick för konsekvenser rent konkret, när till exempel de tidigare katolska prästerna som levt i celibat nu fick gifta sig, och vad reduktionen fick för konsekvenser för prästernas försörjning som lantbrukare. Jag föreställer mig att historien kan vara intressant även för er stackare som inte har någon direkt koppling till Ydre, så därför blir det veckans radiotips.

Vi ses!

Nu kör vi

Publicerat av

Lördagen julmarknad blev trots det trista vädret en av de bästa jag har stått på, både för att det var väldigt bra försäljning och för att det var kul och trevligt. Det var bra för mig, men lite trist för några av er som kom för sent för att lägga vantarna på de produkter som redan sålt slut. Nu kommer nya chanser, för på lördag den 20 december är det den sista Bondens julmarknad, och på söndag den 21 kör jag en traditionell leveransrunda till Uppsala, Upplands Väsby och Stockholm.

Eftersom det är jag ensam som ska hålla reda på alla beställningar och betalningar och ska se till att allting som bokas kommer rätt, och beräkna åtgång och logistik, så blir jag glad om ni underlättar för mig genom att läsa instruktionerna för beställningar noggrant och följa dem. Läs först följande meningar i fetstil långsamt och med hög röst:

Beställningar till leveransrundan görs här och måste göras innan klockan 13:00 på torsdag!

Bokningar av julskinkor för upphämtning på Bondens marknad eller i gårdsbutiken görs här och måste göras innan klockan 11 på fredag. 

Inget annat än julskinkor kan bokas till Bondens marknad eller för upphämtning i gårdsbutiken. Det som inte är bokat till leveransrundan tar jag med till Bondens marknad.

Om du bokar en julskinka till Bondens marknad eller för upphämtning i gårdsbutiken så vill jag att du genast efter bokningen betalar den med swish till 123 590 2986.

Tänk på att jag förmodligen inte kommer att sälja julskinka till nästa jul, så om du har plats i frysen så bör du boka en till redan nu.

Nu ska jag gå ut i charken och ta hand om de julskinkor jag sjöd igår och som nu ska griljeras och skivas. Sedan ska jag packa bitar och skivor av rullsylta och kolla att det finns kött och späck till onsdagens produktion av mer prinskorv, Frankfurter, leverpastej och Toulouse-korv, och så ska jag hänga in sidfläsk för rökning i rökskåpet och skära bitar av rimmat sidfläsk och packa det, och skiva lufttorkat. Mer än så tror jag inte att vi hinner producera i veckan, men säg till om det är något som jag har glömt bort som behövs till julen.

Jag har tydligen haft så mycket att stå i på sistone att jag inte har tagit några andra foton än produktionsbilder för marknadsföring, och det gråa mulna vädret har inte heller lockat till spontanfotografering, därav bilden från den 21 september i sidhuvudet, som visar utsikten mot trädgården. Vid den här tiden på året måste jag påminna mig om att våren och sommaren kommer att komma tillbaka och att den här dunkla tiden bara är tillfällig, och då kan det var till hjälp att titta bakåt i bildarkivet. Av någon anledning är det alltid hoppfullt med en regnbåge och tanken på skatten vid dess slut. Fast den på bilden ser ut att ligga i syd-sydöstlig riktning mot Södertälje snarare än sydvästlig riktning mot Gunnarsbo, och det är ju fel.

När den här julhetsen är över så tänker jag åka till Gunnarsbo och vila upp mig några dagar, kanske över nyår. Det tänker jag på för att orka lite till. 

Veckans radiotips handlar om ansatser, relationer, hopp, kontrollokus, och möjligheter. Jag tycker att Annika Norlin är underbar, klok och beundransvärd.

Vi ses!

Ful men god

Publicerat av

Nyhetsbrevet kommer sent i veckan för det har inte funnits tid över till annat än att stycka, förädla och packa, och det går jag strax ut i charken för att fortsätta med inför morgondagens tredje julmarknad på Katarina Bangata på Södermalm i Stockholm. 

Rubriken syftar på den leverpastej som jag tillverkade i tisdags och som blev lite fulare än vanligt, men fortfarande lika god. Den här gången blev köttsafterna som uppstår runt pastejen vid avbakningen klarröda, vilket skulle kunna ge intryck av att pastejen inte är färdiggräddad, men det är den. Som vanligt så har jag gräddat den till en kärntemperatur på 74°C. Jag kan inte svara på varför det har blivit så här denna gång, men jag gissar att det har att göra med att levern som Julia hämtade från slakteriet i måndags inte hade varit fryst utan var alldeles färsk, och att dess hemoglobin, som ger kött dess röda färg, har reagerat i tillverkningsproceduren på något sätt som har stabiliserat rödfärgen under värmebehandlingen, (på samma sätt som man använder nitrit för att behålla skinkan rosa även efter kokning). Att rödfärgen stabiliseras, som gör att min leverpastej är vackert rosa inuti tills den utsätts för syre, är vad gäller min pastej en följd av jag kör den i ugnen på låg värme under lång tid, men den här gången är det alltså safterna runt pastejen som är blodröda trots att pastejen är tillagad. Jag upplyser om detta för att mota oron i grind, så att ni inte blir rädda och inte vågar äta den goda pastejen. Jag har själv ätit den i två dagar (inte bara den, jag har också fått i mig en del julskinka) och den är som vanligt delikat, om än lite ful, så frukta icke! Jaja, det där blev en lång utläggning som nog inte är särskilt säljande, men jag är ju ingen vidare affärsman och pastejen brukar sälja sig själv. (Det är för övrigt Andreas som ska stå med mig på marknaden i morgon, och han brukar förklara för mig att jag är världens sämsta säljare.)

Efter att ha gjort pastejen så tillverkade jag Gårdens pâté som jag brukar göra till jul. Den är inspirerad av den franska charkuteritraditionen till skillnad från pastejens tyska påbrå, och innehåller en hel del ägg, och mjölk och rödvin och vitlök, och blev väl inte heller direkt vacker, men vem är väl det dessa gråa och regniga dagar?

Ja, det skulle väl vara julskinkorna, som jag också gjorde, som blev både vackra och underbart goda – förmodligen den godaste jag gjort. Till griljeringen använde jag i år min Senap 1777, ägg och potatismjöl (lite både i röran och pudrad över skinkan), så den är glutenfri och den bästa griljering jag fått till. Skinkorna har jag nu skivat och packat och naturligtvis tar jag med också dem till marknaden. 

I år så körde jag skinkorna sous vide på 74°C i 5 timmar, och då la jag de djupfrysta skinkorna, förpackade i den vakuumpåse de kommer i, i kranvarmt vatten och startade sous vide-staven därifrån. Det är nu min rekommenderade tillagningsmetod. Men det går naturligtvis lika bra att tillaga dem efter den metod man brukar använda i din familj. Vill man köpa hel julskinka så går det fortfarande bra att beställa på hemsidan, och då tar jag med dem till marknaden i morgon eller lämnar dem i gårdsbutiken för upphämtning idag eller på söndag.

Idag ska vi också packa isterband och rimmat sidfläsk, Gården salami och Rådmannens salami och Landjäger. Förutom detta tar vi också med oss Höstflott, Frankfurter, prinskorv, apelsinkorv, fänkålssalsiccia, citron/kummin/mejram-korv, chorizo och skivat lufttorkat. Och så tar vi med oss massor av styckdetaljer från de tre grisar som Julia har styckat under veckan.

Vi får se om jag också hinner tillverka och packa rullsylta/fläskroulad idag. Annars kommer det till nästa helg.

Lördagen den 20 december hålls den sista av Bondens julmarknader, och min plan är att köra en konventionell leveransrunda den 21 december. Beställningsformuläret för den rundan kommer jag att lägga upp nu på söndag eller måndag, och jag kommer att ta emot beställningar fram till och med torsdag den 18 december. Jag kommer att meddela i ett nytt nyhetsbrev när beställningsformuläret är upplagt. 

Veckans radiotips handlar om tillit, något som mitt liv har handlat om de senaste 6-15 åren och som jag tror är räddningen både för vårt samhälle och var och en av oss som individer.

Vi ses (förhoppningsvis i morgon i regnet)!

Julskinkor och prinskorv men också en pastejoro

Publicerat av

Idag förbereder jag morgondagens produktion och jag hoppas att vi kommer att kunna tillverka leverpastej, men jag kan inte garantera att det blir så. Julia försöker få kontakt med sitt slakteri för att få fatt på ungnötslever, men de är väldigt upptagna nu och svåra att få tag på. Jag kommer i morgon att lägga upp en liten annons på Bondens marknads facebook-sida där ni kan få veta hur det gick, om ni planerar lördagens aktiviteter utifrån pastejtillgången. I övrigt kommer vi att göra åtminstone prinskorv och apelsinkorv och kanske starta en ny omgång isterband till påföljande helg. Vi får se exakt vad vi kan och hinner göra, när jag har gått ut i charken för att inventera produktionsköttet.

Jag har fyllt på inventariet med fler julskinkor på beställningssidan för julskinkor för upphämtning den här helgen i gårdsbutiken eller på Bondens julmarknad på Katarina Bangata på Södermalm. Jag påminner om instruktionerna:

  1. Ni bokar julskinkor på julskinkesidan och anger plats, dag och ungefärligt klockslag för upphämtning.  
  2. Ni swishar genast betalningen för er skinka till 123 590 2986 när ni fått den automatiska bekräftelsen på beställningen.
  3. Jag tar med skinkorna till Bondens nästa julmarknad, eller lägger dem i gårdsbutikens frysbox till helgen, om ni väljer det alternativet.
  4. Ni hämtar upp skinkan på marknaden eller i gårdsbutiken vid den tid som ni angett på beställningen.
  5. Det går inte att boka julskinka till några andra tidpunkter än till närmsta lördag (eller söndag i gårdsbutiken).
  6. Allt kommer att ordna sig.

I övrigt så kommer vi att ta med oss av både Rådmannens salami och Gårdens salami och den nya Landjägern. Alla är bra julgransprydnader. Dessutom Frankfurter, fryst salsiccia, citron/kummin/mejram-korv, chorizo och isterband. Och skivat lufttorkat.

Om ni vill ha något att fundera över tills vi ses så kan kanske den här, för många säkert provocerande, artikeln vara ett underlag, kanske i kombination med denna essä från OBS på SR, som jag fick i mig till frukost idag. 

I övrigt är renoveringen efter vattenskadan i boningshuset slutförd och jag har lagt upp försäljningsannonsen för min gård på Hemnet igen, med en möjlig visning på söndag.

Vi ses!

Julskinkenärvaro hur?

Publicerat av

Nu är det dags att styra upp det här med julskinkorna så att det inte blir kaos. Vi gör så här: 

  1. Ni bokar julskinkor på julskinkesidan.  
  2. Ni swishar genast betalningen för er skinka till 123 590 2986 när ni fått den automatiska bekräftelsen på beställningen.
  3. Jag tar med skinkorna till Bondens nästa julmarknad, eller lägger dem i gårdsbutikens frysbox till helgen som kommer om ni väljer det alternativet.
  4. Ni hämtar upp skinkan på marknaden eller i gårdsbutiken vid den tid som ni angett vid beställningen.
  5. Det går inte att boka julskinka till några andra tidpunkter än till närmsta lördag (eller söndag i gårdsbutiken).
  6. Allt kommer att ordna sig.

För er som aldrig har köpt julskinka av mig tidigare kan följande beskrivning vara till hjälp: Mina nitritfria julskinkor kommer från grisar som levt hos grisbonden Olle Linder på Åsbergby gård utanför Knivsta. Skinkorna är sprutsaltade med en 13% saltlake till 20 % av deras vikt, såsom jag lärt mig är lagom för att de ska behålla sin saftighet vid tillagningen. Saltlaken har vi gjort precis som föregående år med mitt portugisiska oraffinerade Atlantsalt, lite lagerblad, vitpeppar, enbär och kryddpeppar, och en gnutta socker. Skinkorna är alltså helt fria från nitrit och andra konserveringsmedel. Därpå har vi vakuumförpackat skinkorna och efter några veckor fryst in dem när de har tagit till sig laken. Priset är 404 kr/kg för årets skinkor och 300 kr/kg för fjolårsskinkorna. Skinkorna är frysta vid leverans. Skinkorna är inte kokta, de är råa men rimmade. Du behöver inte vattna ur skinkan, den har rätt salthalt som det är. 

Ingen kund har någonsin klagat på mina julskinkor – du kan bli den första! – och väldigt många återkommer år efter år. Jag brukar själv tillaga skinkorna sous vide, i den vakuumförpackning som de ligger i, vid cirka 73 grader i kanske 4 timmar och avslutar med att griljera i ugnen, men alla gör på sitt sätt enligt sina familjetraditioner så att det blir rätt.

Vi ses!

Korvkurs den 8 februari?

Publicerat av

Jag har fått påtryckningar om att hålla korvkurs och jag har nu gett med mig och kommer att hålla en kurs den 8 februari om jag får sex deltagare anmälda inom en vecka. Jag tror att jag har 2 platser bokade redan nu. Kursen är naturligtvis den optimala julklappen.

Här kan du läsa mer om kursen och göra din beställning.

Jag vill också påminna om morgondagens leveransrunda. Jag tar emot beställningar fram till klockan 15 idag.

Vi ses!

Dags att lägga vantarna på Skinkorna

Publicerat av

Nu på lördag den 22 november kör jag den sista leveransrundan på ett tag. Jag planerar att köra nästa strax före jul, som jag brukar. Däremellan är det julmarknad på Bondens marknad Södermalm fyra lördagar fram till jul.

Den här veckan styckar Julia två grisar, så fokus på beställningsformuläret blir på fina styckdetaljer, julskinkor, korvar från frysen, rimmat sidfläsk, bacon, lufttorkat ytterlår och lufttorkad karré, salami och isterband.

I nästa vecka ska vi producera mycket korv, så att vi har till den första av Bondens julmarknader den 29 november. Jag har fått in önskemål om Kovbasa och apelsinkorv. Är det något annat ni är sugna på? 

I torsdags åkte jag ner till Gunnarsbo, bland annat för att ordna så att inte vattnet skulle frysa i ladans gästavdelning. Tyvärr så blev jag sjuk dagen innan, men jag åkte ner ändå, och det var bra för Gunnarsbo är som ett sanatorium för mig. Jag stillar mig så fort jag kommer dit, tar en sak i taget och arbetar lugnt och metodiskt. Det här var mitt första besök med minusgrader, så jag tog tillfället i akt och utvärderade vedspisen, de två kakelugnarna och braskaminen och allt verkar fungera förutom ett spjäll. 

Jag gjorde små utflyckter; tillbaka till biblioteket i Österbymo fortsatte jag undersöka Ydre-rummet och på vägen hem, nere i byn besökte jag Asbyloppan och köpte lite inventarier till köket för nästan ingenting. På lördagen gick jag en promenad i solskenet i Hedners park nedanför prästgården. Prästen Anders Hedner började anlägga parken på 1840-talet som ett arboretum och fantiserade fritt kring de olika platserna i parken; en liten bro leder över till några kvadratmeter som blev Lycksalighetens ö, en fördjupning bredvid stigen blev Najadernas grotta och själva sjön döpte han efter sin hustru till Matildas spegel. Jag tror att jag har berättat tidigare att han för att glädja Matilda, utan framgång försökte plantera in svanar i sjön, men då det inte lyckades tillverkade han i stället svanar i trä som kunde förflytta sig över sjön dragna av något slags mekaniskt system. 

Jag har återupptagit mitt sökande efter mer information om min farmors farfars farmors syssling Greta Livin, född Meurling, som bodde på Gunnarbo med sin löjtnant Magnus Livin 1795-1810. Till skillnad från sin make Magnus som dog redan 1812, 54 år gammal, så fortsatte Greta sitt liv till 1853 då hon dog 88 år gammal. Jag läste hennes bouppteckning häromdagen och upptäckte att den bland andra hade undertecknats av Anders Hedner som förutom att få betalt för hennes begravning även kvitterade mottagandet av fattigprocenten på 10 skilling banco. Eftersom Gretas pappa hade varit komminister i Asby innan Anders Hedner blev kyrkoherde där och Greta kom från en prästsläkt, så tar jag för givet att han och Greta kände varandra. Tänk om man kunde hitta Hedners begravningspredikan.

Greta fick inga barn, men som närmast anhöriga i bouppteckningen står hennes brors son hattmakare-gesällen Per Gabriel Meurling i Eksjö och fru Christin Linblad, född Meurling, i Eksjö. De ska jag titta närmare på. Jag har upptäckt att det egentligen inte är de eventuella släktbanden till mig som gör det här rotandet i tidigare liv så spännande, utan detaljerna och relationerna till andra, som gör det så kittlande för fantasin.

Jag gjorde en tur till Eksjös utkanter för några inköp i ett byggvaruhus i söndags. Jag spar besöket i själva Eksjö till en annan gång. Jag kan inte minnas att jag har varit där, trots att det var där som min farmor växte upp då hennes far var redaktör för Eksjö tidning, så det finns saker att gräva i. Det var märkligt hur tydlig övergången till Jönköpings län var på resan dit. Visst är Småland också vackert, men det var något som saknades. Vad är det som gör att Ydre berör mig på ett annat sätt?

På kvällen invigde jag min framtida arbetsplats vid skrivbordet i arbetsrummet på övervåningen. Jag vill att jag ska komma ihåg hur det var när jag köpte Gunnarsbo och mina första resor dit, så jag började rekonstruera detta i en sorts dagbok. Jag tänkte att den främst skulle dokumentera detaljer om gården och vad jag gör för att förbättra eller ändra, men det är oundvikligt att det kommer med andra tankar också. Sent på natten skrev jag så här:

När tiden för länge sedan kom till mitt Ydre så lade den sig ner för att vila, och det var så skönt att den bestämde sig för att stanna kvar. När man lämnar Ydre, till exempel för att åka till Eksjö, så visst, det är vacker även där, men det är den nostalgiska skönheten på en plats som någon har lämnat. Och efterlämnat ett tomrum. Det är den vackra sorgsna saknaden. Men i mitt Ydre finns tiden kvar, och väntar på mig när jag kommer tillbaka. Det gör att allting känns extra verkligt.

Jag har skjutit reparationen av kylbilen framför mig, för kostnaderna ger mig sådan ångest och alternativen är så svårbedömda, men nu tog jag till sist tag i detta också och hittade den dyraste reservdelen, katalysatordelen av avgassystemet, begagnad i Norge, så den är på väg hit till en kostnad av cirka 10 000 i stället för 23 000. Och en piratkopia på en främre strålkastare har jag hittat för 3 000 i stället för 6 000. Ett steg i taget, bit för bit så ska jag nog få en hel bil igen. Reparationen av huset i Rönna har stannat upp för att båda målarna har blivit sjuka; det var nog de som smittade mig. Jobbigt eftersom det bara är ett par dagars effektivt arbete kvar tills allt är återställt. När jag ändå håller på att redovisa så kan jag berätta att den senaste tremånaderskontrollen inte visade på något canceråterfall i levern. Skönt.

Vi ses!

Ytterligare en leveransrunda och lite REKO

Publicerat av

Jag kör en runda nu igen på lördag den 8 november eftersom några av er inte hade möjlighet att hämta upp i lördags. Nu har jag också mer färska styckdetaljer att erbjuda då Julia i dagarna står och styckar två fina grisar. Dessutom ska jag packa nyrökta isterband och rimmat sidfläsk i eftermiddag eller i morgon förmiddag. Beställningsformuläret ska vara uppdaterat, men fråga om ni saknar något. Det finns julskinkor under fliken Julskinkor, både från i år och några billigare från i fjol som jag kallar Fjolårsjulskinka.

För de av er som tycker att det är svårt att hämta upp på lördagar så rekommenderar jag att ni går med i de av REKO-ringarna som passar er bäst av REKO Stockholm Sollentuna, REKO Stockholm Vasastan, REKO Stockholm Liljeholmen och REKO Stockholm Kungsholmen på Facebook. Kungsholmsgruppen letar efter en ny utlämningsplats, helst en större parkering som inte används på kvällstid. Känner ni till någon sådan på Kungsholmen så får ni gärna tipsa mig så kan jag vidarebefordra det till rätt person. Gruppen i Vasastan, med utlämning på en parkering vid Sabbatsbergs sjukhus, har förvånansvärt dåligt konsumentdeltagande vilket jag inte begriper.

Jag kommer att försöka komma till det här grupperna med viss regelbundenhet under de perioder då jag inte står på Bondens marknad. Många av REKO-ringarna i Stockholm tillåter försäljning på plats, till skillnad från grupperna i Uppsala, och det är mycket bra för då slipper man det krångliga beställningsförfarandet på Facebook och det hela blir mer som en marknad än en utlämning. Sollentuna-gruppen, med utlämning på parkeringen framför Systembolaget i Häggvik varannan tisdag ojämna veckor, är mycket välbesökt och bra på det sättet.

För många av er hamnade nog förra veckobrevet i skräpposten, för i samband med flytten av min domän till en svensk server så satte jag inte en del DNS-poster till korrekta värden, men det ska vara åtgärdat nu.

Den senaste tiden har varit ganska rörig. Jag har hantverkare i huset som ska återställa det som revs ner för att avfukta efter en vattenläcka. Nu är det torrt och snickare och rörmokare och golvläggare och målare ska koordineras för att färdigställa allt, så att jag kan lägga upp annonsen och ha visningar av gården igen. Det är jobbigt att ha främlingar i huset, hur trevliga och hjälpsamma de än är.

Problemet med kylbilen är en trist historia. Det verkar som att det inte går att komma undan att ersätta det som är paj med annat än Mercedes originaldelar, så även om jag tycker mycket om min bil så börjar jag förakta företaget Mercedes för hur de gör allt de kan för att försvåra eget meckande och alternativa lösningar. De mekaniker jag har talat med utbrister i ångestskratt när jag berättar att Mercedes-verkstaden vill ha 73 000 för reparationen. Men min trogne, duktige mekaniker Paul på Däckjour 24 har åtagit sig att göra själva jobbet som han säger är enkelt, när vi får fram de delar som behövs. Jag vet ännu inte hur jag ska finansiera det hela, men hoppas på att det ska kunna bli någon slags avbetalning eller om jag kan få ett lån från banken med bilen som säkerhet. Det bästa vore förstås om jag kan få till riktigt bra försäljning, eller ett extraknäck.

Det som jag ser fram emot är att snart, kanske redan i slutet av nästa vecka, få åka ner till Gunnarsbo och stanna några dagar i rad. Där vet jag att oron släpper när jag får pyssla utan stress. 

På REKO Sollentuna igår så köpte jag en förpackning av Mr Won’s Kick-ass Kimchi och nu har jag just ätit godaste snabbmaten! Tag och banka ut en skiva innanlår med kraft och salta ganska rikligt. Bryn snabbt i rejält med smör på hög värme. Kvarna en god svartpeppar över. Skeda över smöret och lagom med kimchi. Servera med åthävor och en klapp på axeln! Mina innanlår är möra som minnet av sommaren.

Vi ses!

Äntligen en leveransrunda!

Publicerat av

Nu är höstens Bondens marknader på Södermalm avslutade. men redan om fyra veckor börjar julmarknaderna på samma plats. Så då är det dags att alla kunder som inte har kunnat ta sig dit att få chansen att tillfredsställa sin korviga och köttiga längtan, så jag kör en leveransrunda nu på lördag den 1 november.

För alla nytillkomna tittare ska jag förklara vad en leveransrunda är. Du som är sugen på något grisigt går in på beställningsformuläret, läser alla instruktionerna och klickar ner det du vill ha i varukorgen. Uppdelningen av produkterna på olika flikar är delvis självförklarande, delvis kryptisk eftersom inte alla vet på vilken del av griskroppen en viss detalj sitter på, eller att jag räknar leverpastej som en korv. Men det finns också en sökfunktion som borde fungera. Eftersom jag säljer varor på vikt så är priserna ungefärliga. Sedan går du till varukorgen. Efter att du har fyllt i alla efterfrågade uppgifter – i meddelande-rutan kan du specificera önskemål och ställa enklare frågor – därefter klickar du EN GÅNG på skicka-knappen och väntar. Du ska få en bekräftelse på din beställning och får du inte det ska du titta i din skräppostkatalog. På fredag börjar jag packa alla beställningarna, och när jag har packat din beställning så skickar jag ett sms med slutsumman till dig. Då får du gärna swisha mig beloppet på en gång. Du kan också betala kontant när du hämtar upp din kasse, men då vill jag att du har jämna pengar. De olika stoppen på leveransrundan redovisas på beställningssidan. Lägg gärna in en påminnelse till dig själv i din kalender så att du inte glömmer bort att komma och hämta upp dina varor. Jag har tyvärr inte tid att vänta på sena kunder eftersom jag då kommer för sent till senare stopp på rundan. Skulle det hända mig något på vägen så försöker jag meddela mig till er, men inte samtidigt som jag kör. Svarar jag inte på sms så innebär det alltså att jag kör eller har råkat ut för något hemskt.

På den sista marknaden i lördags var kunderna extremt hungriga och köpte nästan allt av de 3 grisar jag hade med mig, så det ligger begränsat med färska styckdetaljer på beställningsformuläret. För att kompensera detta så tillverkade jag och Julia en stor mängd grejer igår. Vi gjorde salsiccia med rostade fänkålsfrön, svartpeppar och vitt vin, citron/kummin/mejram-korv, Frankfurter och leverpastej. Dessutom gjorde vi isterband som blir klara nästa vecka och Gårdens salami som kräver lite längre tid. Idag ska jag också packa en ny omgång av Rådmannens salami och packa mer rimmat sidfläsk som jag introducerade på marknaden för ett par veckor sedan efter att jag blivit så sugen på fläsk med raggmunk och fläsk med löksås.  

Jag vill egentligen inte skriva mer om motgångar eftersom de upptagit alltför mycket av nyhetsbreven de senaste månaderna, men eftersom ni har varit till stor hjälp tidigare så vill jag fråga om en sak till som jag har problem med. Kylbilen, VÅR KYLBIL, har fått problem med Ad Blue-systemet. Jag tog den till den Mercedes-certifierade verkstaden i Uppsala. Där sa de att de två NOX-sensorerna och en partikelsensor är kaputt och måste bytas och eftersom avgassystemet är för rostigt där dessa sitter så måste det också bytas ut. Dessutom var det ett läckage från växellådans oljetråg. För att fixa allt detta vill de ha 58 679 kronor + moms. Det har jag naturligtvis inte. Så nu söker jag en snitsig verkstad som kan göra jobbet till ett rimligare pris än Mercedesverkstaden som tar en hutlös timpenning och bara arbetar med originaldelar. Kan delar av avgassystemet bytas ut i stället för hela? Ett stort problem i sammanhanget är att kylbilen är så hög – 3,20 meter – att många verkstäder inte kan få in den genom sina verkstadsportar. Tipsa mig om ni vet något!

Bilden ovan kommer från Med Tidens Gång – en av Wim Wenders tidiga filmer som jag hittade på Cineasterna som jag har tillgång till genom mitt lånekort från biblioteket i Österbymo. Jag såg den för kanske 7 år sedan, men ville se den igen för den gjorde av någon anledning starkt intryck på mig. När jag nu såg om den så handlade den om något helt annat än förra gången och det tycker jag är ett tecken på sevärdhet. Det skulle ta för mycket utrymme här att förklara varför den berör mig, men det har något att göra med en sak som jag själv har upplevt tidigare i mitt liv – känslan av att ingenting spelar någon roll, att jag är fri att göra vad som helst, eller att leva helt utan riktning och ambitioner och låta mig driva fritt vart som helst – det som jag tycker uttrycks så väl i titeln på Milan Kunderas roman Varats olidliga lätthet. Jag är långt ifrån det livets underliga frihet idag, och jag längtar inte tillbaka – idag vet jag vad jag vill och vart jag strävar. 

Vi ses! 

Sista höstmarknaden

Publicerat av

Nu på lördag den 25 oktober kommer jag till Bondens marknad på Södermalm för sista gången den här hösten. Sedan blir det uppehåll till den sista helgen i november då den första av de fyra julmarknaderna tar vid, men då är det vinter.

Eftersom jag har haft med mig otillräckligt med styckdetaljer de senaste gångerna så styckar Julia tre grisar den här veckan, så att det ska finnas kotletter så att det räcker till alla mina kotlettgalna italienska, franska och svenska kunder. I stället så blir det lite mindre av korv, men det kommer åtminstone finnas Toulouse, Nürnberger, Förbjuden korv, chorizo och lite annat från frysen. Och så rillettes och skivat lufttorkat förstås.

I nästa vecka kommer vi att tillverka massor av korv i stället, och jag kommer att köra en leveransrunda nästa lördag, den 1 november, med stopp i Uppsala, Upplands Väsby och de sju leveransställena i Stockholm för utlämning av beställningar som görs på hemsidan. Har ni några önskemål om vad som ska finnas på beställningsformuläret så får ni gärna svara på nyhetsbrevet och berätta för mig. Beställningssidan är inte tillgänglig nu, för den blev attackerad för en tid sedan så jag har låst den tillfälligt. Jag ska byta värdserver för mina företagssidor från den dyra amerikanska där jag ligger nu till en billigare svensk. Låt oss hoppas att övergången blir smidig.

Jag ser fram emot att få träffa er på lördag.

Upptäckter i Ydre

Jag och U åkte ner till Gunnarsbo i förra veckan. Jag har alltid tyckt att det är så stilla och lugnt på min gård där jag bor, men det går inte att jämföra med tystnaden här nere och avskildheten och närheten till en natur som tillhör djuren i högre grad än människorna. På morgonen när U gick ut stod där en älgko vid rosenbusken fem meter bort. Jag hoppas att ugglan, som flög över oss när vi var här de två första gångerna förra året, ska komma tillbaka nu när inte ljuset står på och lyser hela nätterna. 

Jag började undersöka hur jag på bästa sätt ska hålla verkstadsbyggnaden sval, så att det inte går åt för mycket el, utan att riskera att vattnet fryser i rören. Jag ska testa en lösning som jag har tänkt ut nästa gång jag kommer dit. En av dagarna åkte vi och besökte Ydres centralort Östebymo som ligger ungefär en kvarts bilresa från G-bo. Österbymo är den största av Ydres tre tätorter (tätort > 200 inv.) med 862 bofasta själar. Jag måste erkänna att jag inte tycker att Österbymo är en särskilt vacker plats, men förutom Coop, Systembolaget, en pizzeria, en mack och ett mindre byggvaruhus, så finns där Ydre Kulturcentrum med ett mycket intressant bioprogram, direktsändningar av opera från Metropolitan och en aktiv teater/musikal-verksamhet. 

Men finast i Österbymo är ett bibliotek med en mycket ambitiös och spännande programverksamhet, och ett Ydre-rum med intressanta samlingar av historia och litteratur om Ydre, och mycket annat. Jag blev genast förälskad i biblioteket och när jag fick höra att de kommer att utlysa en bibliotekarietjänst så bestämde jag mig omedelbart för att jag ska söka den. Även om jag inte är utbildad bibliotekarie, så tycker jag att min lingvistikutbildning och alla år som forskare inom informationsåtkomst borde vara relevanta, liksom min breda datorkunskap och sociala kompetens, för att inte tala om mitt intresse för litteratur och mina rötter i Ydre, och hur jag har präglats av att växa upp omgiven av böcker och teater. Det vore verkligen underbart att få ägna 8-10 år av livet åt bibliotekstjänstgöring innan pensionen. 

Detta går jag och tänker på medan jag passar på att renovera innertaket i salongen, i väntan på att visningarna ska kunna återupptas när snickarna har återställt det de fick riva för att komma åt skadan på huset som jag drabbades av för en månad sedan. Min strategi just nu är att så länge saker går sönder så ska någonting också ersättas eller lagas så att det blir finare eller bättre än förut. På så sätt ska jag ge oknytten på nöten så att de tröttnar på att sätta krokben för mig. 

Vi ses!